Skolan
Motion 1998/99:Ub269 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Innehåll
1 Inledning
Skolan är på många sätt ett samhälle i miniatyr. Innanför dess väggar ryms en stor del av de problem och motsättningar som i dag finns i samhället: segregation, utslagning, brist på demokrati osv. En del trivs under skolåren medan skolan för andra är sammanknippad med vantrivsel. Grunden till problemen ligger i det klassamhälle som skolan är en del av. I det kapitalistiska samhället fyller skolan en funktion att skola och sortera in den unga arbetskraften i passande fack på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet arbetar därför för att förändra samhället i stort och ser det som en nödvändighet för att fullt ut förverkliga den skola vi vill ha. Skolans roll som samhällsbevarande kraft tar sig bl.a. uttryck i vad som lärs ut och på vilket sätt detta sker. Det brukar kallas för den dolda läroplanen och handlar om sådant som gör att elever lär sig att killar skall ta mer plats i diskussionen än tjejer, att teoretiska kunskaper och utbildningar är mer värda än praktiska och att de egna erfarenheterna inte är lika viktiga som det läraren och läroboken berättar. Världen framstår ofta som splittrad i ämnen och lektionstimmar - alltför ofta utan sammanhang och eleverna lär sig enligt den dolda läroplanen att det finns en given sanning och att gemensamma prestationer inte är lika bra som individuella, vilka kan betygsättas. Men skolan har också en annan roll; många lärare och skolledare gör ett viktigt och betydelsefullt arbete med att vägleda eleverna i deras inlärning och utveckling, och skolan är det sammanhang där många unga människor formulerar sin syn på livet och samhället och lär sig att förstå mer av världen.
Ett av de största problem som skolan har är bristen på resurser. Därför är det bra att regeringen i budgetpropositionen (1998/99:1) ger ökade ekono- miska möjligheter för kommunerna att satsa på skolan. Vi kommer att fortsätta kämpa för att skolan får resurser att anställa fler lärare och annan skolpersonal samt öka satsningarna på lärarnas fortbildning och på peda- gogiskt utvecklingsarbete. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av att ett stort antal elever fortfarande lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper för att klara sig bra i samhället. Elever med läs- och skrivsvårigheter och andra särskilda behov förtjänar att - i enlighet med vad som faktiskt står i skollagen - ges den hjälp och det stöd de behöver för att kunna ta till sig skolundervisningen och utvecklas.
2 En sammanhållen ungdomsskola
Med hänsyn till övergångsfrekvensen på ca 98 % är gymnasieskolan numera en skola för alla. Cirka 10 % avbryter sina studier, men en del av dem går över till alternativa utbildningar som t.ex. folkhögskolan. I realiteten har vi alltså numera en 12-årig ungdomsskola som omfattar alla ungdomar i en årskull. Sexårsverksamheten bedrivs numera inom ramen för förskolan och bildar en egen skolform under benämningen förskoleklass. Därmed har tiden i det offentliga skolväsendet utökats med ett trettonde år, och Vänsterpartiet anser att det är dags att ta konsekvenserna av detta.
Vi vill utforma en sammanhållen ungdomsskola som är mer anpassad till ungdomars olika utvecklingsstadier än vad fallet är i dag. Begrepp som presenteras på grundskolenivå kräver många gånger en förmåga till abstrakt tänkande som många elever ännu inte kan prestera. En undersökning av Björn Andersson visar t.ex. att undervisningen i fysik i årskurserna 7-9 troligen är alltför abstrakt för mer än 50 % av eleverna. Enligt Piaget är det först i 15-16-årsåldern som ungdomar är mogna för mer abstrakta och teoretiska studier av den typ som i dag i stor utsträckning bedrivs i års- kurserna 7-9. I en sammanhållen ungdomsskola skulle denna typ av studier kunna få vänta ytterligare något eller några år, medan de mer grundläggande yrkesinriktade moment som i dag ges i gymnasieskolans årskurs ser 1 och 2 skulle kunna erbjudas tidigare. Redan 1980 års gymnasieutredning och framför allt den då verkande "alternativa gymnasieutredningen" funderade i dessa banor. Gymnasieutredningen hänvisade till undersökningar som visar att ungdomars intresseinriktningar något förenklat kan grupperas i följande områden:
- "Människor" - sociala yrken, vårdyrken, undervisningsyrken, kultur- och informationsyrken.
