Skolbetygen

Motion 1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m)

Hösten 1994 fattade riksdagen beslut om att införa ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem. Det nya betygssystemet togs i bruk första gången höstterminen 1996.

Bakgrunden till de nya betygen var att varje elevs kunskaper skall kunna jämföras med de kunskapsmål som anges i kursplanen. Betygen skall spegla i vilken utsträckning eleven har uppnått angivna kunskapsmål. Betyg ges i dag fr.o.m. vårterminen i årskurs 8, och skriftliga omdömen dessförinnan får endast ges om föräldrarna så kräver. Betyget ges i tre steg. Om eleven inte uppnår nivån för godkänd ges överhuvudtaget inget betyg i ämnet.

Oavsett om en elev har fått betyg eller inte har han eller hon rätt att gå in i det treåriga gymnasiet. Slutbetygen i gymnasiet används som urvalsinstrument vid antagning till högskoleutbildningen.

Grundtanken att införa ett målrelaterat betygssystem är god. Eleven kan hela tiden jämföra med sig själv och kan arbeta mot högsta betyg oavsett om granneleven är lika duktig eller ej. Det relativa systemet har ersatts av ett absolut system. Men det nya betygssystemet har redan en del problem.

Betyg behövs tidigare

Det är beklagligt att det borgerliga betygssystemet rivits upp då det särskilt drabbar svaga elever. Svaga elever behöver stöd och krav men både föräldrar och lärare måste uppmärksammas på detta. Med skriftliga omdömen och betygssättning tvingas lärarna att göra en adekvat bedömning och ju tidigare den görs desto bättre. En tyst och svag elev kan lätt bli bortglömd. Om vi hade haft ett betygssystem fr.o.m. årskurs 4 skulle vi sannolikt ha sluppit att konstatera att det är så många elever som inte får betyg i årskurs 8 på grund av otillräckliga kunskaper. Betyg ställer krav på både lärare och elever och bör ses som en hjälp. Med ett målrelaterat betygssystem tävlar eleven i första hand mot sig själv – inte mot kamraterna. Betygssystemet kan jämföras med poängsystem i olika idrotter, bl.a. golf, som har en stimulerande effekt som ökar prestationen. I musik och idrott är det tillåtet att mäta elevens kunskap – men i teoretiska ämnen anses detta fult. Enligt min mening bör betyg ges från årskurs 4.

Godkänt i kärnämnen till gymnasiet

Det har länge varit ett problem att elever lämnar grundskolan utan att ha tillräckliga baskunskaper i kärnämnena. Det finns elever som lämnar skolan utan att kunna läsa – ett faktum som skrämmer i ett modernt samhälle. För att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning är det väsentligt att det finns en grund att stå på i de viktiga kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det är också viktigt, för livet efter skolan, i ett dynamiskt kunskapssamhälle.

För att undvika behov av alltför mycket specialundervisning och nivågruppering på gymnasiet, vilket tar enorma resurser, är det väsentligt att alla elever har en bas att stå på. Det är därför beklagligt att Socialdemokraterna tillåter elever från årskurs 9 som saknar betyg i svenska, engelska eller matematik att börja i gymnasiet utan att behöva komplettera. Det borde vara ett minimikrav att eleven har godkänt i dessa ämnen.

Fler betygsnivåer

En allt vanligare synpunkt från eleverna är att betygsnivåerna på gymnasiet är för få. Systemet blir trubbigt. Självklart kan många betygsnivåer försvåra för lärare att sätta betyg men samtidigt är det viktigt att man ser betygen som ett hjälpmedel. Genom att ha fler betygsnivåer stimuleras eleven och kan känna att bara genom lite mer studier finns det möjlighet att höja sitt betyg. Det kan också ifrågasättas om A‑kursen i matematik skall ge fler poäng än E-kursen i årskurs 3. En elev med väl godkänd (VG) på E‑kursen har betydligt mer kunskaper än en elev med med beröm väl godkänd (MVG) på A‑kursen. Skall inte den totala kunskapen bättre avspeglas i betygspoängen i ämnen som t.ex. matematik, ämnen där föregående kurs är en nödvändig grund? Regeringen bör göra en översyn av poängsättningen av kurser i gymnasieskolan.

Nationella kriterier behövs

Ett annat bekymmer med betygen i gymnasieskolan har varit att kriterierna för vad som skall uppnås ej varit tillräckligt klara. Detta har medfört att flera skolor har egna kriterier vilket naturligtvis på sikt innebär att t.ex. med beröm väl godkänt (MVG) har olika innebörd beroende på vilken skola eleven kommer ifrån. Detta orsakar på sikt självklart en orättvisa vid ansökning till högskolan om antagningen bygger på betyg enbart. Som exempel kan nämnas att elever vid Viktor Rydbergsskolan har undersökt åtta olika Stockholmsskolor och funnit en mycket stor skillnad vad gäller kriterier för olika betygsnivåer. Olika betyg trots samma kunskap leder till orättvisa vid antagning till högskolan. Det är därför viktigt att Skolverket får i uppdrag att definiera kunskapsmålen bättre för att undvika individuella tolkningar på respektive skola.

Se över antagningssystemet till högskolan

Även om betygssystemet utvecklas kommer det alltid att medföra problem att jämföra betyg mellan olika skolor. För att få rätt elev till rätt utbildning är det också angeläget att högskolorna i högre grad utvecklar ett eget antagningssystem där särskilt den kunskap och erfarenhet som krävs för utbildningen prövas. På så sätt skulle elever kunna med hjälp av betyg, högskoleprov och högskolans eget antagningssystem få fler möjligheter att komma in på en utbildning. Självklart kräver detta att högskolorna på ett mycket klart och tydligt sätt marknadsför vilka krav som gäller för respektive skola. Antagningssystemet måste vara synligt och så objektivt som möjligt.

Sammanfattningsvis bör betygen utformas på ett sådant sätt att de utgör en hjälp för eleven, ett redskap att stimulera inlärning. Självklart skall stimulansen finnas att ett bra betyg också innebär en säker plats inom högskolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa betyg från årskurs 4 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det krävs ett godkänt betyg i svenska, engelska och matematik för att bli antagen till gymnasiet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att utöka antalet betygsnivåer, särskilt på gymnasienivå, i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av
   poängsättning av olika kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa nationella betygskriterier över hela landet i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningssystemet till högskolan.

Stockholm den 19 september 1997

Margareta E Nordenvall (m)