Skogsnäringen

Motion 1992/93:N289 av Olle Lindström (m)

Skogen är en förnyelsebar råvara som via förädling tillför
landet stora exportinkomster. Skogsbruket med tillhörande
förädlingsindustri är Sveriges viktigaste näring. Skogen ger
en positiv bytesbalans på över 50 miljarder kronor årligen
och sysselsätter direkt och indirekt omkring 300 000
personer.

Skogsbruket är också ur regional synpunkt mycket
viktigt. Det är av stor vikt att skogen även i framtiden får
bidra till välfärd, handelsbalansöverskott och sysselsättning
i glesbygder.

Sveriges skogstillgångar och avverkningsmöjligheter
ökar. Enligt slutsatserna i betänkandet från 1990 års
skogspolitiska kommitté, är det ''möjligt att uthålligt
avverka omkring 95 miljoner skogskubikmeter per år från
och med slutet av 1990-talet''. Detta skall sättas i relation till
nuvarande avverkning på 60--70 miljoner skogskubikmeter
årligen. ''Virkesförrådet per hektar och andelen äldre skog
kommer successivt att öka'', skriver kommittén.

Inom pappers- och massaindustrin sker i dag stora
rationaliseringar för att minska kostnaderna. Svenska
pappersbruk måste övervinna det kostnadshandikapp det
innebär att vara lokaliserade utanför de stora marknaderna
på kontinenten. Svenska skogsföretag har de senaste åren
lagt flera tunga nyinvesteringar på kontinenten i stället för
i Sverige. Man räknar med att tillverkningskapacitet i EG-
länderna ökar ytterligare i framtiden.

Pappersbruken på kontinenten kommer i stor
utsträckning att utnyttja returfiber som råvara. Tillgången
på returfiber kommer att vara god tack vare närheten till
stora förbrukningscentra. Av motsvarande skäl kommer
priset på returfiber att vara lågt på kontinenten.

Länderna på kontinenten är nettoimportörer av fiber.
Produktionscyklerna tillförs oupphörligen nya fibrer
utifrån, bl a från Sverige. Tillförseln av nya fibrer är
nödvändig eftersom fibrernas livslängd i ett retursystem är
begränsad.

För Sverige gäller det omvända förhållandet. Vi är
nettoexportörer av fiber. Förutom en mycket stor export av
pappersmassa gjord av färsk fiber, exporterar Sverige
merparten av sin pappersproduktion. Sverige har i
framtiden en tydlig uppgift att fylla som leverantör av
färskfiber till importländer med returfiberproduktion.
Marknaden i de stora returpappersländerna kommer för att
kompensera returpappersinblandningen att kräva att
svenskt papper är av mycket hög kvalitet, med stor andel
färsk och blekt fiber.

Mot bakgrund av skogsnäringens stora betydelse för
nationen är det av stor vikt att Sverige behåller och
utvecklar sin ställning som ledande skogsindustriland. För
att det skall vara möjligt måste vi lära oss att spela
färskfiberleverantörens roll. Genom en sådan positionering
undviker vi att få se vår skogsnäring utkonkurrerad av
andra stora skogsnationer och av uppväxande
returpappersbruk på kontinenten.

Miljövårdsberedningens rapport 1992:2 föreslår att
Sverige skall sätta upp mycket höga återvinningsmål för
papper. Fastställandet av återvinningsmålet, liksom
avsaknaden av diskussionen om alternativ användning av
pappersavfallet, sker i miljövårdsberedningens rapport
utan att behandla Sveriges framtida
positioneringsmöjligheter på marknaden för
skogsprodukter. Det är oroväckande att
miljövårdsberedningen, som är en kommitté under miljö-
och naturresursdepartementet, inte belyser frågan om
svensk skogsnärings framtida roll, när återvinningsmålen
diskuteras.

Enligt förpackningsutredningen, SOU 1991:76, visar
livscykelanalyser gjorda av Chalmers Industriteknik att t ex
svaveldioxidtillförseln för wellpapp är negativ om man
använder wellpappavfallet som bränsle i stället för kol eller
olja. Denna beräkning visar den stora potential som
pappersavfall kan ha i energiutvinningssammanhang.

För att garantera svensk skogsnärings fortlevnad bör
möjligheter vidmakthållas och skapas för skogsnäringen att
befästa och utveckla sin roll som färskfiberleverantör.
Staten bör utreda hur svensk skogsnäring ges jämbördiga
konkurrensvillkor. Pappersavfallets potential i
energiutvinningssyfte måste också noga utvärderas innan
förändringar sker i de bestämmelser som reglerar
skogsnäringens handlingsutrymme.

Skogen är en förnyelsebar råvara i ett naturligt
kretslopp. Utnyttjandet av skogen är långsiktigt och
uthålligt. Kretsloppsaspekten i energiutvinning av
skogsråvara och pappersavfall bör också belysas, eftersom
skogsförrådet växer till sig och det är bättre att bränna
gammalt papper än fossila bränslen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utreda hur svensk
skogsindustri kan ges jämbördiga konkurrensvillkor, med
tanke på kretsloppsaspekter, långsiktighet och uthållighet.

Stockholm den 26 januari 1993

Olle Lindström (m)