- "Maskiner och material" - tekniska yrken.
- "Papper och pengar" - administrativa och ekonomiska yrken.
Utredningen föreslog därför att gymnasieskolan skulle inriktas mot tre utbildningsområden - ett socialt, ett tekniskt och ett ekonomiskt. Den alternativa gymnasieutredningen förordade att alla ungdomar skulle välja något av områdena och inom respektive område först få en praktisk och yrkesinriktad kompetens som sedan kunde byggas på antingen med en teoretiskt eller en yrkespraktiskt fördjupad kompetens. Enligt Ingela Josefson är det fel att tro "att tankearbetet är mindre komplicerat i praktiskt än i teoretiskt arbete. Förankringen i det konkreta arbetet utgör grunden för det abstrakta tänkandet och inte tvärtom."
Gränserna mellan olika yrken är på väg att suddas ut. Detta togs upp i läroplanspropositionen (prop. 1992/93:250) på följande sätt. "Den gamla indelningen i arbetare och tjänstemän gäller inte längre på moderna arbetsplatser. I stället talar man om medarbetare och deras behov av utbild- ning och fortbildning. Vad framtidens arbetsmarknad behöver är personer med olika kombinationer av praktiskt yrkeskunnande, baskunskaper, kom- munikativa färdigheter och kunskaper i såväl allmänna ämnen som yrkesämnen. Så kallat humankapital är numera tre till fyra gånger mer värt än det "fysiska kapitalet" i moderna storföretag".
Vänsterpartiet tycker att tiden nu är mogen att utforma ungdomsskolan åt detta håll. En praktiskt och yrkesorienterande start inom ett av de nämnda tre områdena skulle kunna ske redan i årskurserna 8 eller 9 och valet mellan en mer teoretisk eller yrkesinriktad fortsatt utbildning kunna ske därefter. Mer av konkret och praktiskt skolarbete sker därmed under den period då ungdomarna är mest mogna för sådant arbete och de mer teoretiska studierna skjuts upp tills man nått mognadsnivån för sådana studier. Utgångspunkter för ett sådant arbete bör vara hur man kan undvika olika former av nivågruppering men samtidigt ge varje elev det stöd som behövs för att utvecklas i sin egen takt och motverka utslagning. Det är också viktigt att ta hänsyn till den nya arbetsmarknadens krav på kombinationen av teoretisk och praktisk kunskap och hur elevernas inflytande över sin skolgång kan ökas med åren och utgöra mer än bara valet av redan färdiga kurser och program. Vi anser att all utbildning skall vara arbetslivsförberedande, de allmänna utbildningsvägarna såväl som de yrkesförberedande, och att alla utbildningsvägar skall ha allmänna ämnen och ge grundläggande behörighet för högre studier. Möjligheter skall finnas för eleverna att under utbildningen ändra inriktning, från praktisk till teoretisk såväl som omvänt. En öppenhet gentemot samhället är viktig för att skolan skall kunna utvecklas och inte isoleras. Ett sånt samarbete kan se ut på många sätt, men Vänsterpartiet vill särskilt framhålla den vikt som det har att fackliga- och intresseorganisa- tioner av olika slag ges ökat tillträde till skolan som en del av undervisningen i olika ämnen. Det är samtidigt väsentligt att inte göra skolan beroende av sponsring eller företagsstyrning, och att bevara allsidigheten i undervis- ningen. Vi föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utforma ett förslag till en sådan ungdomsskola för alla.
3 Dagens betygssystemet och betygens avskaffande
Vänsterpartiet förespråkar en betygsfri skola. Det är enligt vår uppfattning en förutsättning - om än inte en garant - för en fullt ut demokratisk skola. Men vi vill inte ha en kravlös skola, snarare tvärtom. Vi anser att en skola utan betyg ställer högre krav både på lärare och elever. När man är klar med en utbildning så får man ett intyg på att man klarat av den grundläggande målsättning som står inskriven i läroplanen. På så sätt garanteras att ingen lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Skolan skall vara organiserad så att alla skall klara av dessa målsättningar.
