Skatteregler för yrkesfiskare

Motion 1992/93:Sk336 av Erling Bager m.fl. (fp)

En stor del av det svenska yrkesfisket har haft
lönsamhetsproblem under lång tid. En av orsakerna till
detta är att svenska fiskefartyg inte längre kan fiska i
Nordsjön och Skagerrak som förut. Norges och Danmarks
utvidgade fiskegränser har satt stopp för detta. Genom
dessa ekonomiska zoner har Sverige numera bristande
tillträde till dessa fiskevatten.

På exportmarknaden av sill och fisk konkurrerar dock
den svenska fiskeflottan med våra grannländer. Det kan då
vara intressant att jämföra våra yrkesfiskares skattevillkor
med deras kollegors i de andra nordiska länderna. Dessa får
exempelvis göra ett skatteavdrag på inkomsten.

Dagens yrkesfiske är i hög grad internationellt.
Fiskefartygen landar och säljer i ett flertal länder, vilket
innebär att konkurrensen ökar. I och med EES-avtalets
ikraftträdande kommer resterande gränsskydd för vissa
fiskslag att elimineras. Att konkurrera på lika villkor
kommer därför att bli avgörande för det svenska fiskets
framtid.

I Norge har skatteavdrag för yrkesfiskare funnits sedan
1960-talet. Denna skattefördel har ökat regelbundet
gentemot Sverige. 1964 infördes ett särskilt skatteavdrag för
norska fiskare. Detta avdrag avser fiskare som under minst
130 dagar av inkomståret deltagit i fiske. För 1992 är
avdraget 30 % av nettointäkten från fisket, dock maximalt
70 000 norska kronor. Beloppet fastställs varje år efter en
särskild indexuppräkning.

I Danmark antog folketinget den 19 december 1992 en
lag om särskilt skatteavdrag för danska yrkesfiskare, som
senare godkänts av EG-kommissionen. Varje registrerad
yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 danska
kronor per påbörjad havsdag vid fångstturer med minst 12
timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till
41 800
danska kronor per år.

Skatteavdraget för norska och danska fiskare grundar sig
främst på den välfärdsförlust som yrket medför. Yrket
medför långa frånvaroperioder från hemmet under hård
fysisk belastning.

Svenska yrkesfiskare har ingen motsvarighet till de
andra nordiska ländernas avdragsregler. Våra svenska
yrkesfiskare är på arbetsmarknaden en udda yrkesgrupp,
som vid sitt arbete på fiskefartyg ofta vistas flera dygn varje
vecka långt borta från hemorten. För många yrkesfiskare
kan detta innebära flera veckors sammanhängande frånvaro
från bostaden.

Yrkesfiskarna är idag en grupp som faller utanför de
olika alternativ som finns i skattelagstiftningen för arbete
utanför hemorten. De normala möjligheterna till
traktamente som finns för arbete på annan ort kan i
sammanhanget ej tillämpas. Fiskarna kan möjligen
jämföras med anställda inom handelsflottan vilka idag är
tillgodosedda genom den s.k. sjömansskatten. Det är därför
rimligt att också i Sverige genomföra en översyn av
skattereglerna för yrkesfiskare.

En förutsättning för att Sverige skall kunna behålla ett
konkurrenskraftigt yrkesfiske är att skattereglerna
harmoniseras med våra konkurrentländer. Detta gäller inte
minst med Danmark, som i denna skattefråga följer
gällande EG-regler.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av skattereglerna för
svenska yrkesfiskare.

Stockholm den 25 januari 1993

Erling Bager (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Siw Persson (fp)

Bengt Rosén (fp)

Christer Lindblom (fp)

Sigge Godin (fp)

Ingela Mårtensson (fp)