Skolan och lärarna 1989/90

Motion 1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub801

av Carl Bildt m.fl. (m)

Mot.

Skolan och lärarna 1989/90

Ub801

Innehåll

1 Sammanfattning 2

2 Bakgrund 2

2 En politik mot bättre vetande 3

3 Moderat politik 4

4 Våra mål 5

5 Ett program för 1990-talet 5

5 Åtgärder på längre sikt 8

8 Kortsiktiga förändringar 9

9 En ny lärarutbildning 10

9.1 En lärarutbildning för kunskap 11

9.2 Förslag 11

10 Åtgärder för att häva lärarbristen 12

11 Hemställan 13

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub801

1

1. Sammanfattning

Svensk utbildning är i kris. Den förmår inte att åstadkomma de resultat som
man borde kunna kräva mot bakgrund av de stora resurser som satsas på
utbildning.

Sveriges välstånd och våra trygghetssystem bygger på att vi har väl utbildad
arbetskraft. Med dagens utbildningsvolym och utbildningsnivå kommer
Sverige att fortsätta att halka efter i utvecklingen.

Moderata Samlingspartiets grundsyn i utbildningsfrågor ligger fast. Vi har
under åren utförligt analyserat utbildningens problem och givit våra motiv
för förändring av skolan och den högre utbildningen. Vi avstår från att upprepa
dessa argument. Vi hänvisar i dessa delar till vår partimotion
1988/89:Ub806.

Vi återkommer i föreliggande motion med ett antal förslag av principiell
natur. Dessa berör i första hand grundskolan, dess lärare och lärarutbildningen.
Den största nyheten är förslag om en förändrad lärarutbildning.

Moderata Samlingspartiet vill skapa en skola där alla elever får goda kunskaper
och färdigheter. För detta krävs lärare som själva har goda kunskaper.
Allt tyder på att dagens lärarutbildning inte kommer att kunna leva upp
till detta krav. Den nuvarande lärarutbildningen bör läggas om så att inslagen
av ämnesstudier ökar.

Vi föreslår därför att det skapas en ny - på ämnesstudier grundad - lärarutbildning
och anvisar för detta ändamål 30 milj. kr.

Vi föreslår vidare att ämnesstudier prioriteras i lärarnas fortbildning och
anslår för detta ändamål 100 milj. kr. utöver regeringens förslag. Sammanlagt
föreslår vi att över 500 milj. kr. anslås för ämnesinriktad fortbildning av
lärare.

I motionen läggs också förslag om bl.a. följande:

- en ny läroplan med klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum

- ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och som kan
börja tillämpas redan 1991

- ökade valmöjligheter och skolstart vid sex års ålder

- ett nytt statsbidragssystem som följer elevens val av skola

- en fristående utvärdering som gör att skolöverstyrelsen och skolbyråkratin
inte längre får ansvar för utvärdering av skolarbetets innehåll och hur
skolans resurser används.

Debatten om skolan måste gälla kunskaper och kvalitet - inte "driftsansvar
och organisation".

2. Bakgrund

För tio år sedan fanns anledning att se fram mot en positiv utveckling av skolpolitiken.
Grundskolan fick en ny läroplan där baskunskaper och basfärdigheter
sattes i centrum och där det klart deklarerades att skolan skall fostra.

Dessvärre bröts denna för eleverna positiva utveckling genom att socialdemokraterna
återkom i regeringsställning. Skolpolitiken blev åter ett instru

Mot. 1989/90

Ub801

2

ment för samhällsomvandling. Skolans kunskapsförmedlande uppgift trängdes
undan av en mängd andra aktiviteter. Detta är ett svek inte bara mot
eleverna utan också mot den arbetarrörelse som en gång hade höga ambitioner
vad gäller utbildningen.

Socialdemokraternas utbildningspolitik slår särskilt hårt mot de svaga i
samhället. 1980-talet blev ett för skolan förlorat decennium som kulminerade
i det kaos som socialdemokraterna skapade när de drev igenom kommunaliseringen
av lärartjänsterna.

Socialdemokraterna har inte insett att ett litet land som Sverige ohjälpligt
hamnar på efterkälken om vi inte förmår fånga upp internationella strömningar
och åstadkomma resultat som står sig i den internationella konkurrensen.