Vänsterpartiet vill avskaffa betygen därför att de, oavsett om de skrivs i siffror, i bokstäver eller i ord, är ett orättvist och samhällsbevarande system för urskiljning som inte hör hemma i dagens skola. Det finns tydliga undersökningar som påvisar sambandet mellan samhällsklass och betygsresultat. Ett dåligt betyg leder till dåligt självförtroende och minskade chanser till vidare utbildning. Arbetarklassbarn får i större utsträckning lägre betyg och därmed låg studiemotivation.
Betygsskolan inverkar inte bara på vilka som skall söka vidare och utbilda sig utan styr också i hög grad undervisningen - både dess uppläggning och vad som skall läras ut - vilket tidigare påvisats av Skolverket. Grupparbeten blir mindre intressanta då dessa inte visar vad de enskilda eleverna presterat utan i stället vad de gemensamt arbetat fram och därför är svåra att betygssätta. Eleverna lär sig genom tävlan inom klassen tidigt de skeva regler som existerar på dagens arbetsmarknad med konkurrens och utslagning. De flesta elever lär sig tidigt korttidsinlärning och hur man skall prioritera olika ämnen från och till för att få det bästa slutbetyget. Inför varje prov börjar den taktiske eleven att intensivplugga in det läraren har sagt är det viktigaste och efter provet blir det dags för ett helt annat prov i ett helt annat ämne, och det nyss inlärda glöms snabbt bort. På så sätt blir betygen viktigare än kunskapen i sig och att kunna svara på frågorna på provet blir viktigare än att få en övergripande förståelse i ämnet. Målet blir inte att lära sig så mycket som möjligt utan att få högsta möjliga betyg, det blir viktigare att visa det man kan än att fråga om det man inte kan eller inte har förstått.
Betygen leder också till att stämningen i klassrummet gör det svårare att visa intresse av att verkligen lära sig något, att fråga en lärare om tips på fördjupningslitteratur eller att överhuvudtaget berömma en lärare. Risken blir stor att man blir stämplad som fjäskare. Eleverna får svårare, i rädsla för ett sänkt betyg, att kritisera lärarnas undervisningssätt eller skolans uppbyggnad. Betygssystemet ser eleverna som passiva mottagare som skall finna sig i att det är någon annan som bestämmer.
Den senaste tidens utveckling av urvalssystemen till gymnasie- och högskola har i mångt och mycket varit positiv. Nu skall alla som så önskar enligt lag komma in på gymnasiet. Detta är en bit på vägen mot den samlade ungdomsskola som Vänsterpartiet förespråkar där en betygsfri antagning till gymnasiet blir en självklarhet och där alla kan komma in på den utbildningsgren de vill. Vänsterpartiet ser också positivt på att betygens roll vid antagning till högre utbildning alltmer tonas ner. Vid antagning till universitet och högskolor blir det allt vanligare med så kallade alternativa urvalskriterier.
Vänsterpartiet anser att utvecklingen inom skolan och samhällets för- ändrade krav gör betygssystemet otidsenligt. Vi anser att om det skall vara möjligt att uppnå de mål som styrdokumenten satt upp för skolan är det nödvändigt att avskaffa betygen och föreslår därför att en utredning tillsätts med uppdraget att undersöka hur detta skall kunna genomföras.
4 Jämställdhet i skolan
Könets och könstillhörighetens betydelse är socialt konstruerad, och därmed politiskt. Det ögonblick vi föds är vi biologiska varelser av maskulint eller feminint kön. Men redan i samma stund börjar vi formas till sociala varelser. Det sker utifrån de kriterier som samhället ställer upp för vad som är manligt respektive kvinnligt. Vi får ett socialt kön, genus. Genussystemet bygger på två principer: könens isärhållande och mannen som norm, vilket innebär att män och kvinnor förväntas göra olika saker och det mannen gör betraktas som mer värt.
En av de viktigaste institutionerna för bevarandet av genussystemet - och därför en av de viktigaste att förändra - är skolan. När vi börjar skolan vid 6- 7 års ålder förväntas pojkarna inta en aktiv, pratsam och utåtagerande roll medan flickor förväntas inta en passiv, tyst och snäll roll. Vi blir behandlade efter de förväntningar som ställs på oss. Skolan fostrar eleverna till roller som passar genussystemet, trots att läroplanen ger oss en bild av att vi har en jämställd skola. I skolan lär vi oss i huvudsak männens syn på samhället och historien och i svenskundervisningen läser vi om manliga författare och deras verk. Det är därför viktigt att de läromedel som används granskas kritiskt av lärare och elever ur ett genusperspektiv. För att kunna utbilda jämställt krävs även att man har insikten om vad jämställdhet är för något, och att man är medveten om problemen med bristande jämställdhet i dagens samhälle. Därför bör lärare och annan personal få utbildning i vad jämställdhet är, både under sin grundutbildning och på fortbildningsdagar.
