Skogsbruket i Skåne

Motion 1989/90:Jo313 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo313

av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m)
Skogsbruket i Skåne

Skåne är mera känt för sitt jordbruk med böljande slätter och en omfattande
livsmedelsindustri än för sitt skogsbruk. Skogen upptar dock en tredjedel av
arealen och ägs till 80 procent av enskilda jord- och skogsbrukare. Lövskogen
utgör fortfarande en stor del, cirka 45 procent, av arealen.

Skogsarealen omfattar 370 000 hektar med en mycket hög bonitet. Tillväxten
är cirka 2 730 000 m3sk (skogskubikmeter) per år, vilket motsvarar
mycket stora värden per år. Räknar man med att det i förädlingsledet sker
ungefär en femdubbling av virkesvärdet, har skånsk skogsbruksråvara en
stor betydelse för industrin. Omsättningen rör sig om cirka 1,7 miljarder kronor.

I Skåne finns bara en stor massaindustri. Nymölla. Ytterligare två större
massaindustrier är beroende av skånskt virke, nämligen Mörrum och Hyltebruk.
De finns cirka 15 sågverk i Skåne, alla dock av mindre omfattning.
Totalt sysselsätter skogen och skogsbruket i Skåne direkt över 5 000 personer.
Till detta kommer anställda inom transporter, servicenäringar m.m.

Problemet i skånskt skogsbruk är att man har dålig ekonomi i produktionen
av ädellövskog. Det skånska barrvirkets kvalitet är inte den allra bästa.
Landskapet är stormkänsligt; stormskadorna på skogen förrycker planeringen
och försämrar ekonomin. Det är viktigt att utbildningen för lövskogsbruket
uppmärksammas mera, då nu betydelsen av lövskogen ökat. Det
finns t.ex. bara en skogsbrukslinje inom gymnasieskolan i hela landskapet,
trots att skogsbruket framöver torde få ökad betydelse.

Luftföroreningarna förorsakar skador på skogen även i Skåne. De är dock
ännu svåra att mäta. Oroande är att nästan alla trädslag tycks påverkas av
luftföroreningarna. Utsläppen i det egna landskapet måste begränsas. Likaså
måste man genom internationella överenskommelser få till stånd ytterligare
begränsningar av utsläppsmängderna som kommer från andra länder.
Det är dessutom av mycket stor vikt att man snabbt kan registrera och mäta
skadeutvecklingen. Skogsvårdsstyrelsen bör få de resurser som behövs härför.

Den 1 juli 1984 ersattes bokskogslagen med en ny lag, ädellövskogslagen.
Enligt denna skall marker med ädellövskog (t.ex. bok, ek, alm, ask) även i
fortsättningen användas för dessa trädslag, om inte länsstyrelsen medger annat.
Statsbidrag skall kunna lämnas bl.a. till anläggning och skötsel av ädellövskogen.
I proposition 1989/90:100, bilaga 11, föreslås en höjning med 1

miljon kronor inom anslagsdelen Ädellövskog. Det är en konsekvent höjning.
Tvingar statsmakterna skogsägarna att behålla vissa trädslag som ger
lägre avkastning, måste man ta konsekvenserna och lämna stimulans.

Aviserad neddragning av jordbruksarealen motiverar ytterligare plantering
av ädellövskog, varför riksdagen bör bifalla en sådan inriktning.

I propositionen föreslås fortsatta anslag till åtgärder i lågproducerande bestånd,
s.k. 5:3-skogar. Detta anslag bör borttas, inte minst med hänsyn till
konflikterna mellan skogsvårdslagens bestämmelser och ädellövskogslagens.

För skogsbruket i Skåne är det mycket angeläget, sedan ädellövskogslagen
nu trätt i kraft, att frågan om en utveckling av lövskogsbruket uppmärksammas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning
av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade
behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och
omfördelning av anslag härtill,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagandet av anslag till lågproducerande bestånd,
s.k. 5:3-skogar.

Stockholm den 24 januari 1990

Rune Rydén (m) Ingvar Eriksson (m)

Mot. 1989/90
Jo313

11

Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade behov
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade behov
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av anslag till lågproducerande bestånd, s.k. 5:3-skogar.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av anslag till lågproducerande bestånd, s.k. 5:3-skogar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.