Det allmänna måste visa att utbildning lönar sig. Det allmänna måste
också respektera att kunskapsförmedling är ett intellektuellt arbete. Arbetsorganisation,
arbetsmiljö och resursfördelning måste självfallet anpassas till
detta.

På denna punkt visar socialdemokraterna genom den förda politiken en
uppenbar nonchalans. Socialdemokraterna har intet lärt när de driver förändringen
av skolan vidare mot elevernas, föräldrarnas och lärarnas vilja.

Den socialdemokratiska utbildningspolitiken kommer inte att lyckas.
1990-talet måste inledas med försök att läka såren efter den uppslitande arbetskonflikten
i december 1989. För det krävs en annan utbildningspolitik
om inte även 1990-talet skall bli ett för eleverna förlorat decennium.

3. En politik mot bättre vetande

Förre landshövdingen, statssekreteraren med mera Per Nyström skildrar i
tidningen Tiden (2/87) det råd han gav Tage Erlander då denne tillträdde
posten som ecklesiastikminister 1945:

Mitt råd till Erlander var att genom delreformer söka bryta sönder det massiva
komplexet och att skapa kaos i skolsystemet, en förutsättning för att det
skulle bli tillgängligt för nya idéer. Erlander, som var praktisk och såg vad
som var praktikabelt, bestämde sig snabbt:

- Jag kommer aldrig att hinna med en banbrytande skolreform. Jag kommer
att ta itu med universiteten. Där kan jag hinna göra nytta.

Så kallade universitetsreformer har därefter avlöst varandra med jämna mellanrum.
Kulmen nåddes när den så kallade höskolereformen sjösattes på
1970-talet. Det är en förskönande omskrivning att tala om krisproblem inom
den högre utbildning som nu förmedlas som ett resultat av socialdemokratiskt
reformarbete.

Det Erlander aldrig påbörjade på skolans område är Göran Persson nu på
god väg att genomföra. Efter många år av trixande med skolpolitiken har
socialdemokraterna i slutet på 1980-talet tagit några raska grepp som i ett
slag skapat kaos inom skolväsendet.

Genom en uppslitande konflikt stängdes hundratusentals elever ute från
sina skolor. Lärarnas ilska över hur de behandlas kom i öppen dag. Den
skada Göran Persson på mycket kort tid åstadkom kommer det att ta år att
reparera.

Mot. 1989/90

Ub801

3

För socialdemokraterna är formen viktigare än kunskaper och individuell
utveckling. Socialdemokraterna prioriterar:

- kollektivet i stället för personlig utveckling

- en förment jämlikhet i stället för valmöjligheter

- orientering i stället för kunskaper

- aktiviteter i stället för studier

- arbetsformer i stället för arbete

En socialdemokratiskt styrd skola kommer därför aldrig att nå ett fullgott
resultat 0111 man ser till den enskilde elevens intressen.

För lärarnas del innebär socialdemokraternas prioritering att vistelse i
skolan är viktigare än rimliga arbetsmöjligheter och väl förberedda lektioner.

Gång på gång visas att skolan inte når de mål som även socialdemokraterna
säger sig vilja främja. Det är inte lärarnas eller elevernas fel. Det
grundläggande felet är att socialdemokraterna ser skolan som ett redskap för
förändring av samhället. Skolan är för dem ett instrument för främjande av
olika särintressen.

Sammantaget leder den förda politiken till att många elever inte får de
kunskaper och de möjligheter till utveckling som skolan borde förse dem
med. Det är ett monumentalt misslyckande för den skola som är världens
mest påkostade.

4. Moderat politik

Moderata samlingspartiet sätter den enskilde elevens utveckling i centrum.
Vi vill att arbetet i skolan skall organiseras utifrån det övergripande målet
att ge varje enskild elev så goda kunskaper och färdigheter som över huvud
taget kan åstadkommas.

Ett ofta anfört mål för utbildningspolitiken är att den skall ge en likvärdig
utbildning utan att detta begrepp preciseras.I socialdemokratisk version
tycks likvärdigheten avse likriktning av såväl organisation som utbildningsinnehåll.

Vi anser att likvärdighet skall syfta till att varje elev skall få det stöd som
gör att han eller hon kan utvecklas optimalt utifrån sina personliga förutsättningar.
Skolan och utbildningen skall anpassas efter eleven - inte tvärtom.
Elever och föräldrar måste ha möjlighet att påverka utbildningen både genom
val av skola, såväl inom som utanför den allmänna skolan, och genom
att välja inriktning på studierna.

