Skattereformens konsekvenser för idrotten i 1989/90

Motion 1989/90:Sk404 av Karin Starrin (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk404

av Karin Starrin (c)

v Mot.

Skattereformens konsekvenser för idrotten i 1989/90

Hälsingland Sk404-410

Vilka konsekvenser får genomförandet av den nya skattereformen? Helheten
av effekterna måste bedömas innan riksdagen beslutar om den omfattande
omläggningen av den svenska skattelagstiftningen.

För idrottsrörelsen i Hälsingland får skattereformen stora negativa konsekvenser.
Finansieringen av reformen görs till stora delar genom att man både
breddar och höjer mervärdeskatten. För idrottsrörelsen som inte till alla delar
är mervärdeskattepliktig för detta med sig stora kostnader.

Följande tjänster som idrottsrörelsen är beroende av kommer att bli dyrare:

- Hotell, camping, utbildning

- Transporter på tåg, buss, flyg m.m.

- Telefonavgifter

- Bensinpriser

- Mat och serveringstjänster

Dessa olika kostnadsökningar kommer att bli dryga för varje idrottsförening.

För aktiva idrottsutövare som uppbär ersättning gäller krav på att det utgår
sociala avgifter. Men hittills har en gräns på 1/2 basbelopp gällt. Som
aktiva utövare har fram till nu räknats också ledare, domare och funktionärer
med skilda uppgifter och föreningarna har inte behövt erlägga socialavgifter
på ett belopp upp till 1/2 basbelopp. Enligt förslaget till ny skattereform
skall sociala avgifter erläggas för alla ersättningar över 1 000 kr.

Dessutom införs en bestämmelse om att priser värda mer än 100 kr. måste
redovisas. Varje idrottsförening är skyldig att redovisa alla dessa mindre priser.
Gränsen för redovisningsskyldighet bör höjas till åtminstone 2 000 kr.

Förändringar som dessa tre olika frågor belyser kommer att innebära
mycket fördyrade kostnader.

För att beskriva hur dessa belastningar drabbar fel grupper har jag tagit
siffror från Delsbo IF. Det är en stor förening med 816 medlemmar. Fördyrade
kostnader för ledare, aktiva, domare etc kommer att kosta ca 120 000
kr/år. Dyrare kostnader för el, va, drivmedel, mat och hotell kommer att
kosta ca 15 000 kr/år. För Delsbo IF:s del så kommer alltså omläggningen av
skattereformen att fördyra verksamheten med ca 135 000 kr/år.

Dessutom kommer skattereformen att medföra en mycket ökad admini

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk404-410

stration. Kontroll och bevakning är vad idrottsrörelsen kommer att få ägna
ökad koncentration på. Tyvärr kommer detta att ta bort mycket av det
ideella engagemanget.

Det är svårt att rekrytera idrottsledare och människor för andra idrottsinstruktioner.
Det bygger mycket på frivillig basis och man vill naturligtvis arbeta
med idrott.

Jag är övertygad om att denna omläggning av skatterna kommer att medföra
att mer svarta pengar kommer att finnas inom idrotten.

Delsbo IF kommer att få merkostnader på ca 135 000 kr/år. Skall vi använda
samma siffror för hela Hälsingland så kommer vi upp i kostnadsstegringar
någonstans mellan 1 och 2 miljoner. Sveriges Riksidrottsförbund har
räknat fram totala merkostnader till ca 500 miljoner.

Idrottsrörelsen klarar sin verksamhet genom olika anslag, aktiviteter som
att ordna basarer, större nöjesarrangemang, försäljning av lotter etc men
den mest betydande delen är anslag och bidrag av olika slag. Problemet blir
nu att dessa kostnadsökningar införs med omedelbar verkan eller att gälla
från och med innevarande år.

Idrottsrörelen måste kompenseras för de ökade kostnader som höjd mervärdeskatt
medför genom utökade statliga anslag. Detta kan göras med
ökade direkta anslag eller omfördelning av direkta anslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompensation beträffande mervärdeskattefördyringarna,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsen
för avgiftsskyldighet för ATP gäller med ett halvt basbelopp,2]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsen
för uppgiftsskyldighet för priser höjs från 100 kr. till 2 000 kr.

Stockholm den 25 januari 1990

Karin Starrin (c)

Mot. 1989/90
Sk404

11989/90:Kr515

21989/90:Sf350

2

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsen för uppgiftsskyldighet för priser höjs från 100 kr. till 2 000 kr.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsen för uppgiftsskyldighet för priser höjs från 100 kr. till 2 000 kr.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.