Skattestrukturen

Motion 2000/01:Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att reformera det svenska
skattesystemets struktur med målsättningen att minska såväl de
internationella som de nationella incitamenten till skattebrott.
Samhällsutvecklingen

Samhällsutvecklingen går oerhört snabbt och kraven blir allt mer
påträngande att finna en tidsenligare skattestruktur, det vill säga hållbara
skattebaser samt en säker taxering och administration. Med stor
omfattning och med ljusets hastighet sker idag ekonomiska transaktioner
globalt för att söka lönsamma investeringar och en hög förräntning helst
utan beskattning. Ett bra skattesystem måste tåla en sådan utveckling och
ändå fungera effektivt, rättvist och främja en god skattemoral hos svenska
medborgare.

Globalt kapitalmarknad

Medlemsländerna inom EU, däribland Sverige, lägger idag ner ett stort
arbete på kapitalbeskattningens område för att genom till exempel ökad
uppgiftsskyldighet och/eller källbeskattning få nuvarande skattesystem att
fungera. Resultatet av ett sådant arbete kommer att bli mycket begränsat,
därför att skattebasen är lättflyktig och att problemet ingalunda är löst
inom ramen för EU:s lagstiftning. Problemet är globalt eftersom
placeringar sker lika lätt utanför som inom EU. Allt fler medborgare har
idag kunskap och kapacitet att utnyttja den typen av ekonomiska
transaktioner och därmed ökar förlusten av skatter som riksdagen har
beslutat om. Om en kapitalskattebas skall användas behövs ett helt
annorlunda system för att behålla en legitimitet.

En marknad för ekonomisk brottslighet

Olika skattenivåer för moms- och punktskattnivåer har skapat en
övernationell marknad för skattebedrägerier. Genom att fiktivt leverera
dyra varor med hjälp av falska fakturor som cirkulerar över
nationsgränserna kan stora belopp på ett brottsligt sätt kvitteras ut från
statskassan. Sverige, som högskatteland, är ett mycket intressant objekt
för dessa aktörer. Enda sättet att bryta denna brottslighet är att Sverige
genom utveckling av hållbara skattesystem och nivåanpassning vill
stoppa dessa nationsgränsöverskridande brott.

Skattemyndigheterna klarar inte dagens
system

Även vissa delar av det svenska näringlivet har ett så högt
förändringstempo att myndigheternas normala kontroll inte hinner med.
Det beror på hög frekvens av ägarbyten, brist på lämnade uppgifter till
myndigheternas register och bristande personalresurser hos myndigheten
för att hinna med. Detta är också en form av "lättflyktig skattebas" som
gör att beskattningen inte fungerar. De näringsidkare som systematiskt
undgår beskattning skapar en ohållbar konkurrenssituation för den
majoritet som är seriösa företagare. På dessa områden bör man skapa en
form av mer lättkontrollerad schablonbeskattning med bättre funktion.

Ansvar för offentlig etik

Det är regering och riksdag som ansvarar för att skapa ett skattesystem
som inte inbjuder till fusk och ekonomisk brottslighet. En
högskattepolitik i kombination med ett allmänt och allt mer etiskt
urholkat agerande är huvudförklaringen till den stora omfattningen av
svart ekonomi i Sverige. Den svarta ekonomin beräknas omsätta cirka 70
miljarder kronor, pengar som undanhålls beskattning. Därmed utgör den
ett hot mot bland annat våra sociala trygghetssystem. Den svarta sektorn i
Sverige är större än både svensk bilindustri och svensk skogsindustri.

Ett allt större problem är att seriösa skattebetalare dignar under en allt
större skattebörda, eftersom man i realiteten måste betala skatt både för sig
själva, för dem som står utanför arbetsmarknaden och dessutom för alla
svartarbetande.

De företag som bedriver svart verksamhet konkurrerar ut allt fler av de
företag som betalar sina skatter och avgifter, genom olagliga
kostnadsfördelar. Det blir en konkurrens på orättfärdiga villkor där
brottsligheten besegrar ärligheten. Detta är enligt Kristdemokraterna ett
mycket starkt motiv för en reform för att skapa ett hållbart system med etik
och större legitimitet.

Skattesystemets funktion påverkar direkt landets ekonomi. Incitamenten
till svartjobb är idag extremt stora på grund av Sveriges höga skattenivåer.
Hos myndigheter ges åtskilliga exempel på att svart arbete ofta kombineras
med ett otillbörligt utnyttjande av våra trygghetssystem såsom A-kassa och
sjukförsäkring.

Dagens skattesystem utmanar medborgarnas skattemoral. Det krävs både
en fungerande privat etik och en genomtänkt skattestruktur som minskar
benägenheten till fusk. Det är ett politiskt ansvar att skapa skattesystem som
inte inbjuder till skattebrott. Skattesystemet skall innehålla en rimlig
fördelningspolitik så att vi når ett välfärdssamhälle för alla medborgare. Men
ett välfärdssamhälle behöver inte innebära en rundgång av pengar i skatte-
och transfereringssystem som utmanar till brott.

En reformering av skattestrukturen

Sverige behöver en ny skattestruktur som tar sikte på att steg för steg
minska de skatteproblem som uppstått genom modern IT-teknik, ökande
internationalisering och den benägenhet till skattebrott som det svenska
skattesystemet inbjuder till.

Stockholm den 25 september 2000

Holger Gustafsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)