Vänsterpartiet vill öka valmöjligheterna för kvinnor och män. De skall ha reella möjligheter att göra val som inte är typiska för deras kön. Vårt mål är att kön inte skall vara en begränsning och ett hinder under uppväxten. De flickor som väljer teknisk inriktning och de pojkar som väljer omsorgsyrken skall få stöd och uppmuntran så att de inte hoppar av utbildningen. Det är viktigt att man redan i tidig ålder diskuterar könsskillnader och kvinnoförtryck. Man bör från och med lågstadiet ibland dela upp klasserna i kill- och tjejgrupper. Syftet skall vara att visa på genussystemets olika former, aktivt motarbeta dem och stärka tjejernas självförtroende. Rena flick- respektive pojkklasser tar vi avstånd ifrån. Det är i mötet som förståelse och respekt uppstår. Vänsterpartiet anser att positiv särbehandling skall användas i samband med antagning till utbildningar som är starkt snedfördelade ur könsperspektiv. Även vid tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet skall positiv särbehandling tillämpas. Det är även mycket viktigt att man belyser, analyserar och utfärdar åtgärdsprogram för att komma åt de mer subtila och osynliga hinder som kvinnor och män kan stöta på under sin utbildning inom de traditionellt sett manliga och kvinnliga ämnesområdena.
5 Kvalitetssäkring i skolan
Begreppet kvalitetssäkring är lånat från näringslivet och handlar om hur man i en målstyrd verksamhet kan försäkra sig om att en viss kvalitet uppnås. Inom skolans värld handlar det om att se till att eleverna verkligen når den kunskapsnivå som läroplanen föreskriver och att alla elever garanteras en likvärdig utbildning. Vänsterpartiet motsätter sig den kvalitetssäkring som avses ske genom att en gymnasieexamen införs och genom dagens form av nationella prov. De sistnämnda förutsätter att alla elever lär sig samma saker på samma sätt och kan innebära en olycklig styrning av undervisningens innehåll och arbetssätt. Vi anser att utvärderingar i en decentraliserad och målstyrd skola skall ske lokalt men sammanställas nationellt.
Vänsterpartiet ser däremot positivt på de utökade resurser och befo- genheter som Skolverket i budgetpropositionen tilldelas för att effektivare kunna kontrollera hur kvaliteten i skolan kan garanteras. Vänsterpartiet välkomnar den nationella inspektionsnämnden och de utökade resurser och uppdrag som utbildningsinspektörerna tilldelas. Vi anser dock att Skolverket - i enlighet med egna önskemål - bör ges sanktionsmöjligheter genom vitesföreläggande gentemot de kommuner som inte uppfyller de uppställda kvalitetskraven.
6 Skolan som arbetsplats
Arbetsmiljön i skolan bör förbättras. Skolan är Sveriges största arbetsplats, men är samtidigt också en av de sämsta. Det finns få yrkesgrupper som skulle kunna tänka sig att arbeta under förhållanden som elever och personal (oftast kvinnor) tvingas göra. Mögel, damm, dålig luftkonditionering, dålig belysning, hög bullernivå är bara något av det som hör vardagen till. Men även den psykosociala arbetsmiljön är under all kritik. En viktig väg för att nå en bättre arbetsmiljö är att ge elever inflytande över sin egen arbetsmiljö, vilket också Barnombudsmannen påpekat i sin årsrapport för 1998. Vänsterpartiet anser att eleverna skall ha rätt att utse egna skyddsombud med samma rättigheter som skyddsombud inom andra yrkesgrupper. En bra arbetsmiljö innebär att eleverna bättre tillgodogör sig utbildningen och är därför en samhällsekonomiskt viktig fråga. Det är en viktigt demokratifråga att också elever ges rätten att i praktiken påverka sin arbetssituation.
