Skolstartsålder och skolpliktens längd

Motion 1992/93:Ub506 av Larz Johansson m.fl. (c)

Våren 1991 beslöt riksdagen efter en proposition av den
dåvarande socialdemokratiska regeringen att införa flexibel
skolstart. Innebörden av detta beslut är att sexåringar kan
få börja skolan om föräldrarna så önskar och kommunen
lämnar sitt medgivande. Under en övergångsperiod om sex
år får kommunerna bestämma i vad mån sexåringar skall tas
in. Fr.o.m. den 1 juli
1997 är kommunen skyldig att ta emot alla sexåringar
som vill börja skolan. Mycket tyder på att vi då i realiteten
har sänkt skolpliktsåldern utan att riksdagen fattat beslut
om detta.

Förslaget lanserades i första hand som en
besparingsåtgärd. Centern reserverade sig mot beslutet då
vi inte fann förslaget tillräckligt genomarbetat och att det ej
heller tog hänsyn till barnens behov. Beslutet innefattar en
rad frågeställningar som inte besvarats och som vi ansåg
borde behandlats innan beslutet togs.

Med dagens beslut finns en risk att sexåringar tas in där
det finns plats, d v s
i en vanlig nybörjarklass bland sjuåriga kamrater.
Denna lösning är mindre bra då den varken tar hänsyn till
barnens mognad eller behov. Den har heller inte vunnit
vidare gehör bland föräldrar. Läsåret 1991/92 började
knappt 2 %
av landets sexåringar i grundskolan. Detta
understryker det underkännande Centern redan från början
gav beslutet.

Barnens behov

Centern anser att en diskussion om flexibel skolstart bör
utgå från vad som är lämpligt för barnen och deras
utveckling. Det är därför angeläget att påskynda en fortsatt
utveckling av samverkan mellan barnomsorg, förskola och
skola.

I en sådan verksamhet kan man ta till vara det bästa i
förskolans mer utvecklingspsykologiska syn och i lågstadiets
mer inlärningsteoretiska.

Personalen måste ha en helhetssyn på barnen och ta
hänsyn till deras olika mognadsnivå. Genom att tillvarata
olika yrkesgruppers kompetens skapas bättre
förutsättningar att ta tillvara barns förmåga och vilja att lära
under tidiga år.

Helhetssyn

Verksamheten i skolan skall alltid präglas av och utgå
från de behov eleverna har. Detta gäller hela skolgången.
Det kan ta sig olika uttryck och former men är en
förutsättning för att eleverna ska känna trygghet och i sin
egen takt utvecklas till fria, självständiga och
ansvarstagande individer. Genom samverkan mellan
förskolans och grundskolans personal kan detta uppnås på
ett bättre sätt.

Mognad och utveckling skiljer sig från elev till elev. Det
viktiga är att skolan och dess personal kan möta varje elev
utifrån dennes individuella utvecklingsnivå. Verksamheten
ska stimulera och uppmuntra en allsidig utveckling.
Individualisering får en ny innebörd i ljuset av detta.
Samverkan mellan förskola och skola skapar
förutsättningar för detta och blir därför högt prioriterat.

Undervisning som sätter fokus på vad som är bäst för
eleverna utgår från en helhetssyn på människan. Här
handlar det om att ge den form av verksamhet som svarar
mot elevernas behov och önskemål. Ingen del är viktigare
än den andra utan hör ihop i en helhet. Elevernas behov av
motorisk utveckling och träning hänger nära samman med
bl.a. läs- och skrivprocessens utveckling. Att kunna koppla
vad man läst eller hört till ord, bilder eller dramatiseringar
ger en ökad förståelse och motivation att söka vidare.

Att arbeta med både motorisk, emotionell och kognitiv
utveckling är viktigt för elevernas mognads- och
utvecklingprocess. I gemensamma aktiviteter stimuleras
kreativitet i samspel med andra elever.

