Skydd för Ammerån

Motion 1988/89:Bo535 av Roy Ottosson m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Bo535

av Roy Ottosson m.fl. (mp)
Skydd för Ammerån

Ammerån är ett biflöde till Indalsälven. Ammerån är outbyggd. Övre delen
av Ammerån är skyddad enligt naturresurslagen. Ammerån nedströms byn
Överammer är akut hotad av ett överledningsprojekt. Om projektet
genomförs kommer vattenföringen i nedre Ammerån bli betydligt mindre,
under vintern så låg att större delen av det biologiska livet i ån kommer att
slås ut.

Vattendomstolen och vattenlagen

Vattendomstolen har prövat ärendet, och anser sig ha funnit att överledningen
bör tillåtas. Detta trots att naturvårdsverket, fiskeristyrelsen, kammarkollegiet,
Ragunda kommunen i fullständig politisk enighet, länsstyrelsen i
Jämtland samt en rad ekologiska experter har sagt bestämt nej. Ärendet
ligger nu hos regeringen.

Många blev förvånade över utslaget i vattendomstolen. Uppenbarligen har
man inte följt vattenlagens krav på att hänsyn ska tas till allmänna och
ekologiska intressen. Vattendomstolen har endast värderat fisket, vilket i
och för sig är mycket värdefullt, när intressena har vägts mot varandra. Såvitt
vi kan se har vattendomstolen i detta fall inte följt den nya vattenlagens avsikt
och intentioner - i stället har ett föråldrat synsätt tillämpats.

Lönsam utbyggnad?

Motivet till att tillåta en överledning i nedre Ammerån är en förespeglad stor
lönsamhet i företaget. Lönsamheten anges uppkomma av att Ammeråns
vatten leds till Gesunden i Indalsälven, och därigenom passerar det igenom
Krångede och Gammelänge vattenkraftverk i Indalsälven som annars ligger
uppströms Ammeråns naturliga utlopp. Allt Ammeråns vatten förväntas då
ge elkraftutbyte. Eftersom kraftverken redan finns och endast överledningen
behöver byggs blir lönsamheten stor - åtminstone på pappret.

Men sanningen är mer komplicerad än så. För det första så är det osäkert
om tillskotten av Ammeråns vatten alls kan ge något krafttillskott från de
angivna kraftverken. Dessa har ju en begränsad effekt, och vatten måste ofta
släppas förbi, särskilt under vårfloden då Ammerån skulle gett det största
tillskottet. Effekten måste alltså byggas ut i kraftverken, vilket också skermen
den kostnaden belastar inte Ammeråprojektet. Dessutom byggs en
överledning från Storsjön vilket också ger ett vattentillskott i dessa kraftverk.
Därmed sjunker sannolikheten för att Ammeråns vatten kan ge något reellt
krafttillskott.

Att kraftföretaget ändå är intresserat av att exploatera ännu ett stycke
oersättlig natur beror sannolikt på att de behöver nya avskrivningsprojekt för
att minska beskattningen på de stora vinster som vattenkraften numera ger
upphov till.

Vi ifrågasätter således den lönsamhetskalkyl som har använts för att
motivera en utbyggnad av Ammerån.

Brott mot Bern-konventionen

Vi anser också att en utbyggnad i form av en överledning i nedre Ammerån
skulle vara ett klart brott mot den s.k. Bern-konventionen till skydd för
hotade arter och deras livsmiljöer. Ammerån är ju ett tillhåll för den akut
utrotningshotade uttern, som omfattas av Bern-konventionen. Avgörande
för utterns överlevnad är vinteröppet, fiskrikt vatten, sorn t.ex. nedre
Ammerån. Överledningen skulle innebära att utterns specifika biotop
fördärvades. Därmed vore det uppenbart brott mot Bern-konventionen.

Riksintresse och naturreservat

Ammerån är i sin helhet riksintressant för naturvården och friluftslivet enligt
naturvårdsverket och länsstyrelsen. Hela det hotade området planeras bli
naturreservat av såväl kommun som länsstyrelse.

Ammerån utgör i själva verket ett av de allra mest skyddsvärda vattendragen
som vi har i landet. Artrikedomen är både stor och ursprunglig för ett
opåverkat vattendrag. Ett uttryck för detta är förekomsten av klådris, ett
annat uttryck för detta är den intressanta skalbaggsfaunan - listan på
specifika naturvärden kan göras mycket lång!

Ammeråns vatten är kalkpåverkat och har därför inte drabbats av
försurningen, till skillnad från de flesta sjöarna i området kring nedre
Ammerån. Dessutom är vattnet kaliumrikt, vilket skyddar fisken och andra
organismer i ån från upptag av radioaktivt cesium. Sjöarna i distriktet är
däremot i hög grad kontaminerade av radioaktivt nedfall.

Det är miljöpartiet de grönas bestämda uppfattning att hela Ammerån ska
skyddas från exploatering

Hemställan

Med anledning av vad vi ovan anfört hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
överledningen från Ammerån till Gesunden icke ska komma till
stånd,

2. att riksdagen ändrar 3 kap. 6 § naturresurslagen så att hela
Ammerån skyddas.

Stockholm den 24 januari 1989

Roy Ottosson (mp)

Mot. 1988/89
Bo535

Eva Goés (mp)

Åsa Domeij (mp)

4