Till innehåll på sidan

Skoglig utbildning och skogsforskning i södra Sverige

Motion 1992/93:Ub633 av Stina Gustavsson m.fl. (c, fp, m, kds)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1993-01-26
Bordläggning
1993-02-09
Hänvisning
1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sveriges skogar ger landet stora exportinkomster,
förutsättningar för arbete och för bosättning över hela
landet. Av mycket stor betydelse är därför utbildning och
forskning på det skogliga området. Den geografiska
fördelningen är dock mycket ojämn.
I anslutning till tidigare riksdagsbehandling av motioner
om skogsutbildning och skogsforskning (1991/92:Ubu17)
säger ett enigt utbildningsutskott bl a. att ''Satsningarna
hittills på södra Sverige är små jämfört med övriga landet''.
Av utredningar från Skogsvetenskapliga fakulteten vid
Sveriges lantbruksuniversitet, dels ''Jägmästarutbildningen
inför 2000-talet'', dels ''Skogliga grundläggande
utbildningars framtida resursbehov'', framgår att skogen är
av mycket stor betydelse för landet och att strukturen är
olika. Närmare 80 procent av marken i Sydsverige är
privatägd med en genomsnittsareal per brukningsenhet om
35 hektar, medan förhållandet i Norrland är att mindre än
40 procent är privatägd och genomsnittsarealen per
brukningsenhet är 67 hektar. Småskaligheten är alltså
utmärkande för det sydsvenska skogsbruket.
Staten och skogsnäringen bedriver sedan några år
tillbaka en framgångsrik skogsforskning i Sydsverige.
Kunskapen om sydsvensk skogsskötsel har ökat och
intressanta resultat kan förväntas inom en snar framtid.
Forskningen är så placerad att den praktiska delen är
förlagd till Asa, norr om Växjö, medan den teoretiska delen
är förlagd till Alnarp/Lund.
Vi anser att det måste tillskapas något av ett skogligt
utbildningscentrum i Götaland. Några pseudolösningar
med distansforskning respektive studiebesök under
utbildningstiden löser inte södra Sveriges skogliga
grundforskningsbehov eller behov av grund- och
fortbildning.
En sådan förläggning t ex till Växjö skulle ha många
samverkansfördelar med Högskolan och den närbelägna
försöksparken i Asa. I Asa finns idag ett 15-tal anställda,
därav en professor och vetenskaplig ledare. Som vi ser det
gäller det åstadkomma kraftfulla satsningar på utbildning,
forskning och marknad för svenskt trä. I en allt hårdnande
internationell konkurrens är det viktigt att trä och
träfiberbaserade produkter utvecklas och marknadsförs för
att stärka sin konkurrenskraft.
Sammanfattning
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att i samband
med den forskningspolitiska propositionen 1993 överväga
placering av ett skogligt FOU-centrum i Sydsverige.
Lämpligt är att lokalisera detta centrum till Högskolan i
Växjö. Här finns närheten till den praktiska forskningen i
Asa och här kan samutnyttjande ske t ex av lokaler, lärare,
utrustning, tvärkontakter mellan olika utbildningslinjer och
forskningar, skoglig doktorandutbildning mm.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och
forskning knuten till Högskolan i Växjö.

Stockholm den 21 januari 1993

Stina Gustavsson (c)

Anders G Högmark (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Harald Bergström (kds)

Charlotte Branting (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning knuten till Högskolan i Växjö.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning knuten till Högskolan i Växjö.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.