Skogsmästarutbildningen

Motion 1991/92:Ub701 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)

Utbildningsfrågorna är utomordentligt viktiga för
skogsnäringen. Tillgång till bred kvalificerad skoglig
utbildning och kunskapsfördjupning är en framtidsfråga för
skogsbruket och för Sverige. Ca hälften av våra
exportinkomster kommer från skogsnäringen, och skogen
utgör därmed ryggraden för svensk ekonomi.

I budgetpropositionen framhålls att den skogliga
utbildningen bör anpassas till marknadens krav. Dagens och
morgondagens förändringar ställer ökade krav på tillgång
till utbildningsnivåer av olika längd och nivå. Inom det
skogliga området kommer kraven på högre kunskap och
kompetens att öka, bl.a. som en följd av den nya
jordbrukspolitiken.

Skogsmästarlinjen är en relativt kort vidareutbildning,
som är mycket eftersökt av och särskilt utformad för
skogstekniker. Samtidigt som antalet utbildningsplatser för
skogstekniker bedöms vara för stort råder enighet om
behovet av kompetenshöjning av dagens skogstekniker.
Skogsmästarlinjen motsvarar väl detta högre krav på
kompetens. Trots detta hotas skogsmästarlinjen av
nedläggning.

Skogsmästarutbildningen kan genom sin uppläggning
ständigt utvecklas i enlighet med näringens och arbetslivets
krav. Inte minst när det gäller miljöfrågor har
skogsmästarlinjen en viktig roll att fylla. Förutom 30
skogstekniker antas årligen 15 studerande som har en
avslutad högre yrkesutbildning och som för att få
behörighet till skogsmästarlinjen går en skoglig
preparandutbildning om 1 1/2 år.

Skogsmästarlinjen är mycket eftersökt. Till de 45
platserna på skogsmästarlinjen hade skogsmästarskolan till
1992 års kurs 164 behöriga sökande. Alltsedan starten 1945
har skogsmästarskolan haft långt fler sökande än antalet
utbildningsplatser.

Arbetsmarknaden för skogsmästare har alltid varit god,
även under perioder av lågkonjunktur. Skogsmästarlinjen
ger välutbildade och praktiskt erfarna skogsmän/kvinnor
som är mycket eftertraktade inom ett brett arbetsfält. En
nyligen gjord undersökning visar att de utbildade
skogsmästarna under den senaste 3-årsperioden i hög grad
anser sig ha fått sysselsättning som väl motsvarar deras
utbildning. Även under den extremt svåra
nyanställningssituation som för närvarande råder har
skogsmästarna i förhållande till andra skogliga
utbildningskategorier en bättre arbetsmarknad.

Utbildningens lokalisering till Skinnskatteberg ger
genom den omedelbara närheten till mark, skog och miljö
med stor variation och genom närheten till den aktiva
skogsnäringen utomordentliga möjligheter att varva den
teoretiska utbildningen med praktiska övningar i rätt miljö.
Läget mitt i skogsbältet och den verksamma skogsnäringen
ger skogsmästar- och skogsteknikereleverna realistiska
betingelser för kunskapsinhämtande och en god
erfarenhetsbas att stå på.

1983/84 gjordes en omfattande parlamentarisk utredning
över den skogliga eftergymnasiala utbildningen. Riksdagen
gav uttryck för den betydelse skogsmästarutbildningen har,
bl.a. framhölls möjligheten till vidareutbildning för
skogstekniker. Riksdagens beslut innebar en förlängning av
skogsteknikerutbildningen med en termin till fyra terminer
och en förkortning av skogsmästarutbildningen med en
termin till sammanlagt två terminer. Skogsteknikerlinjen
utökades med 30 platser förlagda till Skinnskatteberg (JoU
1983/84:33). Omdaningen av skogsmästarutbildningen
påbörjades 1988. Först i och med 1991 års skogsmästarkurs
har skogsmästarlinjen fullt ut förändrats enligt
riksdagsbeslutet 1984.

Grimsö forskningsstation, som är lokaliserad nära
Skinnskatteberg, överförs 1 juli 1992 till
Lantbruksuniversitetet. Ett mycket nära samarbete i
utbildning och även i forskning har utvecklats mellan
skogsmästarskolan och Grimsö inom området natur- och
miljöhänsyn i skogsbruket. Avsikten är att utveckla detta
till forskning och övrigt samarbete med näringen inom
området Skogsproduktion-Miljö. Sådant utvecklingsarbete
förstärks av den kompetens som skogsmästarlinjen
uppvisar.

Den höga kompetensen vid skogsmästarlinjen utnyttjas
till en rad andra viktiga utbildningar eller uppdrag, bl.a.
följande:skyddsingenjörsutbildning för skog och jord
(15-poängkurs),högre transportkurs (10-poängkurs),
omfattande fortbildning.

Det internationella inslaget är betydelsefullt med en
kvalificerad påbyggnadskurs för 25 polska skogsmän, ett
omfattande skogligt utbildningsprojekt i Etiopien m.m.

Dessa viktiga och intäktsbringande verksamheter skulle
försvinna om skogsmästarskolans kompetens skulle
försämras eller gå förlorad.

Skogsmästarskolan inom Sveriges Lantbruksuniversitet
uppfyller väl de kvalitetskriterier som krävs för att förse
skogsnäringen med skogligt utbildad personal. En
avveckling av skogsmästarlinjen -- mellannivån inom
skoglig utbildning -- skulle om den genomförs bli till stor
nackdel för svenskt skogsbruk. Det skulle innebära att en
attraktiv skoglig utbildning som fungerar och fungerat bra
skulle försvinna. En nedläggning av skogsmästarlinjen
skulle gå i motsatt riktning mot den senaste utvecklingen på
det eftergymnasiala utbildningsområdet där nyligen en
mellannivå inrättats inom ingenjörsutbildningen.

Skogsmästarskolan och skogsmästarutbildningen i
Skinnskatteberg måste få finnas kvar och vidareutvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningens
betydelse.

Stockholm den 20 januari 1992

Karin Falkmer (m)

Birgit Henriksson (m)