Småföretagande

Motion 2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Inledning 2

4 Förbättra attityderna till företagande 3

5 Förenkla reglerna och sänk skatterna 4

5.1 Sänk arbetsgivaravgifterna 5

5.2 Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag 5

5.3 Avvecklad förmögenhetsskatt 6

5.4 Underlätta för generationsskiften i familjeföretag 6

5.5 Sänk skatten på arbete 6

5.6 Riskkapitalavdrag införs 7

5.7 Avveckla regler som inte används 7

5.8 Enklare självdeklaration för företagare 7

5.9 Slopa straffavgiften vid försenad deklaration 8

5.10 Enklare få F-skattsedel 8

5.11 Enklare kontakter med myndigheter 8

5.12 Rättvis föräldraförsäkring 8

5.13 Staten bör betala föräldraledigas semesterersättning 9

5.14 Ge organisationsnummer till enskilda firmor 9

6 Stimulera tjänstesektorn 9

6.1 Sänkt skatt för köp av hushållstjänster 9

6.2 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher 9

7 Lärlingsutbildning 10

8 Stärk rättsväsendet 11

9 Satsa på infrastrukturen 11

10 Rättvis konkurrens mellan offentligt och privat 11

11 Avveckla snedvridande företagsstöd 11

12 Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling 12

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attityder till företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enklare regler och sänkta skatter under avsnitt 5.1–5.14.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på infrastrukturen.3

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvis konkurrens mellan offentlig och privat sektor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av snedvridande företagsstöd.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om små företags möjligheter vid offentlig upphandling av stora volymer.4

1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 5 hänvisat till JuU.

3 Yrkande 6 hänvisat till TU.

4 Yrkande 9 hänvisat till FiU.

3 Inledning

Företagsamhet är i ordets mest grundläggande mening helt avgörande för ett samhälles fortlevnad. Förmågan att omsätta goda idéer i konkret och konstruktiv handling kan inte lovordas nog mycket. Företagsamheten springer ur människans önskan att utveckla och förändra den värld som omger oss.

Företagande, i meningen att starta och driva näringsverksamhet, utgår från det personliga initiativet. Ett gott klimat där enskilda människors idéer och kreativitet får möjlighet att blomma ut är av största vikt. En överväldigande majoritet av de svenska företagen har mindre än fem anställda. Inte särskilt konstigt, då företagande bygger på närhet och förtroende, att det är i de små naturliga gemenskaperna som tusentals företag startats. Kristdemokraterna vill därför särskilt arbeta för de små företagens möjligheter att utvecklas i Sverige.

Ett gott småföretagarklimat är inte bara av värde för de eldsjälar som gör verklighet av sina drömmar. Frukten av deras arbete är att nya jobb skapas och att skattemedel genereras till den gemensamt finansierade välfärd som vi alla håller högt. Pengar som vi använder till skola och utbildning för de unga, till vård och omsorg för de behövande, till vägar och järnvägar som ger oss frihet att resa, bara för att nämna några områden.

Kristdemokraterna vill i den här motionen särskilt lyfta fram de små företagens behov, peka på regeringens bristfälliga politik och föreslå åtgärder för att förenkla vardagen för tusentals företagare runt om i landet och bidra till att skapa en god jordmån för nya och växande företag.

4 Förbättra attityderna till företagande

Under alltför lång tid har företagare från politiskt håll enbart betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte sällan har attityden varit att de flesta företagare är potentiella skattesmitare som behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett till ett ständigt växande regelverk och kontrollmaskineri.

Regeringen har varit allt annat än aktiv i arbetet med att förbättra för småföretagen i Sverige under de senaste åren. I Sverige finns bara hälften så många företagare som i flera andra länder på en jämförbar utvecklingsnivå. Det visar en studie som presenterats av Zlotan Acs, Magnus Henrekson och Stefan Fölster. Yngre män och kvinnor har svårt att spara ihop en nettoförmögenhet beroende på skattetrycket. Utan egna besparingar törs många inte starta eget företag.

Oroande är att antalet företagare i landet har minskat med ca 100 per vecka de gångna tre åren, vilket diagrammet nedan visar. Totalt har antalet företag minskat med 20 000 på tio år.

Källa: SCB

Om Sverige ska klara framtidens välfärd krävs fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Kristdemokraterna arbetar för att attityden från politiskt håll förändras så att det blir högsta prioritet att förenkla och avveckla onödiga regler som berör företagare.