Om möjligheten att välja skall ha ett reellt innehåll måste statens och kommunernas
bidrag till skolan vara så utformade att de föijer eleven till den
skola denne väljer.

I en skola som värderar kunskap måste eleverna få betyg. Vi föreslår därför
att ett betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och färdigheter
snarast införs.

I en decentraliserad skola där möjligheterna att välja ökar är det angeläget
att både prestationer och skolans sätt att fungera utvärderas. Vi förordar
därför att det skapas en från skolmyndigheterna fristående organisation för
utvärdering.

Mot. 1989/90

Ub801

4

All utbildning vilar på förutsättningen att det finns kunniga och engagerade
lärare. Allt pekar på att Sverige under 1990-talet kommer att få en ytterst
besvärande lärarbrist. Vi föreslår nedan förändrad inriktning och ny
organisation av lärarutbildning och fortbildning av lärare.

5. Våra mål

Moderata Samlingspartiet anser att skolans övergripande mål kan sammanfattas
i följande två punkter:

- Skolan skall ge alla elever möjlighet att utvecklas optimalt i enlighet med
sina förutsättningar.

Hos alla människor finns förutsättningar som rätt utvecklade ger envar möjlighet
att leva ett rikt liv.

- Utbildningens kvalitet skall höjas så att den ligger på högsta internationella
nivå.

Sverige måste, som ett litet land, tillvarata alla resurser som står till buds.
Den viktigaste resursen är människan. Den kunskap, balans och harmoni
som en god utbildning bidrar till blir en av samhällets viktigaste tillgångar.

6. Ett program för 1990-talet

Det socialdemokratiska skolexperimentet har nu pågått under alltför lång
tid. Det är dags att lägga om politiken för att omdana det svenska skolsystemet.
Huvudpunkterna i ett sådant program bör vara följande:

* Klarare mål - ny läroplan

Den nu gällande läroplanen för grundskolan fick när den kom åtskilligt beröm.
Den var i jämförelse med tidigare läroplaner mer koncis och entydig.

Erfarenheterna visar emellertid att även den nuvarande läroplanen kan
tolkas så att skolans huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och
färdigheter - inte ses som tillräckligt central. Till detta bidrar den växande
byråkrati som ger sina tolkningar av vad skolan skall syssla med. Problemen
späds på av alla dem som vill föra in nya moment i undervisningen.

Samhällets utveckling och förändring leder givetvis till att skolan måste ta
in nya moment i sitt lärostoff. Men skolan skall också koncentrera sig på det
som är viktigt. I dag engageras skolan i alltför mycket som kan ske på annan
tid.

Moderata Samlingspartiet anser att läroplanerna bör skrivas om. Skolan
skall ha klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum. Målen
skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra.
Riksdagen bör också klargöra att skolans främsta uppgift, överordnad alla
andra, är att förmedla kunskaper och färdigheter.

* Lärarutbildningens innehåll och organisation förändras

Den ojämförligt viktigaste förutsättningen för att kunna bedriva en god utbildning
är kunniga och engagerade lärare.

Vi hävdar att goda ämneskunskaper i kombination med goda insikter i pe

Mot. 1989/90

Ub801

5

dagogik, metodik och utvecklingspsykologi är grunden för en framgångsrik
lärargärning. Goda kunskaper i ämnena ger läraren en trygghet som inte kan
ersättas av annan kunskap. Läraren måste alltid vara bäst i klassen.

Vi redovisar nedan våra förslag till en ny lärarutbildning.

* Tidpunkten för skolstarten sänks

Barn är i sexårsåldern nyfikna, vetgiriga och villiga att lära. Detta bör vara
vägledande för vad vuxenvärlden erbjuder dem. Rätt avpassad stimulans
skall syfta till att varje barns möjligheter utvecklas.

Sverige har en, internationellt sett, sen skolstart. Det är viktigt att ta tillvara
den tid i barnens utveckling då de är särskilt motiverade att lära sig läsa,
skriva och räkna. Vi föreslår därför att skolstarten sänks till sex års ålder. En
tidigare skolstart ger fler elever mer kunskaper.

Barn mognar olika fort. En tidigarelagd skolstart bör därför förenas med
möjlighet till flexibilitet. Föräldrar bör ha rätt att uppskjuta skolstarten för
sina barn om de bedömer att det passar barnen bättre.