Vi vill införa ett nationellt statistikregister för elevernas olycksfallsskador. Ett sådant system kan utformas så att det kan användas både på nationell och lokal nivå och ger möjlighet till uppföljning, utvärdering och förebyggande insatser. Skolhälsovården är elevens företagshälsovård och fungerar ofta som en reträttplats i skolan. Att skolsköterskan har sekretess är en trygghet för eleven. Vi vill att det i skollagen tydliggörs att elever skall ha tillgång till elevvårdspersonal som skolpsykolog, kurator och skolsköterska. En bra och fungerande skolhälsovård är en viktig faktor för att förbättra den psyko- sociala arbetsmiljön.
Alltför många elever utsätts för psykiska och fysiska övergrepp av andra elever och/eller lärare eller annan personal. Mobbning och sexuella trakas- serier är inte acceptabelt och kan leda till mycket destruktiva handlingar längre fram i livet. Ingen elev skall må dåligt av att gå till skolan. Men om det ändå inträffar bör skolan och kommunen ha en handlingsförberedelse att följa för hur man löser problemet. Den kan variera från kommun till kommun och från skola till skola, men handlingsplanen skall tillse att det inte fattas verktyg för åtgärder.
7 Särskolan
Regeringen konstaterar att elevantalet i såväl den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan ökat kraftigt sedan läsåret 92/93. En av orsakerna sägs vara att lätt utvecklingsstörda elever i och med de nya styrdokumenten inte har möjlighet att nå grundskolans mål. Den intressanta och viktiga frågeställningen är om det enbart är de lätt utvecklingsstörda eleverna som kommit till särskolan eller om det snarare är så att det i hög utsträckning är elever med svag begåvning, elever med grav DAMP, elever med grava fysiska och/eller psykiska funktionshinder, elever med svåra sociala/emotionella störningar.
Skollagen säger att utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd (Aspergers, Tourettes och Retts syndrom) samt förvärvad hjärnskada är särskolans uppdrag. Många av särskolans elever har också fysiska funktionshinder och kan även ha DAMP men det kan inte vara det primära skälet till inskrivning i särskolan. Den fråga som aktualiseras är på vilket sätt som grundskolan hanterar barn med särskilda behov. Det är orimligt att tänka sig att man använder särskolan som ett sätt att komma från sitt eget ansvar. Det bör tydliggöras om det är så att grundskolans mål kombinerat med grundskolans resurser medför att vissa elever (som är grundskolans ansvar) inte "platsar" i grundskolan. Skolverket säger att huvudmannaskaps- förändringen har inneburit att många rektorer som nu har ansvar för sär- skolan saknar erfarenhet och kompetens inom området. Regeringen konstaterar att uppföljningen och utvärderingen av kvalitén i särskolan har brister. Trots många frågetecken lägger inte regeringen fram några förslag om hur rapporter från bl.a. Skolverket skall följas upp. Vänsterpartiet anser att det av flera skäl är viktigt att ge Skolverket i uppdrag att noggrant analysera orsakerna till den markanta ökningen av särskoleelever.
8 Datoranvändning i skolan
Datorer och informationsteknik är verktyg bland andra för att underlätta inlärning, för att skaffa sig information och som ett sätt att kommunicera med världen utanför skolans väggar. Datorn som resurs skall vara integrerad i skolans dagliga verksamhet. Kommunerna bör utveckla tydliga strategier som möjliggör detta. Det är också av stor vikt att det ökade användandet av datorer i skolan inte sker på bekostnad av andra läromedel. Vänsterpartiet vill särskilt betona bokens och litteraturens roll i undervisningen. Skönlitteratur är en väg till ökad kunskap också i andra ämnen, varför skolbibliotekens ställning inte får undergrävas. Alla pedagoger bör ges grundläggande utbildning i datoranvändning och även i hur datorn kan användas pedagogiskt i arbetet. En utökad användning av datorer för kunskaps- och informationssökning för med sig ett krav på utbildning och träning i att kritiskt kunna analysera och sålla i informationsflödet. Datorkunnande är en klassfråga, där barn med tillgång till datorer i hemmet får ett försprång gentemot övriga elever. Det bör vara skolans ansvar att utjämna dessa skillnader. Eleverna bör på olika sätt få bearbeta stoff ur sin egen verklighet med användande av datorn som hjälpmedel. Särskilt är detta viktigt för flickor då pojkar ofta tar över i datoranvändningen. Vi anser att det är särskilt viktigt att tillse att den risk för ökade maktskillnader mellan könen som det innebär att pojkar redan i tidig ålder lär sig hantera datorer inte förstärks utan i stället motverkas i skolan, och att kunskaper om hur detta kan göras bör bli ett obligatoriskt moment i den pedagogiska utbildningen på lärarhögskolan och i fortbildning inom IT.