5 Förenkla reglerna och sänk skatterna

Regelverket som omgärdar företagandet är enormt. Den totala omfattningen av företagsregler uppskattas till ca 20 000 sidor och de ökar för varje år.

Den av regeringen tillsatta Småföretagsdelegationen la fram 81 konkreta förslag till regelförenklingar 1998. Idag, fyra år senare, är det bara 28 av dessa förslag som helt eller delvis har genomförts. Närmare två tredjedelar är fortfarande inte genomförda. Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens återstående förslag kan och bör genomföras skyndsamt.

OECD har gjort beräkningar som visar kostnaderna för att administrera reglerna inom skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena. Se nedanstående diagram. Exempelvis kostar det ett mindre företag (1–19 anställda) ca 30 000 kronor per år och anställd, vilket är oacceptabelt.

Källa: OECD Multi Business Country Survey, 2000

Det ska inte vara ett helt företag att starta och driva företag. Sverige har världens högsta skatter. Höga arbetsgivaravgifter, inkomstskatter som inte stimulerar till utbildning och arbete samt skatter som driver investeringsvilligt kapital ur landet är några problemområden.

Nedan listas några av Kristdemokraternas förslag när det gäller regelverk och skatter.

5.1 Sänk arbetsgivaravgifterna

För framförallt företag med endast ett fåtal anställda innebär arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i verksamheten och utgör ett hinder för att nyanställa.

Kristdemokraterna vill att arbetsgivaravgifterna reduceras med totalt 10 procentenheter på löneunderlag upp till 900 000 kronor om året. I dag reduceras arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter på löneunderlag upp till 852 000 kronor per år, eller med maximalt 3 550 kronor per månad. Med Kristdemokraternas förslag blir reduktionen maximalt 7 500 kronor per månad. För egenföretagare bör löneunderlaget höjas till 250 000 kronor per år.

5.2 Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag

Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag, vilka är ofördelaktiga jämfört med de som gäller för andra företag, de så kallade 3:12-reglerna.

Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterst komplicerade. Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, dvs. lön. Fåmansbolagen missgynnas i förhållande till andra företag genom dagens regler.

Kristdemokraternas förslag till lösning på problemet innebär att man tillämpar en så kallad normallönemodell, vilket innebär att en schablonmässig normallönenivå på inkomsten utgör underlag för inkomstbeskattning och att resterande intäkter beskattas som kapital. Förslaget inbegriper även begränsningar för att undvika ett oskäligt utnyttjande av systemet. Regeringen bör snarast se till att modellen blir verklighet.

En utredning har just presenterat ett förslag till 3:12-reglerna. I budgetpropositionen för 2002/03 avsätts dock inte några medel för att lindra den orimliga fåmansbolagsbeskattningen.

5.3 Avvecklad förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet. Nivån är 1,5 procent på belopp som överstiger 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen är främst att den ökande internationaliseringen gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens.

Kristdemokraterna har uppfattningen att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas inom några få år. Detta oavsett vilken sammansättning sittande regering har. Vi börjar med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av förmögenhet och höjer fribeloppet för sambeskattade par till 3 miljoner kronor. Därefter avvecklar Kristdemokraterna förmögenhetsskatten med 0,5 procentenheter per år så att den blir 1,0 procent 2004 och 0,5 procent 2005.

5.4 Underlätta för generationsskiften i familjeföretag

Svenskt näringsliv står inför en kraftig föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som vill träda tillbaka. Dagens skatteregler gör det mycket svårt att överlåta företag inom familjen. Orimliga skuldbördor uppstår då företaget överlåts inom familjen, med resultat att de nya ägarna tvingas ta lån för att betala arvsskatten. För många blir alternativet att sälja till utomstående, inte sällan till utländska intressen.

Kristdemokraterna vill förenkla reglerna för arvs- och gåvoskiften och avvecklar dessutom skatten på bundet kapital vid arvs- och generationsskiften när företaget fortsätter som fåmansbolag. Beskattning ska ske först när kapital frigörs. Låt svenska investerare få konkurrera på samma villkor som utländska investerare.

5.5 Sänk skatten på arbete

Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för likvärdigt arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla.

Kristdemokraterna anser att grundavdraget ska höjas i inkomstbeskattningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i Sverige. En bonuseffekt av en sådan åtgärd blir att lönebildningen förbättras.

