Skogsmarkskalkning i Blekinge län

Motion 1989/90:Jo719 av Sven Olof Petersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo719

av Sven Olof Petersson (c)
Skogsmarkskalkning i Blekinge län

Skogsnäringen följer med stark oro den pågående försurningen av landets
skogsmarker. De allvarliga - för att inte säga katastrofala - konsekvenserna
av denna försurning har länge påvisats i utredningar och påtalats av forskare.

Marken i Sydsverige har blivit upp till 100 gånger surare under de senaste
3035 åren. Baserat på vad Nordiska ministerrådet utrett om markens tålighet
mot svavel och det stora nedfallet uppges att stora delar av södra Sveriges
skogsmark är så försurad att den efter ytterligare en omloppstid inte längre
är aktuell för skogsbruk. En ekologisk och ekonomisk katastrof kan snart
stå för dörren.

Depositionen av svavel och kväve i södra Sverige är idag betydligt högre
än vad skogsmarken långsiktigt kan tåla. Svavelnedfallet är 47 gånger medan
kvävenedfallet är 24 gånger större än den s.k. kritiska belastningsgränsen.

Av Blekinge luftvårdsförbunds undersökningar framgår det att hälften av
de undersökta profilerna i skogsmark har ett lägre pH än 4,4 i mineraljorden.
Svavelnedfallet i genomsnitt för länets skogmark ligger årligen på ca 20
kg svavel per år och hektar. Detta skall jämföras med den kritiska belastningsgränsen
på 3-5 kg S/år och ha som Nordiska ministerrådet anger. Likaså
överstiger kvävebelastningen ofta vad marken tål och förhöjda halter
påträffas i åtskilliga skogsytor. Detta indikerar att den nuvarande belastningen
av försurning, om den fortsätter, utgör allvarlig risk för skogsskador
och får produktionsnedsättningar som följd, samt medför svårigheter att etablera
ny skog.

Under 80-talet har ingen större förändring av mängden nedfall skett. Trenden
är dock att svavel minskar något medan kväve synes vara oförändrad.
För närvarande finns inget som pekar på en totalt sett väsentligt minskad
belastning inom de närmaste årtiondena. En dominerande andel av svaveloch
kvävenedfallet i södra Sverige har sina källor utanför vårt land. Vi får
under flera decennier räkna med att belastningen kommer att ligga betydligt
över de kritiska gränsvärdena.

Det allvarliga försurningsläget och risken för förgiftningsskador i marken
förstärks dessutom av det utsatta läge som trädens ovanjordiska delar utsätts
för på grund av höga halter av luftföroreningar av olika slag med bl a risk
för frät- och gasskador. Sålunda ligger halterna av ozon nu över de kritiska
gränsvärdena för södra Sverige och torde, om inte drastiska nedskärningar i

utsläppen kommer till stånd, ligga över de tolerabla gränserna för träd och
växtlighet lång tid framöver.

Således är skogen utsatt för många samverkande negativa stressfaktorer
på grund av luftföroreningar och försurning. Med hänsyn till belastningen
från bl.a. öststaterna är försurningssituationen sett i ett längre perspektiv än
mer påtaglig och ytterst allvarlig för Blekinges skogsmark.

Som framgått ovan är skogen genom föroreningar från luften och försurning
utsatt för många samverkande negativa stressfaktorer. För at hejda och
vända denna negtiva utveckling krävs kraftfulla insatser på flera nivåer - såväl
politisk och internationellt som mera handgripligt genom åtgärder i växande
skog. I det senare fallet har skogsmarkskalkning/vitaliseringsgödsling
visat en lovande positiv verkan.

Blekinge har ett mycket betydelsefullt skogsbruk och en omfattande
skogsindustri med stor betydelse för sysselsättningen i länet. Skogsnäringen
är också väsentlig för befolkningsutvecklingen på landsbygden. Vi vill framhålla,
att under senare år har stort arbete lagts ned på en intensiv skogsvård,
men nu drabbas både barr- och lövskogar av försurning och luftföroreningar,
som näringen ej kan bemästra. Vi anser att i den akuta situation som råder är
det ett samhällsansvar att ställa upp med motåtgärder för att klara de svåra
försurningsproblemen. Grunden för markens produktionsförmåga och existensen
av ett uthålligt skogsbruk håller på att undanröjas på grund av förhållanden
som skogsbruket ej rår över.

För att behålla ett uthålligt skogsbruk och tillgodose skogsindustrins behov
av virke, både kvantitativt och ur kvalitetssynpunkt är det nödvändigt
att omedelbart få till stånd en storskalig kalkning/vitalitetsgödsling av Blekinges
skogsmark. Det bör framhållas att åtgärderna ej har produktionshöjande
syfte. Av hittills gjorda undersökningar är det uppenbart att hela länets
skogsmark på 185 000 hektar är i behov av åtgärder i form av kalkning/vitalitetsgödsling.

I sammanhanget bör framhållas att kalkning/vitalitetsgödsling av skogsmarken,
förutom att vara ett led i att bibehålla ett uthålligt skogsbruk och
som även i fortsättningen kan tillgodose skogsindustrins råvarubehov även
ger positiva effekter mot försurningen av sjöar, vattendrag och grundvatten.

Skogsnäringen i Blekinge är av vad som framgått ovan mycket betydelsefull
för länet. Hotet för näringen på grund av försurningens och luftföroreningarnas
inverkan på skogen uppmärksammades här redan för 15 år sedan.
Försurningens och luftföroreningarnas inverkan på skogen är väl kartlagd
och dokumenterad i långa mätserier, vilket möjliggör goda förutsättningar
för vetenskaplig uppföljning av storskaliga försök med skogsmarkskalkning/vitalitetsgödsling.
Med hänsyn till utsläppssituationen i Europa kommer
sydösra Sverige att under lång tid bli mer utsatt för belastningar av mark och
vatten på grund av luftföroreningar än övriga delar av landet.

Vi kan förutsäga att förhållandena kommer att försämras under åtskilliga
10-tal år framåt. Det beror på att marken är ett system som återhämtar sig
långsamt även om vi minskar beläst- ningen av sura ämnen.

Om vi vill bibehålla skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och
hindra en fortsatt ekologisk utarmning måste vi förbereda oss för ett pro

Mot. 1989/90

Jo719

13

Mot. 1989/90

Jo719

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skogsmarkskalkning i Blekinge län och
södra Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med
ett skogskalkningsprojekt i enlighet med vad i motionen anförts
igångsätts i Blekinge län,

3. att riksdagen anslår 20 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit
för försöksverksamhet med kalkning av skogsmark för budgetåret
1990/91.

Stockholm den 18 januari 1990

Sven-Olof Petersson (c)

gram med kalkning och vitaliseringsgödsling. Dessa åtgärder måste genomföras
så att de inte skapar nya miljöproblem.

Innan ett storskaligt program med skogsvitalisering kan starta måste kunskaperna
från pågående forsknings- och utvecklingsarbeten utvärderas och
provas i praktisk skala.

Ett praktiskt program för skogsmarkskalkning bör förberedas - med bl.a.
arealmässigt relativt omfattande försök - under de närmaste 2-3 åren. För
detta behövs statligt stöd. Därefter bör det storskaliga programmet kunna
starta.

14