Slopande av den allmänna fastighetstaxeringen

Motion 1989/90:Sk351 av Birgit Friggebo (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk351

av Birgit Friggebo (fp)

Slopande av den allmänna fastighetstaxeringen

Det finns enligt min mening allvarliga skäl att ifrågasätta den allmänna fastighetstaxeringens
existensberättigande i sin nuvarande form.

Fastighetstaxeringens ursprungliga syfte var att ta fram ett underlag för
den kommunala fastighetsbeskattningen. Den kommunala beskattningen av
fastighet var utformad som en garantiskatt, vilket innebar att den kommun
där en fastighet är belägen garanterades en viss skatt från fastigheten. Denna
kommunala uppbörd är numera avskaffad.

Uppgifter från fastighetstaxeringen används också för beräkning av schablonintäkten
av en- och tvåfamiljsfastighet. Den kommer att avskaffas genom
skattereformen. Taxeringsvärdena behövs alltså inte heller av denna
anledning.

Tidigare var taxeringsvärdet på fastighet en viktig bas för bankernas och
andra kreditinstituts långivning. I och med kreditmarknadens avreglering
har denna roll dock bortfallit. Dessutom har ju andra kapitalvärden som
kunnat belånas, t.ex. en fritidsbåt, ju inte denna statliga prislapp på sig, men
har ändå kunnat tjäna som säkerhet. Bankerna torde inte vara beroende av
denna formella värdering för att göra kreditbedömningar. Sådana bygger ju
ändå på deras egna professionella bedömningar av en kunds kreditvärdighet.

Vidare utnyttjas taxeringsvärdet i arvs- och gåvobeskattningen. Att det
krävs värdering av fast egendom vid arv och gåva är emellertid ett otillräckligt
skäl för att med jämna mellanrum genomdriva en generell fastighetstaxering.
För andra slag av egendom som ges som gåva eller arv sker värderingen
vid bouppteckningar eller motsvarande, dvs. det ärvda åsätts ett värde när
en värdering faktiskt är påkallad. Det finns ingen självklar logik i att så att
säga latenta taxeringsvärden som utnyttjas i dessa situationer skulle vara en
bättre värdemätare än en bedömningen vid det aktuella tillfället.

Ett annat användningsområde för fastighetstaxeringen är att den tjänar
som underlag för förmögenhetsskatten. Skatteskalan för förmögenhetsskatten
innehåller dock mycket grova intervall. Det är möjligt att tänka sig avsevärt
enklare och mera schabloniserade bedömningar av fastigheters värde än
en så detaljerad genomgång av alla vinklar och vrår i varje fastighet som en
allmän fastighetestaxering innebär.

Av de mera omfattande användningsområdena för fastighetstaxeringen
kvarstår egentligen endast de behov som fastighetsskatten föranleder.

Liksom för förmögenhetsskatten är det fullt möjligt att här tänka sig en

mera schablonartad bedömning. En sådan möjlighet är att helt enkelt se till
ytan och inget annat. Om någon ytterligare dimension anses behövas kan
man tänka sig att fastighetens ålder och en viss lägesfaktor också tas med.
Eftersom skälen till fastighetsskatten tenderar bli alltmer fiskala finns det
starka skäl att inte låta de stora skillnaderna i olika delar av landet i taxeringsvärden
slå igenom i fastighetsskatten. Ett sådant enkelt system ger
större rättvisa över landet. Dessutom löser det ett annat problem som riksdagen
ständigt behandlar utan att egentligen komma närmare en lösning, nämligen
de astronomiska höjder som de nya taxeringsvärdena kan komma att
nå för permanentboende i attraktiva fritidsområden.

Regeringen borde allvarligt överväga att avskaffa den allmänna fastighetstaxeringen,
åtminstone vad avser bostadsfastigheter. Detta skulle spara en
hel del byråkratiskt krångel och pengar åt staten men kanske ännu viktigare,
en hel del tidskrävande blankettifyllande och mätande samt ett renare samvete
för de boende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det minskade behovet av en allmän fastighetstaxering.

Stockholm den 22 januari 1990

Birgit Friggebo (fp)

Mot. 1989/90
Sk351

22

gotab 96060, Stockholm 1990