Skattereduktion för fackföreningsavgift

Motion 1989/90:Sk329 av Anita Modin m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk329

av Anita Modin m.fl. (s)
Skattereduktion för fackföreningsavgift

Hosten 1982 införde riksdagen en avdragsrätt för medlemsavgiften till löntagarnas
fackliga organisationer. Avdraget är utformat som en skattereduktion
som dras direkt från den slutliga skatten. Underlaget för avdraget är begränsat
till 1 200 kr. och skattereduktionen är 40 % av detta underlag. Den maximala
skattereduktionen är därför högst 480 kr. Den införda skattereduktionen
för fackliga avgifter ingick som en del i det paket av fördelningspolitiska
åtgärder som genomfördes i samband med 1982 års devalvering.

Genom avdraget för fackliga avgifter undanröjdes i allt väsentligt de skillnader
som fanns i beskattningen av arbetsgivarnas och löntagarnas medlemsavgifter.
Arbetsgivarna hade som bekant redan full avdragsrätt för avgiften
till sina fackliga organisationer.

Den nuvarande utformningen av avdragsrätten för avgifterna till arbetsmarknadens
organisationer fungerar bra från såväl principiella som praktiska
utgångspunkter. Avdragsunderlagets begränsning till 1 200 kr. har dock
medfört en relativ minskning av löntagarnas skattereduktion. Detta har i sin
tur skapat vissa skattemässiga skillnader i förhållande till arbetsgivarens avdragsrätt.

Löntagarnas fackavgifter har höjts i takt med den allmänna pris- och kostnadsutvecklingen
i samhället. En avgift om 1 200 kr. per år motsvarade i
stort sett en avgift som många heltidsarbetande betalade 1982.1 dag betalar
en industriarbetare minst 200 kr. per månad eller 2 400 kr. per år i medlemsavgift.
Taket på 1 200 kr. har i kombination med utvecklingen av medlemsavgifterna
medfört en urholkning av löntagarnas fackliga avdrag.

Dagens tak understiger tveklöst den del av medlemsavgiften som används
för renodlad facklig verksamhet och som därför är det verkliga avdragsunderlaget.
Urholkningen av skattereduktionen medför också en brist på skattemässig
likformighet mellan parternas medlemsavgifter. Genom den oinskränkta
avdragsrätten kan arbetsgivaren också dra av alla avgiftshöjningar.
För att förhindra en fortsatt urholkning av löntagarnas skattereduktion är
det därför nödvändigt med en utvidgning av avdragsrätten så att den kommer
i paritet med arbetsgivarnas avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisation.

5

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att olikheterna i skattehänseende mellan arbetsgivares
och arbetstagares medlemsavgifter till facklig organisation bör undanröjas.

Stockholm den 11 januari 1990

Anita Modin (s)

Sven Åke Nygårds (s) Birgitta Johansson (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s) Björn Ericsson (s)

Mot. 1989/90
Sk329

6