Skolmåltiderna

Motion 1989/90:Ub205 av Larz Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub205

av Larz Johansson m.fl. (c)
Skolmåltiderna

Redan 1983 års livsmedelskommitté betonade skolmåltidens roll och hur
viktigt det är att skolmåltiderna utnyttjas som ett praktiskt undervisningsmaterial
i ämnet kostkunskap. Kommittén slog vidare fast behovet av näringsmässigt
väl sammansatt kost, att maten är smaklig och vällagad och hur angeläget
det är att det ägnas omsorg om matens ätkvalitet. Likaså är det viktigt
att skollunchen serveras vid rätt tidpunkt.

Till grund för livsmedelskommitténs ställningstagande låg en rad alarmerande
rapporter om elevers trötthet, håglöshet och sämre skolprestationer
kopplade till otillräckligt näringsintag.

Skolmåltiderna har även under senare år varit föremål för ingående studier.
Så har t.ex. pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet framlagt
rapporter om skolluncher. Dessa bygger på studier i hela landet och innehåller
många intressanta uppgifter. Av rapporterna framgår klart att förändringar
är nödvändiga, bl.a. redovisas följande:

Skolor som haft försök med lunchlektioner har övergått till pedagogiska
skolluncher. Variationerna är dock stora mellan olika kommuner och mellan
skolor. Alla lärare har inte velat deltaga i en verksamhet som upplevs som
stressmoment och som enbart betalas med en gratis portion mat. I vissa kommuner
äter lärare gärna med eleverna och betalar fullt pris för maten. I ytterligare
andra kommuner får lärarna räkna tiden som s.k. k-tid.

Det förekommer vidare att schema kan läggas så att lågstadieelever får äta
lunch redan kl 10.10. Inskolningen i bra vanor vilket är en viktig start på
barnens skolgång förstörs med en sådan åtgärd. Det förekommer även skolor
där man vid schemaläggningen börjar med att lägga in lunchtiden, men
dessa skolor är få. Många skolsköterskor intygar att illamående, trötthet och
huvudvärk under eftermiddagen har ett klart samband med vad och hur eleverna
ätit under skollunchen. På de skolor där lunchlektioner införts har elevernas
hälsotillstånd förbättrats. Färre elever besöker skolsköterskan för
trötthet och huvudvärk. Lärare har också rapporterat att de haft piggare elever
som hänger med under eftermiddagstimmarna.

För att komma tillrätta med problemen behövs i flertalet fall ökade resurser
både när det gäller måltidsmiljön och matkostnaden.

Även Livsmedelsverket och dess styrelse har uppmärksammat skollunchen
och dess betydelse. I april 1987 fastställde Livsmedelsverkets styrelse
ett handlingsprogram för kost- och hälsofrågor. Programmet omfattade bl.a.

skolmåltiderna om vilka kan läsas: Skolmåltiderna utgör idag ett av de
största problemen. Livsmedelsverket konstaterar att undersökningar visar
att skolbarnen äter betydligt mindre än beräknat och att ett ordentligt mål
mat mitt på dagen är en förutsättning för att växande barn och ungdomar
skall orka prestera det som skolarbetet kräver.

I Finland utgör skolmåltiden en del av elevvården. Det innebär att elevvården
t.ex. skall ta del av skolmåltidspersonalens iakttagelser om elever
som har problem med skolmåltiden på något sätt samt stimulera till åtgärder
som kan lösa problemen. Skolhälsovårdspersonalen som är en del av elevvården
har dessutom ett ansvar för skolmåltiden. Denna finska modell, där
skolmaten räknas till elevvårdens ansvarsområde ger matfrågan en social
och medicinsk tyngd.

Dr David P Wyon har i en undersökning i Gävle kommit fram till att bra
frukost till skolbarn har mycket positiva effekter. De som åt bra gjorde färre
fel, deras arbetstakt var högre, de gav fler och mer fantasifulla svar, de såg
mindre trötta ut och orkade mer på gymnastiken än kamraterna som fått en
dålig frukost. Ett morgonmål med låg proteinhalt gav bl.a. låga blodsockervärden
längre fram på dagen.

Skolmåltiderna har i dagens samhälle stor betydelse för barnens och ungdomarnas
hälsa och utveckling. Det är angeläget att barn och ungdomar får
bra mat och goda måltidsvanor under sin skoltid. Ovan relaterade undersökningar
visar hur elevers möjligheter minskar pga otillräcklig kost. Kvaliteten
måste därför höjas på såväl skolmaten som måltidsmiljöerna. Staten måste
ta ett större ansvar för att alla barn, oberoende av i vilken kommun de bor,
får en tillfredsställande standard på skolmaten. I likhet med 1983 års livsmedelskommitté
anser vi att skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta en
basstandard för skolmåltider som stöd för skolmåltidsverksamheten.

Vi anser vidare att varje skola bör utarbeta sin målsättning för
skolmåltidsverksamheten. Det handlar om elevernas välbefinnande, hälsa
och arbetseffektivitet. Kring skolmåltiden går det att bygga upp en fungerande
pedagogisk enhet. Skolmåltiden och hemkunskapsämnet skulle t.ex.
kunna vara en gemensam resurs när kostkunskapen teoretiskt men framför
allt praktiskt skall delges eleverna.

Det borde vidare vara naturligt att elevvården har det övergripande ansvaret
för skolmåltiderna. Främst gäller det att erbjuda en näringsriktig kost
men lika viktigt är att eleverna äter och har tillgång till en god matsalsmiljö.

Av rapporterna framgår också hur olika lärarna ser på sin roll i samband
med skolmåltiderna. Vi anser att skolmåltiderna skall ingå i lärarnas tjänstgöring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utarbetande av en basstandard för skolmåltider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje skola bör utarbeta en plan för skolmåltidsverksamheten.

Mot. 1989/90

Ub205

15

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevvården bör ha det övergripande ansvaret för
skolmåltiderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarnas tjänstgöring i samband med skolmåltiderna.

Stockholm den 16 januari 1990
Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c)

Marianne Jönsson (c)

Görel Thurdin (c)

Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Pär Granstedt (c)

Mot. 1989/90

Ub205

gotab 99455. Stockholm 1990