Skogsbruket i Norrlands inland

Motion 1998/99:MJ304 av Caroline Hagström och Inger Strömbom (kd)

De ekonomiska
förutsättningarna

För lokalsamhället har skogsbruket mycket stor betydelse.
Förutom det direkta arbetet med avverkning och skogsvård
byggs, underhålls och plogas skogsbilvägar, till nytta även
för andra som bor och verkar i bygden samt för turismen.
Maskiner och redskap säljs och repareras, driv- och
smörjmedel likaså. En del av de inkomster skogen ger
investerar skogsägaren ofta i sin fastighet, t ex i byggnader,
vilket ger både arbete åt olika hantverkare och underlag för
handel. Många jordbruk är beroende av inkomster från
skogen.

Kärvt klimat, låg tillväxt och långa transportavstånd ger lägre netto i
skogsbruket i Norrlands inland än på andra håll i landet samtidigt som det
har en avgörande betydelse för en levande landsbygd.

I skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitiken (SUS) nämns
som ett förslag till åtgärder att "förutsättningarna för skogsbruk i Norrlands
inland bör ytterligare belysas". Denna översyn bör komma till stånd snarast
och en del av uppdraget bör vara att undersöka vilka skogsbruksmetoder,
både nyare och äldre, som kan bidra till att förbättra lönsamheten. Framför
allt handlar det om att minska kostnader för återväxt och skogsvård. Som
exempel kan nämnas att det i västra Härjedalen finns goda självföryngringar
på höjdlägen mellan 600 och 700 m ö h, medan lagstiftningen rekommen-
derar 450 m ö h som högsta gräns. Lagstiftningen och tillämpningen av
densamma inom området bör därför också ingå i översynen.

Gräns för fjällnära skog

I södra delen av vår fjällkedja, och särskilt i Härjedalen,
finns behov av översyn av Gräns för fjällnära skog då den
fortfarande är schablonmässigt dragen på många håll.
Fjällnäragränsen på enskild mark var från början grovt
extrapolerad utifrån Domänverkets gamla
skogsodlingsgräns, som i sin tur var dragen mest av
ekonomiska och drivningstekniska skäl på 1950-talet.

Gräns för fjällnära skog är en gränsdragning som framför allt är av
betydelse för tillstånd till avverkning, men den ingår också i bedömningen av
tillstånd att bygga vägar samt trädslagsval. Den är således av stor betydelse
för möjligheterna till utveckling av det enskilt ägda skogsbruket.

På många håll i Härjedalen är fjällnäragränsen dragen så att bolagsmark
och statlig mark hamnar nedanför gränsen, medan enskilda familjeskogs-
brukares marker hamnar ovanför gränsen utan någon synbar anledning. På
andra håll går fjällnäragränsen relativt sett närmare fjället på bolagsmark och
statlig mark än på enskildas marker i jämförbara lägen. Gränsen går ofta efter
rågångar och tar inte hänsyn till de naturgivna förutsättningarna i t ex nord-
eller sydsluttning och blir därför ett alltför grovt instrument. De avvägningar
gränsdragningen försöker fånga in avgörs bäst på lokal nivå av personer med
lokalkännedom och lokal erfarenhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förutsättningarna för
skogsbruk i Norrlands inland och därvidlag väger in möjligheten till en mer
verklighetsanknuten gränsdragning vad gäller fjällnära skog.

Stockholm den 28 oktober 1998

Caroline Hagström (kd)

Inger Strömbom (kd)