I en särskild kommittémotion om skolstarten utvecklar vi våra motiv och
förslag ytterligare.

* Betygen ändras

Betygssystemet skall ändras så att betygen redovisar elevernas kunskaper
och färdigheter.

Riksdagen beslöt i slutet av 1989 att regeringen skulle tillsätta en betygsutredning.
Av de uppgifter som därefter framkommit står det klart att socialdemokraterna
nu gör ytterligare ett försök att tona ner betygens roll. Detta
trots att en helt överväldigande majoritet av landets föräldrar uttalat sig för
betyg.

I budgetpropositionen anför regeringen sitt missnöje med att den inte
lyckas påverka den sociala snedrekryteringen. Regeringen konstaterar att en
förändring av sociala mönster kräver inte bara mod och vilja utan även stöd
och uppmuntran.

Men regeringen drar inte den givna slutsatsen av sin egen analys. På grund
av ideologiska blockeringar vågar regeringen inte säga det för alla så självklara:
att betyg ger information och stimulans. Därmed nonchalerar socialdemokraterna
dem som särskilt väl behöver stöd för att välja fortsatta studier,
bl.a. de som kommer från mindre studiemotiverade hem.

Moderata Samlingspartiet motsätter sig ett fortsatt utredande av betygsfrågan.
Vi anser att alla nödvändiga fakta finns att tillgå. Vi kräver att riksdagen
snarast beslutar om ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper.

Betyg skall första gången ges vid utgången av lågstadiet. Antalet betygssteg
bör vara fler än fem. På grundskolans högstadium skall betyg ges varje
termin. Betyg kan användas för urval, men även andra kriterier, såsom intagningsprov
och anlagstest, skall kunna förekomma vid antagning till högre
studier. Krav på vilka förkunskaper som skall gälla för olika utbildningar
skall klart deklareras. Betyg skall kunna kompletteras.

Detaljerat förslag bör föreläggas riksdagen senast hösten 1990. Ett nytt
betygssystem kan därför börja tillämpas från och med hösten 1991.

Mot. 1989/90

Ub801

6

* Ökad valfrihet

Möjligheterna att i dag välja skola är i praktiken mycket begränsade. I Sverige
finns ett fåtal fristående skolor. I den allmänna skolan finns särskilda
möjligheter bara på gymnasienivå och främst för den som har fallenhet för
musik, idrott eller schack!

Många skulle säkert vilja välja en skola där man satsar på naturstudier,
kultur, matematik eller språk. Andra kan föredra en kristen skola eller en
Waldorf- eller Montessoriskola. Många skulle tycka det vara praktiskt att
kunna välja en skola som ger barn och föräldrar gemensamma resvägar.

Vi anser att elever och föräldrar skall ha en möjlighet att välja skola. Genom
valfriheten blir bra skolor efterfrågade, vilket i sin tur skapar ett tryck
att förbättra verksamheten på övriga skolor.

Ett fritt val av skola i kombination med ett nytt bidragssystem skulle innebära
en stimulans för skolverksamheten som sådan. Det skulle också ta bort
den känsla av maktlöshet som många föräldrar känner t.ex. när barnen inte
trivs i "sin" skola.

De statliga bidragen för utbildning bör läggas om så att de följer elevernas
val av skola. Denna rätt till bidrag skall gälla oavsett om valet är en fristående
skola eller ett val av skola inom det offentliga skolsystemet. Den rörliga
delen av de kommunala kostnaderna bör också följa elevens val av skola.

Ett sådant system kan skapas med utgångspunkt från de faktiska skolkostnaderna
i olika kommuner och kommundelar. Därigenom skapas också
bättre möjligheter att ha kvar skolor i glesbygd.

Valfriheten ger i kombination med ett nytt bidragssystem också helt andra
förutsättningar för dem som vill driva en fristående skola. Att "öppna eget"
ter sig för många i dag som en främmande tanke. Många lärare bär emellertid
på visioner om hur de skulle vilja driva en skola - visioner de i dagens
system inte har någon chans att förverkliga.

Moderata Samlingspartiet anser att det skulle vara till fördel för både elever
och lärare om det fanns fler alternativa skolor.

Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja
kurser efter eget intresse. Detta är särskilt viktigt på högstadiet. Valmöjligheter
skall inte begränsas till vissa ämnen utan fördjupning skall kunna förekomma
även i ämnen i den ordinarie timplanen. Vissa elever borde, genom
att välja inslag av självstudier, kunna få bättre möjligheter till individuella
studieprogram.

Skolan bör, enligt vår mening, tillsammans med eleven och föräldrarna
fortlöpande upprätta enkla studieplaner för varje elev.

* Resurserna finns

Den svenska skolan disponerar utomordentligt stora resurser. Om resultaten
av undervisningen låg på samma höga nivå som resurserna skulle svenska
elever ha världens bästa kunskaper.

Enligt UNESCO:s statistik ligger Sverige på tätplats vad gäller kostnader
för utbildning. Sverige satsade 1986 7,5 procent av sin bruttonationalprodukt
på utbildning. Motsvarande andelar var för till exempel Danmark 6,6, Norge
6,7, Finland 5,5, Västtyskland 4,6, Frankrike 5,4 och USA 6,8 procent av
BNP.

Mot. 1989/90

Ub801

7

Antalet elever per vuxen i skolan ligger på en mycket låg nivå. Lärartätheten
är också hög i ett internationellt perspektiv. Att personalen inte finner
resurserna tillräckliga beror på att en mängd regler förhindrar en effektiv
verksamhet. Det gäller att klart ange skolans mål, att minska regleringen och
överlåta åt skolans personal att genomföra undervisningen i de former den
anser ger de bästa resultaten.

1 en kommittémotion rörande vissa budgetfrågor på utbildningsområdet
föreslås förändringar som ökar dels resurserna för undervisning, dels skolornas
och lärarnas möjligheter att själva besluta över hur resurserna skall användas.

* Fortbildning för kunskap

Vi har ovan konstaterat att goda ämneskunskaper är den viktigaste grunden
för lärarens verksamhet. Av detta skäl bör även fortbildningen inriktas på att
ge lärarna aktuella och relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i.

Fortbildningen av lärare måste därför läggas om. Alla lärare bör få erbjudande
om att delta i ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20
poäng under en tioårsperiod. Genomgången fortbildning bör också få genomslag
vid lönesättningen. Vi anser det självklart att hög kompetens också
skall erkännas i en differentierad lönesättning. Mer kunskap och särskilt ansvar
skall ge mer lön.

Vi föreslår att anslagen för ämnesinriktad fortbildning höjs med 100 milj.
kr. utöver regeringens förslag.

* Skolan skall utvärderas

Det är inte lämpligt att den organisation som ger verksamheten dess förutsättningar
också svarar för utvärdering av resultaten.

En fristående organisation för utvärdering av skolan bör därför skapas.
Denna utvärdering bör dels gälla skolarbetets innehåll, dels visa om skolans
resurser används på ett rationellt sätt.

7. Åtgärder på längre sikt

Enighet råder om att riksdagen skall lägga fast målen för skolan. På längre
sikt bör övervägas hur stort det allmännas inflytande över undervisning och
skolorganisation därutöver behöver vara. Det saknas i Sverige en debatt om
hur långt det allmännas inflytande skall sträcka sig.

I Storbritannien införs nu en central läroplan. En sådan har inte funnits
tidigare och nu reses frågor av flera slag: Behövs centrala beslut för att fastställa
omfattningen av olika ämnen? Bör staten medverka till att fastställa
vad som är nationens historia? Hur många ämnen kan pressas in på en vanlig
arbetsvecka?

Enligt vår mening skall riksdagen fatta beslut om skolans mål och huvuduppgifter.

I frågor som dessa förekommer emellertid knappast någon debatt i vårt
land. Över huvud taget finns en enligt vår mening märklig intern förnöjsamhet
vad gäller den svenska skolan. När det kommer signaler om förändring,
som t.ex. den nu pågående försöksverksamheten i gymnasieskolan, rättar

Mot. 1989/90

Ub801

8

kommunerna snabbt in sig i ledet och tävlar om att få genomföra försöken,
trots att förutsättningarna för verksamheten är ytterst oklara.

I Polen kämpar föräldrar och lärare i dessa dagar intensivt för att skapa
alternativ till det statliga skolsystemet. Den svenska skoldebatten handlar
om ekonomi eller organisation medan frågor om alternativ, innehåll och
kvalitet sällan lyfts fram.

