Skattereformens effekter för idrotten i Gästrikland

Motion 1989/90:Sk417 av Gunnar Björk (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk417

av Gunnar Björk (c)

Skattereformens effekter för idrotten i
Gästrikland

En ny skattereform är viktig för att komma till rätta med de negativa effekter
som det nuvarande skattesystemet innebär och som är resultatet av en felaktig
skattepolitik under de senaste 20 åren.

En skattereform måste därför genomföras. I vilken omfattning samt med
vilken finansiering kan man däremot ha olika åsikter om.

För idrottsrörelsen i t.ex. Gästrikland slår skattereformen så, att de utredningar
som presenterades var för sig inom idrottsvärlden kom att uppfattas
som ett slag riktat emot dem.

I Kommittén för indirekta skatter (KIS) föreslog man att all kulturell verksamhet
skall beskattas. Reservation mot detta fanns från centerns representant.

I det förslag som var en följd av uppgörelsen mellan folkpartiet och socialdemokraterna
förutsattes att en starkt ökad momsbreddning skulle äga rum.
Det gäller bl.a. följande tjänster som idrottsrörelsen är stora avnämare av:

- Mat och alla serveringstjänster

- Hotell, camping, utbildning

- Transporter på tåg, buss, flyg m.m.

- Telefon, höjda bensinpriser.

Allt detta kommer att medföra mycket stora kostnadsökningar för varje
idrottsförening och -förbund.

Ett av problemen är för idrottsvärlden att de införs så snabbt, att föreningar
som lever på redan givet anslag för den närmaste tiden inte haft möjligheter
att ta hänsyn till detta i anslagsäskanden eller i sina egna budgetar.

För idrottsrörelsen framstår det också som mycket oklart hur de skall
kunna få nya medel för att täcka detta nya kostnadsläge.

Slopandet av den s.k. 600-kronorsregeln för skattefria naturaförmåner innebär
kostnadsökningar främst för de aktiva idrottarna. Den mest absurda
effekten är den ökade byråkratin för varje tävlingsarrangör.

Eftersom skatteutredningen avskaffar begreppet huvudarbetsgivare följer
nu att varje arrangör även blir skyldig att dra skatt vid källan. Genom en
dom 1985 infördes krav på sociala avgifter för aktiva idrottsutövare. Gränsen
för avgiftsskyldighet sattes till 1/2 basbelopp. Denna gräns har också gällt
för övriga s.k. aktiva idrottsutövare, dvs. funktionärer och ledare som regelmässigt
medverkar vid träning och tävling. Enligt förslaget skall nu arbetsgivaravgift
erläggas på alla ersättningar över 1000 kr.

Enligt förslag från en av utredningarna skall det finnas en förvärvskälla i
inkomstslaget. Hur detta kan komma att slå är delvis oklart men det kan
tvinga in idrottsrörelsen i oönskade bolagsbildningar.

Här blir det återigen stora krav på stora ekonomiska och administrativa
kunskaper, som man nog trodde att samhället ville att ledarna skulle använda
för idrottslig verksamhet i stället.

Sammanfattning

- Förslagen innebär ökad administration för ideellt arbetande ledare

- Kraftigt ökade kostnader genom breddad resp höjd moms

- Ökade kostnader medför för idrotten höjd arbetsgivaravgift för allt över
1 000 kr

- För Gästriklands idrottsförbunds område får man fördyrade kostnader
på ca 2 milj. kr.

- Den syn på ideellt arbetande människor som frivilliga organisationer utövar
verkar ha dålig förankring bland de centrala myndigheterna och regeringens
departement.

Det är olyckligt om man sätter byråkratiska handlovar på de ungdomar
och andra som tar på sig ett ledarskap. Utbildningen i en folkrörelse är en
vital del av vårt samhälles demokratiska uppbyggnad. Det är allvarligt om
man nu tummar på den.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereformens effekter för idrottsrörelsen.

Stockholm den 25 januari 1990

Gunnar Björk (c)

Mot. 1989/90
Sk417

10