Skönhet på arbetsgivarens konto

Motion 2020/21:1532 av Tina Acketoft (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning rörande sjukpenning för icke-medicinska skönhetsoperationer och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Om en anställd gör en ansiktslyftning, förstorar brösten eller någon annat skönhetsoperation kan det bli dyrt för den som driver företag. I Försäkringskassans Vägledning anges att när det gäller operativa ingrepp har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört. Listan på operativa ingrepp som enligt praxis kan ge rätt till sjukpenning är kejsarsnitt, abort, sterilisering, organ- eller vävnadsdonation och skönhetsoperation. 

I Statens offentliga utredningar, SOU 2009:89, Slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen, kapitel 4.8.2 Skönhetsoperationer, estetisk kirurgi föreslogs att rätten till ersättning i form av sjuklön och sjukpenning vid plastikkirurgiska operationer endast ska omfatta rekonstruktiv kirurgi orsakad av medfödda deformiteter, utvecklingsrubbningar, trauma, infektion eller sjukdom, en bedömning som av många nog uppfattas som rimlig när det gäller vem som ska kunna dra nytta av den gemensamma välfärden.

I Sverige utförs årligen cirka 25 000 estetiskt inriktade plastikkirurgiska ingrepp och antalet ökar med ungefär 15 procent per år. Återhämtningsperioden efter populära skönhetsoperationer som bröstförstoring eller ansiktslyftning kan vara upp till en vecka. Det betyder att en anställd som gör en skönhetsoperation kan vara hemma sjukskriven i en vecka och få sjuklön från företaget så när som på en karensdag. Efter sju dagar kan arbetsgivaren begära ett sjukintyg, men om en läkare gör bedömningen att den anställda behöver längre konvalescens innan hen kan komma tillbaka till jobbet måste företaget fortsätta att betala sjuklön fram till den fjortonde dagen på sjukskrivningen.

Organisationen Företagarna har länge ansett att detta är en lapsus i lagstiftningen, att arbetsgivaren får kostnader när den anställde självmant planerar ett kirurgiskt ingrepp som inte är medicinskt motiverat och att lagstiftningen behöver förändras i detta avseende.

Sjukpenning är en viktig rättighet för den som under en period är sjuk och behöver finansiellt stöd. Men en rimlig avvägning är att den ska avse tillfällig arbetsoförmåga av sjukdomskaraktär och att orsaken till sjukdomstillståndet, inte arbetsförmågan, ska beaktas för att rätt till ersättning ska utfärdas. Därför bör en vidare utredning ske i frågan med direktiv enligt motionens intentioner.

Tina Acketoft (L)