Moderata samlingspartiet anser att den svenska debatten nu måste föras
över till att gälla kunskap och kvalitet i stället för detaljer och organisation.

Från många håll reses krav på att skolan skall engageras i de mest skilda
frågor. Det mesta kan påverkas genom utbildning. Men kraven leder till en
anhopning av lärostoff och att ytlig orientering ersätter fördjupning och förståelse.
Skolans huvuduppgifter bör, enligt vår mening, fastställas centralt.
Men vi måste också våga diskutera vad skolan inte skall engageras i.

En verklig decentralisering åstadkommes inte genom att besluten förs från
en central till en lokal politisk nivå. Inflytandet över skolan måste på sikt
föras över till elever, föräldrar och lärare. Då blir alla skolor alternativa.
De kan utveckla sin egen profil. Först då skapas ett genuint engagemang för
skolan och för utbildningen.

Möjligheterna att delta i internationellt inriktade studier måste öka. Med
den nu ökande rörligheten över gränserna har det blivit ännu viktigare än
tidigare att också svensk utbildning bedrivs så att Sverige kan ta emot studerande
utifrån. En internationaliserad utbildning skall inte vara förbehållen
dem som har råd att resa utomlands.

Den svenska utbildningen måste hålla en kvalitet som ligger på en högklassig
internationell nivå. Eftersom Sverige utgör ett litet språkområde är
utbildning i främmande språk av stor betydelse. Av samma anledning bör
Sverige bättre bemöda sig om att ge invandrare en utbildning som leder till
att de genom sina unika språkkunskaper bidrar till att utveckla vårt gemensamma
välstånd.

Sällan diskuteras karriärsystemets effekter på utbildningsområdet. Den
lärare som är en skicklig pedagog tas som regel raskt bort från uppgiften att
undervisa skolelever och inlemmas i stället i den stora skolbyråkratin. I dag
gör skolans karriärsystem skickliga pedagoger till projektadministratörer
och byråkrater. Skolan behöver ett system som värdesätter duktiga pedagoger
så att de blir kvar i läraryrket.

Genom de många riktade bidragen uppstår i skolan en mängd verksamheter
som i många fall får positiva effekter för eleverna. Emellertid finns det
en risk för att projektinsatser styr bort från det som borde utgöra skolans
vardag. Att skapa goda förutsättningar för inlärning och att ge eleverna goda
kunskaper är, eller borde vara, skolans huvuduppgift.

8. Kortsiktiga förändringar

Genom att utnyttja de möjligheter som redan i dag finns går det att ganska
omgående förändra skolsituationen.

Möjlighet finns att redan nu låta barn börja skolan året innan de fyller sju
år. Denna möjlighet utnyttjas mycket sällan, trots att skolan borde anpassa
sitt arbetssätt till eleverna och inte tvärt om. Några egentliga hinder för en
tidigare skolstart med hänvisning till barnets mognad borde inte föreligga.

Mot. 1989/90

Ub801

9

Möjlighet bör, enligt vår mening, finnas att lokalt besluta om betyg utöver
dem som skall ges enligt läroplan. Om lärare och föräldrar är överens om att
betyg bör ges vid någon tidigare tidpunkt bör detta kunna ske.

En generös inställning till möjligheten att välja skola skulle omgående
kunna leda till en bättre skola och en bättre utbildning för många elever.

9. En ny lärarutbildning

Sverige går åter mot en period av lärarbrist, trots att få saker borde vara så
lätta att förutse som det framtida behovet av lärare! Uppemot en tredjedel
av dem som under senare tid antagits till lärarutbildning saknar full kompetens.
Många kompletterar nu sina gymnasiekurser samtidigt som de deltar
i lärarutbildningen. Särskilt svårt är det att få sökande till utbildning med
inriktning mot naturvetenskap och matematik.

Flera undersökningar har därtill visat att många lärare är beredda att
lämna läraryrket och övergå till annan verksamhet. Om bara en liten del av
alla dem som övervägde att lämna yrket under konflikten i slutet av 1989
sätter sina planer i verket blir följderna för skolan och undervisningen
mycket allvarliga.

Eleverna har rätt att få en undervisning av god kvalitet. Detta kräver behöriga
och välutbildade lärare. Att en sådan självklarhet inte slår igenom i
de politiska besluten är en präktig skandal och ett svek mot våra barn och
ungdomar.