Skilda personalkategorier med olika pedagogiska
uppgifter kompletterar varandra. Samarbete och
samordning mellan förskola och grundskola tillför bredare
kompetens vilket medför större bredd och mer varierad
inriktning av verksamheten. I grund och botten delar man
gemensamma pedagogiska värderingar och målsättningar i
arbetet med att ge eleverna kunskaper och färdigheter så att
de kan utvecklas till självständiga, ansvarstagande, kreativa
och tillitsfulla individer.

Att möta eleverna utifrån deras behov förutsätter ett
flexibelt arbetssätt med arbetsformer där eleverna kan ingå
i olika grupper beroende på var de befinner sig i sin
utveckling. Därför ser vi det som angeläget att
årskursindelningen luckras upp till förmån för en mer
integrerad och åldersblandad undervisning.

Genom att integrera förskolans sexårsgrupp i
grundskolan ges möjligheter att utveckla samarbetet mellan
skola och förskola. Här öppnas vidare möjligeter att via
åldersblandad undervisning i större utsträckning möta och
följa eleverna där de befinner sig likväl som eleverna tillåts
ta olika lång tid på sig i olika moment. Integrering av
förskola -- skola under grundskolans första del samt
åldersblandad undervisning öppnar möjlighet att fokusera
elevernas mognadsnivå och därmed de behov som hör ihop
med denna. Vi anser oss med detta nå en skola som möter
eleverna istället för elever som möter skolan.

Grundskolans utformning

I det förslag som läroplanskommittén nyligen presenterat
har man tagit bort stadieindelningen och istället valt att i
förslagen till timplan göra ett gränssnitt mellan femte och
sjätte skolåret. I timplaneförslaget sammanställes tiden för
grundskolans ämnen i ett första skede, år 1--5, och ett
senare skede, år 6--9. I förslaget ingår även att man gör en
avstämning, eller har en kontrollstation vid år 5.
Läroplanskommitténs förslag är en timplaneteknisk fråga
och innebär i sig inte något förslag till stadieindelning. För
vår del ser vi framför oss en sammanhållen grundskola utan
stadieindelning.

Vi utgår i vårt resonemang således från en modell med
sammanhållen grundskola utan någon stadieindelning men
anser att vårt förslag är genomförbart även om nuvarande
stadieindelning eller annan modell finner riksdagens stöd.

Tioårig grundskola

De flesta är överens om att ett fördjupat samarbete
mellan förskola och skola är av stor betydelse för barnen
och för utveckling av både förskolans och grundskolans
verksamhet. Vi vet också att ett djupare samarbete är svårt
att uppnå mellan spridda enheter.

Det har under flera år och med gott resultat pågått
försök och också mer permanent verksamhet med
integrering av förskola -- skola. Debatten har naturligtvis
intensifierats i och med beslutet om flexibel skolstart.

Att ha en flexibel skolstart som ett permanent tillstånd
bedömer vi som orealistiskt bl.a. av planerings- och
resursskäl. Obligatorisk förskola ser vi i detta läge inte som
något alternativ.

Dessutom går redan 98 %
av förskolebarnen i någon form av
förskoleverksamhet och ett sådant beslut skulle i realiteten
inte innebära någon skillnad gentemot idag.

Vi ser därför en integration mellan sexåringars förskola
och grundskolans första skede som den bästa och mest
realistiska lösningen. Förskolan och grundskolan har ett
gemensamt ansvar för verksamheten. Förskolans och
grundskolans personal ansvarar tillsammans för
genomförandet lokalt. Vi föreslår därför en tioårig
grundskola med skolstart vid sex års ålder. Grundskolans
första skede blir om läroplanskommitténs förslag
genomföres sex år och grundskolans andra skede fyra år.

Genom samordning och samverkan mellan förskolans
och grundskolans personal tillförs verksamheten många
positiva kvaliteter. Förskolans arbetssätt kommer
grundskolan till del och grundskolan kan möta eleverna ett
år tidigare. Estetiska och rörelseinriktade aktiviteter varvat
med läsförberedande moment ger barnen en stimulerande
helhet. Dessutom ges här utrymme för barns naturliga
behov av lek och rörelse. Övergången mellan förskolans
och grundskolans arbetssätt sker successivt.

