Skogsmästarutbildningen

Motion 1990/91:Jo604 av Karin Falkmer (m)

En nedläggning hotar skogsmästarskolan i
Skinnskatteberg.

Utredningen ''Skogliga grundläggande utbildningars
resursbehov'' har offentliggjorts inom
Lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet.
Denna enmansutredning föreslår att skogsmästarexamen
skall avskaffas och att skogsteknikerutbildningen i
Skinnskatteberg skall upphöra.

Utbildningsfrågorna är mycket viktiga för
skogsnäringen. Tillgång till bred kvalificerad skoglig
utbildning och kunskapsfördjupning är en framtidsfråga för
skogsbruket och för Sverige. Skogen är ryggraden för
svensk ekonomi eftersom ca hälften av våra
exportinkomster kommer från skogsnäringen.

Tillväxten i den svenska skogen överstiger i dag
avverkningsuttaget. Behoven av utbildning, kunskap och
kompetens på det skogliga området kommer snarare öka än
minska, bl a som en följd av den nya jordbrukspolitiken.
Inte minst när det gäller miljöfrågor har
skogsmästarutbildningen stor betydelse.

Skogsmästarutbildningen är mycket eftersökt. Till de 45
platserna på skogsmästarutbildningen hade
skogsmästarskolan vid senaste intagningen 200 sökande.
Alltsedan starten 1945 har skogsmästarskolan haft långt fler
sökande än antal utbildningsplatser.

Skogsmästarlinjen ger välutbildade och praktiskt
erfarna skogsmän/kvinnor som är mycket eftertraktade
inom skogsnäringen. Arbetsmarknaden är god för
skogsmästare. Det har den varit även under
lågkonjunkturperioder.

Skinnskattebergs skogsmästarskola uppfyller väl de
kvalitetskriterier som krävs för att förse skogsnäringen med
skogligt utbildad personal. En avveckling av
skogsmästarexamen -- mellannivån inom skoglig
utbildning -- skulle om det genomförs bli till stor nackdel
för svenskt skogsbruk. Det skulle innebära att ett attraktivt
skogligt utbildningsalternativ som fungerar och fungerat bra
skulle försvinna. Förslaget går i motsatt riktning mot den
senaste utvecklingen på det eftergymnasiala
utbildningsområdet där nyligen en mellannivå inrättats
inom ingenjörsutbildningen.

Utbildningens lokalisering till Skinnskatteberg ger
genom den omedelbara närheten till variationsrika bestånd
skog och genom närheten till den aktiva skogsnäringen
utomordentliga möjligheter att varva den teoretiska
utbildningen med praktiska övningar i rätt miljö. Läget mitt
i skogsbältet och den verksamma skogsnäringen ger
skogsmästar- och skogsteknikereleverna realistiska
betingelser för kunskapsinhämtande och en god
erfarenhetsbas att stå på.

1983/84 gjordes en omfattande parlamentarisk utredning
över den skogliga eftergymnasiala utbildningen. Riksdagen
gav uttryck för den betydelse skogsmästarutbildningen har,
dels för att täcka näringslivets behov och dels som
vidareutbildningsmöjlighet för skogstekniker. Riksdagens
beslut innebar en förlängning av skogsteknikerutbildningen
med en termin till fyra terminer och en förkortning av
skogsmästarutbildningen med en termin till sammanlagt två
terminer. Skogsteknikerlinjen utökades med 30 platser
förlagda till Skinnskatteberg (JoU 1983/84:33).

Omdaningen av skogsmästarutbildningen påbörjades
1988. Först i och med innevarande års skogsmästarkurs
kommer skogsmästarlinjen att ha förändrats enligt
riksdagsbeslutet 1984. Att skogsfakulteten tillsatt en ny
utredning som ifrågasätter skogsmästarlinjen innan
riksdagens beslut ens hunnit genomföras fullt ut är
synnerligen anmärkningsvärt. Utredningen har starkt
kritiserats och bedöms vara mycket bristfällig. Denna
utredning, som dessutom förordar flyttning av
skogsteknikerutbildningen i Bispgården till Umeå och
institutet i Värnamo till Växjö, kan inte ligga till grund för
en seriös diskussion om förändringar om de skogliga
utbildningarna inom Lantbruksuniversitetet.

Skogsmästarlinjen har en viktig plats i den skogliga
utbildningsstrukturen. Dagens och morgondagens
förändringar ställer ökade krav på tillgång till
utbildningsnivåer av olika längd och nivå.
Skogsmästarlinjen är en relativt kort vidareutbildning som
är mycket eftersökt av skogstekniker. Förutom 30
skogstekniker antas årligen 15 studerande som har en
avslutad högre yrkesutbildning och som gått en skoglig
preparandutbildning om 1 1/2 år. Skogsmästarutbildningen
kan genom sin uppläggning ständigt utvecklas i enlighet
med näringens och arbetslivets krav.

Skogsmästarlinjen erbjuder ett viktigt och eftersökt
skogligt utbildningsalternativ på mellannivå.
Skogsmästarskolan och skogsmästarutbildningen i
Skinnskatteberg måste få finnas kvar och vidareutvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningens
betydelse.

Stockholm den 21 januari 1991

Karin Falkmer (m)