Vidare vill vi minska marginalskatten genom att de kommande åren införa en statlig skattereduktion (förvärvsavdrag) mot beskattningsbara inkomster upp till 436 000 kronor per år. Dessutom avvecklar vi värnskatten och reducerar marginaleffekten med 5 procentenheter för inkomster över den högre brytpunkten för taxerad inkomst. Slutligen bör en speciell skattereduktion införas för låginkomsttagare bland annat för att öka arbetskraftsutbudet.

5.6 Riskkapitalavdrag införs

Skatteregler och lagstiftning måste stimulera till investeringar. I en sund ekonomi resulterar sparande i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till investeringar i näringslivet.

Kristdemokraterna vill därför införa ett riskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion för investeringar upp till 100 000 kronor. Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.

5.7 Avveckla regler som inte används

Förutom att i förväg analysera konsekvenser av nya regler för små företag är det av största vikt att de regler som finns ses över. Regeringens arbete på området har knappt påbörjats. Den totala regelmängden som berör företagare måste minska. Kristdemokraterna anser att en så kallad solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som inte använts i något fall på fem år eller mer kan slopas.

5.8 Enklare självdeklaration för företagare

Nästan ingen av landets drygt 400 000 egenföretagare klarar av att deklarera på egen hand och mer än 70 procent tar hjälp av en expert. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut och den krångliga utformningen av bland annat skattereglerna. Kristdemokraterna vill att självdeklarationen görs om så att egenföretagaren ska kunna deklarera själv utan hjälp utifrån.

5.9 Slopa straffavgiften vid försenad deklaration

I de nya skatteinbetalningsrutinerna med skattekonto finns en straffavgift vid försenad deklaration som drabbar framförallt småföretagen på ett orimligt sätt. Avgiften åläggs aktiebolag med 1 000 kronor per tillfälle och andra skattskyldiga med 500 kronor per tillfälle. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad deklaration. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar som momsbetalningen är försenad. Vi vill också ändra reglerna så att den dag som företagaren överfört beloppet ska räknas som betalningsdag.

5.10 Enklare få F-skattsedel

Utan F-skattsedel är det svårt eller omöjligt att bedriva näringsverksamhet. Idag finns problem på det området. Bland annat kan den som utför tjänster åt sin förra arbetsgivare eller som bara har en uppdragsgivare ha svårt att få F-skattsedel. Utgångspunkten måste vara att alla som begär F-skattsedel ska tilldelas sådan. Dock måste det finnas undantag, exempelvis när en person är belagd med näringsförbud. Det finns tyvärr personer som under föregivande av seriös företagsverksamhet systematiskt lurar sina kunder.

5.11 Enklare kontakter med myndigheter

Många företagare upplever att myndigheter har dålig service och inte finns tillgängliga när de behövs. Det kan dessutom ta orimligt lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet.

Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som sina kunder och därmed anpassa servicenivån, där bl.a. tiderna för tillgänglighet ingår. Myndigheterna bör också kunna lämna bindande löften om hur lång tid det får ta att avgöra ett ärende.

5.12 Rättvis föräldraförsäkring

Det finns många områden där företagare har sämre villkor än anställda. Ett exempel på sämre villkor för företagare är reglerna om rätt till ersättning när man måste avstå från arbete för att ta hand om sjuka barn.

Egenföretagaren får lägre ersättning än anställda när han eller hon är hemma och tar hand om sjuka barn. Företagarens inkomster fördelas på årets alla dagar och blir därmed lägre än om den fördelas bara på arbetade dagar.

Att egenföretagare får lägre tillfällig föräldrapenning än anställda är ett tecken på att regeringen hellre pratar om företagandets villkor än gör något åt saken.

Kristdemokraterna anser att egenföretagare bör få samma rätt till ersättning som anställda när deras barn är sjuka.

5.13 Staten bör betala föräldraledigas semesterersättning

Kristdemokraterna menar att den extra kostnad en arbetsgivare har för semesterersättning till såväl den föräldralediga anställda som till vikarien motverkar anställning av personer i åldrar där föräldraskap är troligt. Därför är det rimligt om semesterersättningen till föräldralediga betalas av försäkringskassan genom arbetsgivaravgiften och inte belastar enskilda arbetsgivare.

5.14 Ge organisationsnummer till enskilda firmor

Idag nyttjas företagarens personnummer som organisationsnummer i en enskild firma. Med tillgång till personnummer kan någon med illasinnat uppsåt komma åt en mängd personlig information om företagaren, vilket inte är rimligt.

