Skogsplantering

Motion 1990/91:Jo304 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (mp)

Citat ur riksdagsprotokoll 30 november 1990 ur en
interpellationsdebatt angående rotdeformationer, s.k.
rotsnurr.

Jordbruksminister Hellström: ''Föryngringen av skogen
är en viktig del i det svenska skogsbruket. Redan i 1903 års
skogsvårdslag fastslogs principen om långsiktig hushållning
som grundläggande för svenskt skogsbruk. Regler om
återbeskogning efter avverkning har alltsedan dess spelat en
central roll i skogslagstiftningen.''

Trots dessa lovvärda ord har 45 % av våra
skogsplanteringar en av skogsstyrelsen icke godkänd
återväxt. Detta har flera olika och samverkande orsaker,
som denna motion inte skall behandla. Miljöpartiet har
också lagt en stor partimotion om skogen.

Endast en fråga tas upp i denna motion. Den behandlar
omfattningen av rotdeformationer som orsakar instabilitet,
s.k. rotsnurr.

Många skogssakkunniga däribland jordbruksministern
hävdar att problemet är välkänt, dock betyder det inte att
det är väl känt.

Den första stora omfattningen fick dessa
rotdeformationer när paperpotplantorna började planteras
i början av 70-talet. Men ännu i dag sätts planttyper ut som
orsakar rotsnurr.

Enligt domänverkets huvudkontor i Falun har
domänverket planterat ca 100 000--150 000
ha med paperpot bara i Norrbotten, och först 1987--
1988 upphörde man helt med detta. Därtill skall läggas de
andra Norrlandslänens, skogsbolagens och privata
skogsägares planteringar. Jag kan inte göra någon
beräkning, eftersom jag inte har fått fram uppgifter på hur
stor andelen är med rotsnurr. En del skogsbolag har aldrig
använt paperpot, men har ändå drabbats av rotsnurr.

Många bolag har köpt sina paperpot av
skogsvårdsstyrelsen som har en märklig dubbelroll som
både tillsynsmyndighet och plantförsäljare.

SCA har inte använt paperpot men har ändå liknande
problem. SCA använde till en början Kopparforsmetoden
i små plastkrukor som var släta inuti. Men nu har krukan
modifierats med styrlister, s.k. HIKO. Resultaten har då
blivit bättre. Dock fortsätter rötterna att ''snurra''.

På t.ex. en fyra år gammal plantering, ca 200 ha, som
hade planterats med täckrotsplantor hade redan var och
varannan planta dött. Skogsfacket ville i höstas slå larm.
Medlemmarna har ju genom sitt arbete tvingats se dessa
fruktansvärda skandaler. Det är osäkert om man har agerat
i den omfattning man ställde i utsikt i augusti--september.
Om facket skulle agera är det en maktfaktor att räkna med.

Att det även finns andra orsaker som ger plantorna dålig
stabilitet och överlevnad är väl känt, t.ex. humustäckets
tjocklek, vattenstress, frost, älgskador osv. Vid läsning av
en rapport från en känd undersökning gjord av Anders
Lindström på Svenska lantbruksuniversitetet framkommer
omfattningen av rotdeformationer. Han har då kommit
fram till att bäst resultat blir det av naturlig föryngring. Där
finns i stort sett inga plantor med rotsnurr. Om det finns, så
är de så få att tillväxten inte påverkas. Barrotsplantor finns
inte med i undersökningen, men de har en bättre tillväxt om
de sköts och planteras på rätt sätt. Näst bäst är Plantsystem
80. I övrigt har sex planttyper väsentlig omfattning av
rotsnurr.

Ser man till de plantor som står på ''normal'' mark -- inte
de dåliga markerna där siffrorna är ännu högre -- blir ändå
andelen rotbrott och lutande träd efter nedböjningen
onormalt hög. Paperpot 308 är den planttyp som
tillsammans med några andra planttyper har kraftiga
snurrdeformationer -- 25 %. När man värderar ett
rotsystems stabiliserande funktion spelar den totala
rotarean en stor roll liksom rotsystemets deformationsgrad.
Man skulle kunna uttrycka det så att förutom kvantitet
krävs det också god kvalitet på rotsystemet för att få ett
stabilt träd. Naturligt föryngrade plantor uppfyller alla
kriterier. Det är den planttyp som har bäst förutsättning att
klara stjälpande moment.

Barrotsplantor och naturlig föryngring med en
plantering utan ackord skulle oerhört väl förhöja denna
föryngringskvalitet och ge stabila plantor. Vid
ackordsplantering händer det också att rötterna blir
deformerade -- man trampar ju till runt roten -- och roten
växer i en vinkel.

Det kostar 10 000 kr. per ha att beskoga ett nytt område.
Det kan också ifrågasättas om skogsstyrelsen ska vara både
plantförsäljare och kontrollör.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
snarast tillsätts som undersöker omfattningen av ''rotsnurr''
i Sverige, samt att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att utredningen skall föregås av omfattande
fältundersökningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SLU ges i
uppdrag att se över plantskolornas material,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en analys görs
om hur rotsnurr har kunnat förekomma så länge utan att
någon ansvarig reagerat.

Stockholm den 22 januari 1991

Ragnhild Pohanka (mp)

Paul Ciszuk (mp)