Skogskalkning

Motion 1991/92:Jo303 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c)

Kalmar län är landets skogrikaste län söder om
Dalälven. Drygt två tredjedelar av länets yta utgörs av
skogsmark och myr. Skogen och skogsindustrin är något av
ryggraden i såväl länets som landets ekonomi. Normalt
svarar skogsindustrin för ca 50 miljarder kronor i
exportinkomster (netto), vilket ska jämföras med
bilindustrins normalnetto på ca tolv miljarder kronor.

Skogen är också vår främsta syrekälla samt en viktig
rekreationskälla för de flesta länsinvånarna och många
turister.

Luftföroreningar och försurningen utgör det största
hotet mot naturresursen skogen. Skogsvårdsstyrelsen har
sedan 1984 studerat skogsskadorna i Kalmar län. I
provområdena har man upptäckt att en femtedel av
granarna har barrförluster som är 20 procent eller mer. För
tallen är barrförlusten något högre.

Vattnet i sjöar och vattendrag har passerat
markprofilerna i våra skogar. Där har en stor del av
markens positiva joner av typ kalium, magnesium, fosfat
m.fl. spolats undan från skogsträdens rotsystem.

I många jordar frigörs aluminium, som vi vet är skadligt
för smårötterna. Träden kommer att lida brist på många
viktiga närsalter. Risken ökar också för att allt grundvatten
blir förorenat av tungmetaller såsom bly och kadmium.
Sedan många år kan vi inte använda lever och njurar av älg
och rådjur på grund av för höga tungmetallhalter.

Samtidigt tillförs marken oupphörligt svavel- och
kväveföreningar från luft och nederbörd. Emmaboda i
Kalmar län liksom Ölands södra udde får årligen ett
svavelnedfall på 15 kilogram per hektar. Det motsvarar mer
än 90 kilogram koncentrerad svavelsyra per hektar och år
eller 9 gram koncentrerad svavelsyra per kvadratmeter och
år.n

Nedfall av svavel och kväve räknat per hektar och år
Svavel, 12-24 kilo/hektar
Nitrat och ammoniumkväve, 10-20 kilo/hektar.

Kritiska belastningsvärden för skogsmark i Kalmar län
Svavel 2-8 kilo/hektar
Nitrat och ammoniumkväve 10-20 kilo/hektar.

Tabellen ovan visar att utsläppen ligger betydligt
över vad skogen tål. Länets egna utsläpp av svavel beräknas
uppgå till 5.000 ton per år och kväveutsläppen till 10.000 ton
per år. Av detta beräknas cirka en tredjedel falla ner inom
länet. Dessutom får vi ta emot 2-3 gånger så mycket som
vi producerar från andra länder, bl.a. Polen, Tyskland och
England. Av Europas totala luftföroreningar svarar Sverige
för cirka en procent.

Virkesförrådet i Kalmar län är i dag större än någonsin
tack vare ett aktivt skogsbruk under hela 1900-talet. Här
finns alltså en synnerligen viktig resurs för länet i framtiden.
Fortsätter luftföroreningarna och försurningen kan dock
tillväxten i skogen komma att minska dramatiskt vid
sekelskiftet.

På många platser kan man se att skogen dör.
Medelålders granbestånd måste ibland slutavverkas i förtid.
Döda träd ger årligen upphov till extra arbete. Samtidigt
glesas bestånden ut.

Efter många års diskussioner pågår nu äntligen
storskaliga försök med skogskalkning och vitalitetsgödsling
i vårt land. Dessa försök måste drivas med full kraft.

Detta räcker emellertid inte. Den storskaliga kalkningen
och vitalitetsgödslingen måste drivas på bredden för att
under några decennier skydda våra skogar. På sikt måste
utsläppen minska dramatiskt.

Skogsägarna är offer för den försurning som pågår.
Därför är det allmänna skyldigt att undanröja denna skada.
Staten måste bestämma den bidragsnivå som skall gälla. Så
är fallet i de tyska delstaterna. I avvaktan på att långsiktiga
åtgärder för att minska utsläppen skall ge effekt måste
ökade anslag utgå till kalkning av sjöar och skogsmark.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande skogskalkning.

Stockholm den 22 januari 1992

Marianne Jönsson (c)

Agne Hansson (c)