Hem -- skola

En kontinuerlig dialog mellan hem och skola är en viktig
del i att skapa en god skolsituation och en god undervisning.
Kontakten hem--skola får inte begränsas till förälder--lärare
utan bör finnas mellan förälder och de personalgrupper som
deltar i skolarbetet. Detta är inte minst viktigt då flera
personalkategorier gemensamt har att ta hand om den
samlade skolsituationen och hur den enskilde eleven
utvecklas och lär sig.

Föräldrar är de som bäst känner sina barn och deras
behov, varför det också är naturligt att dessa ges möjlighet
till ökat inflytande i skolans arbete. Av skolan bör detta
betraktas som en resurs som bättre skall tas tillvara än idag.
Samspelet mellan föräldrar, skola och fritidshem är en
viktig trygghetsfaktor för eleverna och bidrar till en
gemensam trivsel där alla känner sig delaktiga. Flera
undersökningar visar att detta leder till bättre
studieresultat.

Åldersblandad undervisning i en sammanhållen
grundskola

I en åldersblandad och sammanhållen grundskola är det
naturligt att organisera undervisningen utifrån olika
grupper, eller temata. Eleverna kan deltaga i olika grupper
beroende på vilka behov eller önskemål de har. Ett väl
fungerande samspel mellan skola och föräldrar är viktigt för
att följa elevens utveckling och gemensamt hitta de
lösningar som passar bäst. En skola som är organiserad
enligt denna modell öppnar möjlighet att ta olika lång tid på
sig för olika moment.

Eleven behöver inte i alla moment följa sina jämngamla
kamrater utan kan då det är motiverat delta i undervisning
eller aktiviteter bland äldre eller yngre kamrater. På så vis
ges en flexibel skolgång som inte är låst vid årskurs- och
åldersbunden undervisning.

Vår målsättning är en sammanhållen grundskola med ett
1--10-perspektiv utan stadieindelning. Det är av vikt att
besluten kommer i rätt ordning så att, om vårt förslag vinner
gehör, riksdagen beslutar om skolstart vid sex års ålder före
beslut om ny läroplan. Om läroplanskommitténs förslag går
igenom anser vi att grundskolans första skede utsträckes till
att omfatta sex år.

Vid den avstämning som sker vid övergången till
grundskolans senare skede är målet att alla elever skall ha
nått en nivå som krävs för att de skall kunna fortsätta till
nästa skede. Detta är en miniminivå och det är skolans
ansvar att se till att samtliga når denna. Detta innebär dock
inte att alla kan lika mycket. I en individualiserad
undervisning kommer det att finnas variationer mellan
eleverna. Genom avstämningen talar man tydligt om vilka
krav som ställs och vilket ansvar skolan har att uppfylla.
Hur detta närmare organiseras är däremot en fråga där
föräldrar och skola gemensamt samverkar och fattar beslut.

Vad gäller grundskolans senare del faller det sig naturligt
att även denna organiseras efter ett mer individualiserat och
flexibelt arbetssätt. Även här måste finnas utrymme till
anpassningar och former som bäst svarar mot elevernas
individuella behov och önskemål. Vi ser det därför naturligt
att verksamheten i större utsträckning organiseras i form av
kurser där eleverna ges ökad möjlighet till individuella val.

Lärarutbildning och fortbildning

Dagens lärarutbildning svarar i allt väsentligt mot de
krav som morgondagens skola ställer. Den nuvarande
utbildningen av grundskollärare indelad i två inriktningar,
en mot grundskolans tidigare årskurser 1--6 och en mot
senare årskurser 4--9, ger skolan tillgång till lärare som kan
undervisa över de nuvarande stadiegränserna. Motiven för
stadieindelning har därmed försvunnit i och med den nya
lärarutbildningen. Vi anser att tiden är mogen att ta steget
fullt ut och avveckla nuvarande stadieindelning.