Regeringen har i skr. 1997/98:176 Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan redogjort för sina avsikter med en satsning på IT i skolan. Vänsterpartiet ser i huvudsak positivt på satsningen, men vill dock göra några kompletterande kommentarer. Vi förespråkar att en del av de medel som avsätts för den av regeringen föreslagna satsningen på ett nationellt program för IT i skolan avsätts till forskning och utvecklingsarbete inom området informationsteknik i skolan. Vi delar regeringens uppfattning om vikten av kompetensutveckling av skolans lärare och skolledare, och tycker att det är bra att lärarna efter avslutad IT-utbildning som ett nödvändigt arbetsredskap får disponera en dator i hemmet. Först då kan lärarna nå den förtrogenhet som behövs för att kunna använda datorn som ett pedagogiskt verktyg i den egna professionen. För vidare resonemang och förslag i dessa frågor hänvisas till den motion Vänsterpartiet lade fram i anslutning till skrivelsen.
9 Segregation
Ett av de mest påtagliga problemen i Sverige är den ökande segregationen mellan olika områden. I storstädernas förorter växer en miljö fram där arbetslöshet, socialbidragstagande och utslagning är mer regel än undantag. Inom skolans värld är segregationen uppenbar. I många skolor är problemen avsevärda eftersom resurserna saknas för att tillvarata alla elevers ofta olika erfarenheter och ge dem den hjälp och det stöd de behöver. Det finns inte en lösning på segregationen, utan åtgärder bör vidtas på en mängd olika områden - inte minst i skolan. Rätten till arbete, sänkta och rättvisa hyror och satsningar på socialt belastade områden är andra frågor som Vänsterpartiet driver och också har motionerat om i riksdagen. På så sätt bör hela politiken, på område efter område, inriktas på att motverka segregationen och skapa rättvisa och drägliga levnadsvillkor för alla människor.
10 En mångkulturell skola
Sverige blir i allt större utsträckning ett mångkulturellt samhälle där många olika nationaliteter och kulturer lever tillsammans. Detta samhälle ställer stora krav på skolan och den pedagogik som skall finnas i den. Målsättningen får inte vara att invandrarbarn skall assimileras i det svenska samhället, utan att de skall integreras i det. Invandrarbarn skall inte som i dag bara tvingas acceptera det svenska samhället och ta till sig vår samhällssyn. De skall i stället få förståelse för och känna sig delaktiga i vårt samhälle och vår skola och ändå kunna behålla sin ursprungliga kultur.
Genom att uppmuntra invandrarbarnen att delge sina klasskompisar sin kultur, sin religion och kunskap om sitt hemland skulle man kunna minska många svenskars fördomar och bristande kunskaper om invandrare, samtidigt som man hjälper invandrarbarnen att acceptera sitt hemlands kultur. Ett annat sätt att stödja invandrarbarnens självkänsla och identitet är att låta invandrarföreningar verka och delta i skolan. Det är extra viktigt att ge föreningar för invandrarkvinnor utrymme i skolan, eftersom invandrartjejer är särskilt utsatta i det svenska klassamhället - de är både unga invandrare och tjejer. Den kvinnosyn som invandrarkvinnor möter här i Sverige är ofta annorlunda än den i ursprungslandet, vilket leder till en kulturkrock.
Språkutveckling i modersmålet främjar utvecklingen i svenska. Därför är det nödvändigt att kommunerna anordnar sådan undervisning. Målsättningen för modersmålsundervisningen skall vara att eleverna uppnår en aktiv tvåspråkighet. Att lära sig ett andraspråk kräver andra metodiska strategier. Det är viktigt att invandrareleverna får samma tillgång till det svenska språket som elever födda i Sverige. För att det skall bli en realitet behövs personal som har utbildning i svenska som andraspråk. Det är också viktigt att barn och ungdomar i skolan och förskolan får möta olika människor; människor från olika sociala miljöer, från olika kulturer och med olika religioner. Lärarutbildningen bör locka till sig alla dessa människor. Till detta kommer vi att återkomma i samband med att lärarutbildningskommittén lägger fram sitt betänkande.
