Småföretagens samspel med industridesigners

Motion 2002/03:N216 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionala projektmedel för att stimulera användningen av designkompetens i små och medelstora företag.

Motivering

Marknadskunnande och god design spelar allt större roll som konkurrensmedel. Därför bör staten med olika medel stimulera användningen av professionella designers hos svenska företag i hela landet. Det gäller inte minst små och medelstora företag.

Regeringen ger i budgetpropositionen design en viktig roll för utvecklingen av svenskt näringsliv. De anslag under Näringsdepartementet som direkt riktas till näringslivsutveckling inom designområdet tredubblas från för närvarande cirka 10 miljoner kronor till drygt 30 miljoner kronor. Vidare uppmärksammas programmet Sverige ger omtanken form som på regeringens uppdrag tagits fram av Stiftelsen Svensk Industridesign i samarbete med Föreningen Svensk Form.

Särskilda insatser görs vidare under Utbildningsdepartementet för att utveckla och stärka svensk designutbildning. Näringsdepartementet tilldelade också år 2002 Formens hus i Hällefors 6 miljoner kronor för att utveckla en för Bergslagen betydelsefull bas för form och design. Slutligen pågår arbete med att förbereda ett svenskt designår. Sammantaget bör denna kraftsamling runt designfrågorna kunna bidra till att Sverige med sina skickliga designers och goda tradition inom design och form kan bli världsledande på design.

Vi vill understryka värdet av att en nationell kraftsamling kring designfrågorna kommer hela näringslivet och landet till del. Det gäller inte minst de mindre och medelstora företag som ofta har stort tekniskt kunnande men känner osäkerhet inför samarbetet med t.ex. industridesigners. Där spelar Stiftelsen Svensk Industridesign med sin regionalt uppbyggda organisation en viktig roll.

Stiftelsen hade tidigare så kallade designcheckar till sitt förfogande. Erfarenheterna av designcheckarna är mycket goda. De kostade inte staten mer än 3,3 miljoner kronor om året men gav mångfalt igen i form av nya jobb. Trots detta avvecklades de från och med år 2000 efter ett beslut av ALMI:s styrelse utan att detta kom att prövas politiskt.

Checkarna förmedlades av regionkontoren hos Stiftelsen Svensk Industridesign och utgick med högst 50 % och högst 25 000 kronor av en företagares utgift för en designinsats. Trots att det rörde sig om små belopp i varje enskilt fall gjorde checkarna stor nytta. De gav företagare, som tidigare varit främmande för att arbeta tillsammans med designers, nya möjligheter och bidrog till att kompetensen i företagen stärktes. Många företag blev mer observanta på kundernas reaktioner och stärkte sin konkurrensförmåga. Checkarna bidrog till en mediebevakning som ökat intresset för de deltagande företagen och deras produkter. Bland goda exempel på att designcheckar bidragit till flera nya jobb finns t.ex. IHM i Kopparberg med sin pallspikningsmaskin som först efter en designinsats slog igenom på allvar. Där har både antalet anställda och företagets omslutning fördubblats. Andra exempel är yxan från Gränsfors bruk och Speedglass 9000 vid Hörnell Elektrooptik i Gagnef. Där har den designade svetshjälmen betytt att antalet jobb mer än fördubblats.

Vi menar att det finns goda skäl att säkra att det inom ramen för en offensiv designpolitik finns utrymme för regionala projektmedel med syfte att stimulera användningen av designers i mindre och medelstora företag. Där kan de tidigare designcheckarna vara en modell, men också andra modeller för projektstöd bör prövas.

Stockholm den 10 oktober 2002
Inger Lundberg (s)
Lennart Axelsson (s)	Helena Zakariasén (s)
Matilda Ernkrans (s)