I dag förmår inte den nya lärarutbildningen att locka tillräckligt många
kvalificerade sökande. En orsak kan vara utbildningens konstruktion och
bristande information om vilka förkunskaper som krävs.

En annan och mer oroande förklaring är att intresset för läraryrket också
speglar hur ungdomar uppfattar samhällets inställning till skola och utbildning.
Ett samhälle som anser att utbildning och kompetens är viktigt för nationens
framtid experimenterar inte med sina skolor och elever på det sätt
som skett i Sverige under snart ett halvsekel.

Skälen till att så få söker till lärarutbildning hänger givetvis samman med
den status som läraryrket har och den tillfredsställelse som arbetet kan ge.
De unga människor som skall välja yrke har haft mycket goda möjligheter
att bilda sig en realistisk uppfattning om lärarbanans för- eller nackdelar under
sin egen skoltid.

För närvarande utbildas de första kullarna i en ny grundskollärarutbildning.
Moderata Samlingspartiet har konsekvent hävdat att denna utbildning
borde ha fått en annan utformning.

Problem uppstår bland annat genom att alla lärare tvingas spänna över
alltför många ämnen och årskurser. Genom en långt driven integration av
kurserna riskerar ämnena att förlora sin identitet. Vissa kurser är så korta
att de inte kan leda till varaktiga kunskaper. Den s.k. didaktiken-som förts
in som ett nytt begrepp i utbildningen - kan inte kompensera för brister i
kunskap.

Av de uppgifter som nu framkommer bekräftas att vår oro är befogad.
Den utbildning som nu är under uppbyggnad kommer inte att ge de blivande
lärarna de kunskaper de behöver för att klara arbetet i skolan. Detta kom

Mot. 1989/90

Ub801

10

mer att besannas när de nya lärarna har undervisat i några år d.v.s. under
senare delen av 1990-talet. Det är enligt vår mening inte möjligt att vänta så
länge med en reformering av utbildningen. Det är inte heller en framkomlig
väg att nu helt avveckla grundskollärarutbildningen.

Vi föreslår därför att en ny - på ämnesstudier grundad - inriktning av utbildningen
skapas för blivande lärare för årskurserna 4-9. Detta leder till
att skolan kan tillföras lärare med mer varierad och gedigen utbildningsbakgrund.
Det är vår övertygelse att den utbildning som bäst lyckas förse de
blivande lärarna med kunskaper också kommer att bli den mest efterfrågade.

Nuvarande lärarutbildning bibehålles med den skillnaden att utbildningen
av lärare för årskurserna 49 enligt nu gällande system minskar i omfattning.
Samtidigt måste alla krafter sättas in för att ge dem som nu genomgår
utbildning till grundskollärare sådana ämneskunskaper att de blir rustade att
undervisa i framtidens skola.

Det finns skäl att framhålla att de blivande lärarna för årskurserna 17
bör få en utbildning som har sin huvudsakliga inriktning mot undervisning
på lågstadiet. Tjänstgöring i årskurs 7 bör för dessa lärare endast komma
ifråga om de har en fördjupad utbildning i aktuella ämnen.

9.1 En lärarutbildning för kunskap

Våra utgångspunkter för en bra lärarutbildning är följande:

- Kunskapsmålet skall vara prioriterat i skolan.

- All utbildning måste ses i ett internationellt sammanhang, vilket påverkar
såväl utbildningens nivå som dess innehåll.

- Lärarna måste vara skickliga pedagoger.

- Läraryrket måste vara attraktivt.

Vi anser att lärarutbildningen måste bedrivas så att de blivande lärarna får
den trygghet i sin yrkesutövning som kommer av goda kunskaper.

Goda kunskaper krävs av en lärare som skall kunna utöva sitt yrke med
integritet och inte vara bunden till lärobokens framställning. Ämnesstudier
ger respekt för kunskap och ökar möjligheterna till självständig analys och
kritiskt tänkande.

9.2 Förslag

Vi föreslår att en ny lärarutbildning organiseras efter följande principer:

* Ämneskunskaperna sätts i centrum

För de lärare som skall undervisa från och med fjärde klass skapas en ny
inriktning av lärarutbildningen som utgår från den blivande lärarens val av
ämnen.

Dessa blivande lärare får således själva välja ämnen efter intresse. Detta
leder till att skolan kan ta tillvara olika personers kunskaper och intressen.