11 Privatskolor
Privatskolor, vilket inbegriper de s.k. fristående skolorna, bidrar till segregation, såväl socialt som kulturellt. Kraven på offentlig finansiering av godkända privatskolor försvårar en rationell planering av det kommunala skolväsendet och undergräver kvalitén i de kommunala skolorna. De kommunala skolorna dräneras på pedagogiskt nytänkande och värdefulla lärarresurser. Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, sammanhållen och likvärdig skola för alla. Det kräver att skolsystemet kontrolleras demokratiskt av hela samhället. Skolsystemet skall vara konfessionellt neutralt, öppet för alla och garantera god kvalitet på undervisning och arbetsmiljö för alla. Vänsterpartiet föreslår mot bakgrund av detta att inga fler privata - fristående - skolor tillåts etableras. Det innebär att kraven på det offentliga skolväsendet ökar. Utrymmet för pedagogisk utveckling och demokratiska arbetsformer bör öka. Det är viktigt att den offentliga skolan utvecklar alternativa pedagogiska modeller och demokratiska arbetsformer. Föräldrarnas aktiva engagemang i barnens utbildning skall tas till vara och understödjas, och möjligheterna att driva skolor också på mindre orter i glesbygden bör öka.
12 Hemställan
12 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdraget att undersöka hur en betygsfri skola skall kunna genomföras i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen begär att regeringen hos Skolverket begär en granskning av läromedel ur ett könsperspektiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall användas i samband med antagning till utbildningar som är starkt snedfördelade ur könsperspektiv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall kunna tillämpas vid tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande gentemot de kommuner som inte uppfyller ställda kvalitetskrav,
7. att riksdagen begär att regeringen att återkommer med förslag som stärker elevskyddsombudens ställning,
8. att riksdagen begär att regeringen att återkommer med förslag om hur ett nationellt statistikregister för elevernas olycksfallsskador kan inrättas i enlighet med vad som i motionen anförts,
9. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om vilken lägsta nivå för elevvårdspersonal som kommunerna är skyldiga att hålla samt om motsvarande ändring i skollagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av analys av orsakerna till ökningen av särskoleelever,
11. att riksdagen beslutar att inga nya fristående skolor tillåts etableras.
Stockholm den 27 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)
Kalle Larsson (v)
Yrkanden (22)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdraget att undersöka hur en betygsfri skola skall kunna genomföras i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdraget att undersöka hur en betygsfri skola skall kunna genomföras i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 3att riksdagen begär att regeringen hos Skolverket begär en granskning av läromedel ur ett könsperspektiv
- Behandlas i
- 3att riksdagen begär att regeringen hos Skolverket begär en granskning av läromedel ur ett könsperspektiv
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall användas i samband med antagning till utbildningar som är starkt snedfördelade ur könsperspektiv
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall användas i samband med antagning till utbildningar som är starkt snedfördelade ur könsperspektiv
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall kunna tillämpas vid tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att positiv särbehandling skall kunna tillämpas vid tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande gentemot de kommuner som inte uppfyller ställda kvalitetskrav
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande gentemot de kommuner som inte uppfyller ställda kvalitetskrav
- Behandlas i
- 7att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som stärker elevskyddsombudens ställning
- Behandlas i
- 7att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som stärker elevskyddsombudens ställning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur ett nationellt statistikregister för elevernas olycksfallsskador kan inrättas i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur ett nationellt statistikregister för elevernas olycksfallsskador kan inrättas i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 9att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om vilken lägsta nivå för elevvårdspersonal som kommunerna är skyldiga att hålla samt om motsvarande ändring i skollagen
- Behandlas i
- 9att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om vilken lägsta nivå för elevvårdspersonal som kommunerna är skyldiga att hålla samt om motsvarande ändring i skollagen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av analys av orsakerna till ökningen av särskoleelever
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av analys av orsakerna till ökningen av särskoleelever
- Behandlas i
- 11att riksdagen beslutar att inga nya fristående skolor tillåts etableras.
- Behandlas i
- 11att riksdagen beslutar att inga nya fristående skolor tillåts etableras.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.