För att råda bot på detta vill Kristdemokraterna att enskilda firmor ska ges ett annat organisationsnummer än personnummer och därmed i detta avseende behandlas likvärdigt med andra företagsformer.

6 Stimulera tjänstesektorn

Ett område som till följd av skattesystem och attityder hållits tillbaka är den privata tjänstesektorn. En mer offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb i denna sektor.

6.1 Sänkt skatt för köp av hushållstjänster

Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara skattesystemet omformades så att köp av hushållstjänster görs tillgängliga för människor med normala inkomster.

Kristdemokraterna vill därför omgående införa den modell som vi presenterat i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Den innebär att en femtioprocentig skattereduktion införs vid köp av hushållstjänster för upp till 50 000 kronor per år.

6.2 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher

Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen.

Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man prövar en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det t.ex. vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.

Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system.

Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen SOU 1997:111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.

En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.

Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.

7 Lärlingsutbildning

Behovet av ett fungerande lärlingssystem är stort. Inom många praktiskt orienterade yrken är det svårt att nyrekrytera ung arbetskraft. Trots välvilliga uttalanden och löften från ansvariga politiker om att utveckla möjligheterna till lärlingsutbildning inom det svenska utbildningssystemet och inom arbetsmarknadspolitiken, sker ytterst lite. De ansatser som görs är dessutom ofta felaktigt utformade.

Kristdemokraterna vill se ett eget program inom gymnasieskolans ram med en flexibel utformning och få centrala regler. Det är viktigt att lärlingsutbildningen knyts nära det lokala näringslivet, där praktik varvas med teori redan från första terminen.

8 Stärk rättsväsendet

Att driva småföretag innebär alltid ett risktagande. Förutom konkursrisk finns faran att drabbas av inbrott, stöld eller annan skadegörelse. Beräkningar visar att var tredje småföretagare i Sverige drabbas av brott varje år och att brotten kostar företagen 6,7 miljarder kronor per år. Detta är inte acceptabelt.

Kristdemokraterna arbetar för ett stärkt rättsväsende, för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Därför satsar vi 700 miljoner kronor mer än regeringen på rättsväsendet år 2003.

9 Satsa på infrastrukturen

Bra kommunikationer är en förutsättning för att små företag ska kunna transportera sina produkter och för att människor ska kunna resa effektivt oavsett var i landet företaget finns. Regeringen har sedan länge underlåtit att satsa på infrastrukturen med resultatet att trafikinfarkt råder i de större städerna och att många vägar i glesbygden inte längre är farbara.

Vi anslår därför 4,3 miljarder kronor mer än regeringen under åren 2003–2004 på vägar, järnvägar och farleder.

10 Rättvis konkurrens mellan offentligt och privat

Kommuner och myndigheter bedriver i hög utsträckning verksamhet på de små företagens konkurrensmarknader. Exempel på detta är tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning och catering. Detta pågår trots att kommunallagen i princip förbjuder kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader.

Kristdemokraterna anser att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader där privata företag konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där inte sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt ägande.

11 Avveckla snedvridande företagsstöd

Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika former ges till deras konkurrenter. Det handlar om kommuner som bl.a. gett penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft samt nedsatta lokalhyror. Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen men förekommer ändå alltför ofta.

Det är främst små företag som råkar illa ut. Det är mycket svårt att överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en konkurrent. Om företaget som drabbas inte är kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt. Om beslutet om stöd tagits av ett kommunalt bolag går det över huvud taget inte att överklaga.

Kristdemokraterna vill ändra kommunallagen så att det blir lättare för företag att överklaga kommunala beslut om stöd i olika former till företag.

Med hänvisning till det som sagts ovan om kommunal näringsverksamhet och snedvridande företagsstöd anser vi att Konkurrensverket bör ges ett vidgat uppdrag att övervaka också kommunallagens efterlevnad. Om det framkommer att kommunen brutit mot lagen avseende otillbörlig näringsverksamhet bör någon form av marknadsstörningsavgift kunna dömas ut.

12 Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling

Samtidigt som det är angeläget att kommuner och landsting samordnar och effektiviserar sina upphandlingar och inköp måste också mindre företag kunna vara med och lägga anbud. När större volymer ska upphandlas bör därför dessa, om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, delas upp i mindre delar så att fler företag kan lägga bud.

Stockholm den 23 oktober 2002
Maria Larsson (kd)
Stefan Attefall (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Per Landgren (kd)
Lars Lindén (kd)	Mats Odell (kd)
Olle Sandahl (kd)