Under grundskolans tidigare år kommer eleverna att
möta bl.a. förskollärare, tidigare- och senarelärare. Under
de första åren i skolan svarar förskollärare och
tidigarelärare för huvuddelen av undervisningen. Längre
fram faller det sig naturligt att senarelärare successivt tar
över delar av undervisningen. Eleverna möter samma lärare
under längre tid och har delvis samma lärare i både tidigare
och senare årskurser.

Med vårt förslag om tioårig grundskola där olika
läraroch personalkategorier samarbetar i en gemensam
sammanhållen skolgång kommer fortbildningen att få en
framträdande roll. Fortbildningen måste överbrygga de
skilda arbetssätt och pedagogiska modeller som finns
mellan förskola och grundskola. Här behövs insatser
framförallt för samverkan och planering. Till detta kommer
behov av fortbildning och utbildning som hänger samman
med att skolan blir obligatorisk för sexåringar.

Fortbildningen bör sträva efter att utveckla varje
personalkategoris kompetens och hur denna tas tillvara i det
gemensamma arbetet. Var och en är professionell utifrån
sin yrkesroll. Förskollärare skall inte vara grundskollärare
eller vice versa. I en förändrad organisation med
gemensamt ansvar behövs bättre kunskap och förståelse för
varandras yrkesroller och en gemensam pedagogisk
grundsyn.

När det gäller utbildning av förskollärare och
grundskollärare framöver är det önskvärt att samarbete och
samordning utvecklas med tanke på de förändrade krav som
hänger samman med att skolan blir obligatorisk för
sexåringar. Ofta finns dessa utbildningar på samma orter
varför det rent geografiskt inte bör finnas några hinder.

Tidsram och genomförande

Dagens situation med det beslut om flexibel skolstart
som gäller från 1991 har ställt till problem för många
kommuner. Nu efterfrågas ett klart besked som ger dem
rimliga möjligheter att planera verksamheten, inte minst
gäller detta för personal- och lokalförsörjning samt behov
av fortbildning.

Därför krävs en övergångsperiod som ger kommunerna
rimlig tid att planera och förbereda för en obligatorisk
tioårig skola med skolstart vid sex år. Genomförandet bör
ske parallellt med införandet av den nya läroplanen,
betygssystemet och gymnasieskolan. 1997 bör en tioårig
skola vara genomförd fullt ut. För denna tidsram talar även
den ''barnboom'' som utbildningssystemet ställs inför vid
mitten och senare delen av 90-talet.

De ekonomiska effekterna av våra förslag är svåra att
beräkna och varierar från kommun till kommun. Mycket
tyder dock på att en integrerad förskola -- grundskola samt
tioårig grundskola inte är kostnadsgenererande. En
integrerad förskola--grundskola med gemensam
organisation innebär att kommunen slipper ''dubbla
kostnader''. Det beslut som nu gäller ställer kommunerna
inför en situation som är både oekonomisk och opraktisk.
Kommunerna kan i framtiden behöva erbjuda en mängd
olika modeller för 6-åringarna, t.ex. traditionell skola,
barnskola, förskola, deltidsförskola etc. Föräldrarnas val
mellan olika former kan växla från år till år med
konsekvensen tomma platser i förskolan vissa år och tomma
platser i skolan vissa år.

Kostnadseffektiviteten kan förbättras genom en
gemensam sammanhållen organisation för sexåringar.
Genom bättre resursutnyttjande av personal och lokaler
kan kostsamma ''dubbleringar'' undvikas, t.ex. dubbla
uppsättingar av material som många gånger är detsamma
för både förskola och grundskola.

På sikt bör därför all sexårsverksamhet inrymmas inom
samma organisation. Genom en integrering av förskolans
sexårsverksamhet med grundskolan kan man dra nytta av
de samordningsvinster som detta medför. Dessa
antaganden styrks även av den ESO-rapport, ''Ds 1990:31
SKOLA, Förskola, Barnskola'', som redovisar kostnader
resp. effekter av en förändrad skolstartsålder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstartsålder och skolpliktens
längd.

Stockholm den 26 januari 1993

Larz Johansson (c)

Birger Andersson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Stina Gustavsson (c)

Christina Linderholm (c)

Stina Eliasson (c)