I detta finns ett engagemang som skolan idag endast till viss del kan ta till
vara.

Mot. 1989/90

Ub801

11

* Krav för lärarbehörighet m.m.

Kraven för en lärare som skall undervisa från och med årskurs 4 med denna
utbildningsbakgrund skall sättas till minst 180 poäng sammanlagt. För behörighet
att undervisa i svenska och vissa andra ämnen skall krävas minst 60
poäng och minst 40 poäng i annat ämne. Sammanlagt skall krävas ämnesstudier
motsvarande 140 poäng. Studier i pedagogik och metodik samt praktik
förläggs till utbildningens senare del. Denna skall omfatta 40 poäng.

* Formella förändringar

Den här föreslagna utbildningen kräver för sitt genomförande ett brett utbud
av fristående kurser inom den högre utbildningen. Vårt förslag innebär
att antalet platser på dessa ökar. Linjesystemet har, enligt vår mening, ingen
relevans för de blivande lärarna i denna modell.

Garantiplatser i den avslutande praktisk/pedagogiska utbildningen kan
fördelas till en viss andel av de elever som väljer att studera ett antal ämnen
för att bli lärare. Samtliga platser bör emellertid inte fördelas i förväg utan
utrymme bör även finnas för dem som efter fullgjorda ämnesstudier bestämmer
sig för läraryrket att antas till den avslutande praktisk/pedagogiska utbildningen.

Vidare bör övervägas möjligheten att organisera en introduktionsperiod
för den som tänker sig in på lärarbanan.

Skolstyrelserna bör lokalt ange vilka ämneskombinationer som krävs för
tjänst. Motivet för en reglering skulle vara att förhindra att personer skaffar
sig utbildning i udda kombinationer som inte leder till arbete. Det är enligt
vår mening inte skäl nog för att behålla den nuvarande centrala regleringen
av tjänster. Flertalet blivande lärare torde göra realistiska bedömningar av
vad som är gångbar utbildning.

10. Åtgärder för att häva lärarbristen

Prognoser under hosten 1989 visade att det kommer att behövas ca 4 500 nya
grundskollärare under 1990-talet, dvs. totalt fler än 40 000. Det i december
träffade avtalet om bl.a. förkortade arbetstider kommer att kräva ytterligare

6 000 lärare.

Då lärarutbildningen redan i dag har svårigheter att dra till sig tillräckligt
många sökande finns skäl att överväga vilka extraordinära åtgärder som kan
vidtas för att eleverna skall undervisas av kompetent personal.

En väg är att - som skolministern föreslår - organisera utbildningar för att
fånga upp personer som verkar inom skolan utan formell behörighet. Sådan
utbildning får emellertid inte ges av endast formella skäl. Kvalitetskraven
måste, enligt vår mening, även här sättas högt.

Vi vill också peka på möjligheterna att locka tillbaka personer som lämnat
läraryrket till skolan. Det kan ske genom att erbjuda en adekvat kompletteringsutbildning,
en god arbetssituation samt rimlig arbetsvärdering.

Det finns också skäl att överväga om inte personer med annan utbildningsbakgrund
skulle kunna göra värdefulla insatser i undervisningen under förutsättning
att de får en lämpligt avpassad utbildning i pedagogik och metodik.

Mot. 1989/90

Ub801

12

Som en förutsättning för all utbildning av lärare måste dock gälla att sådan Mot. 1989/90

utbildning måste inriktas på att ge kunskaper utifrån de riktlinjer vi ovan Ub801

redovisat.

11. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra
uppgifter, skall vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas
optimalt, i enlighet med sina förutsättningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för
grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tidigarelagd
skolstart i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem
i sådan tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet
med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem
för skolan i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frihet i val av skola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas
innehåll.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad reglering av skolans verksamhet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnesstudier i fortbildningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den ämnesinriktade fortbildningen för lärare
skall uppgå till sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation
för utvärdering i enlighet med vad i motionen anförts,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrket,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare
skolstart,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokalt införa betyg,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av
lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts,

13

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att häva lärarbristen.

Stockholm den 18 januari 1990
Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Gullan Lindblad (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Ingegerd Troedsson (m)
Görel Bohlin (m)

Rolf Dahlberg (m)
Gunnar Hökmark (m)
Bo Lundgren (m)

Sonja Rembo (m)

Mot. 1989/90

Ub801

14