Småföretagsfrågor

Motion 2008/09:N377 av Kent Persson m.fl. (v)

1 Sammanfattning

Motionen tar upp bristen på riskkapital varför vi anser att det behövs en särskild miljöteknikfond med 300 miljoner kronor per år, en ökad satsning på såddfinansiering med 50 miljoner kronor per år och en utökad basfinansiering till kreditgarantiföreningarna med 50 miljoner kronor. Vi anser också att Forska och väx-programmet hos Vinnova bör få ökad tilldelning med 100 miljoner kronor under 2009. Vi vill även se en förbättrad situation för kvinnligt företagande genom en översyn av finansierings- och klusterbyggande, likaså möjligheten till innovationer på kvinnodominerade områden. Ungas teknikkunnande och företagsamhet tas upp samt IT-utbyggnaden, högskolesamarbetet och problemen med den offentliga upphandlingen för småföretag. Småföretagens exportmöjligheter är eftersatta, och här vill vi se en ökad satsning med 200 miljoner kronor över tre år. Den sociala ekonomin och det kooperativa företagandets problem tas också upp.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Motivering 5

5 Riskkapital 5

6 Såddfinansiering 6

7 Forskning och utveckling 7

8 Forska och väx-programmet 7

9 Kreditgarantiföreningar 8

10 Regelförenkling 8

11 ”En dörr in” 9

12 Finansieringssituationen för kvinnor 9

13 Innovationer 10

14 Kluster och nätverk 10

15 Snilleblixtarna 11

16 Komtek 11

17 Flickor och teknik 11

18 Ung företagsamhet 12

19 Företag i hela landet 12

20 Samverkan mellan småföretag och universitet och högskolor, den tredje uppgiften 13

21 Offentlig upphandling och småföretagen 13

22 Exportfrämjande verksamhet 14

23 Social ekonomi 15

24 Kooperativt företagande 16

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de små företagens viktiga roll.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapital till en miljöteknikfond.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om 50 miljoner kronor till såddfinansiering för 2009.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om FoU (forskning och utveckling).

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om 100 miljoner kronor till Forska och väx-programmet för 2009.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om basfinansiering med 5 miljoner kronor till kreditgarantiföreningarna för 2009.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar för företagare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”en dörr in”.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansieringssituationen för kvinnor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om innovationer och kvinnor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kluster, nätverk och kvinnor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Snilleblixtarna och Komtek.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flickor och teknik.1

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Ung företagsamhet.1

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företag och IT.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den tredje uppgiften, en samverkan mellan små företag och universitet och högskolor.1

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om offentlig upphandling och småföretag.2

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om 200 miljoner kronor till exportfrämjande för perioden 2009–2011.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om social ekonomi.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kooperativt företagande.

1 Yrkandena 13, 14 och 16 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 17 hänvisat till FiU.

4 Motivering

För Vänsterpartiet är full sysselsättning – arbete åt alla – en prioriterad fråga. När alla människor – oavsett ålder, kön och etniskt ursprung – har möjlighet att ha ett arbete fungerar vårt samhälle som bäst. Ett samhälle med hög arbetslöshet och ökande ekonomiska klyftor skapar stora motsättningar. Ojämlika samhällen är både orättvisa och ineffektiva. Det är därför ett grundläggande politiskt ansvar att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska kunna arbeta.

Vänsterpartiet driver frågan om fler anställda i kommuner och landsting. Det är jobb som berör de flesta människor i vardagen eftersom det handlar om fler anställda inom t.ex. hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Vi kallar det för folknära jobb.

Vi tror också att satsningar på den offentliga sektorn kan skapa bra förutsättningar för små- och medelstora företag att växa och nyanställa. Fler i arbete ger också ökade skatteinkomster. Vi behöver fler arbetade timmar i den icke skattefinansierade sektorn.

Det är också ett politiskt ansvar att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som präglas av trygghet och goda möjligheter till inflytande och utveckling. En hög generell utbildningsnivå och en aktiv arbetsmarknadspolitik är omistliga delar i den svenska modellen. Genom att bejaka strukturomvandling kan produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet ökas. I det sammanhanget måste också de mindre företagen och företagarnas villkor lyftas fram. I en tid då vi knappast kan räkna med så många fler anställda i de stora mångnationella börsbolagen bör den politiska kraften läggas på att utveckla de små och medelstora företagen. Det är viktigt att denna del av näringslivet växer och fler anställs. Nya fasta jobb i offentlig sektor kombinerat med nya fasta jobb i småföretagen är vår väg att klara den fulla sysselsättningen och för att utveckla den generella välfärden. Detta bör ges regeringen till känna.

5 Riskkapital

För att skapa en hållbar tillväxt och fler jobb är tillgången till kapital av central betydelse. Många gånger är det en av de främsta förutsättningarna för att ett företag ska kunna växa. Historiskt har staten varit en viktig, i många fall helt dominerande risktagare i blivande framtidsbranscher genom myndigheter och statliga företag i form av teknikutvecklare och kvalificerade beställare. De har därigenom medverkat till uppbyggnaden av dagens näringsliv.

Givna exempel är samverkan mellan Ericsson och Televerket, SJ:s betydelse för Asea, eller den roll som Vattenfall har haft för teknisk och industriell utveckling. Det är viktigt att Sverige, som ett litet land, även i framtiden kan vara med och utveckla ny teknik inom centrala tillväxtområden, inte minst inom energi- och miljöområdet. Sverige i stort har ingen brist på riskkapital. Staten – som står för en mindre part – satsar genom olika fonder och myndigheter som Industrifonden, Innovationsbron och Almi en del kapital på olika sätt. Privata riskkapitalister står för merparten och har gått in med kapital i ett stort antal branscher. Men det finns vita fläckar, för staten och för samhället i stort, viktiga framtidssatsningar som inte kommer till stånd. Det kan bero på att riskerna upplevs som för höga. Det kan bero på att man sitter fast i gamla föreställningar om vad som är värt att satsa på. Det kan bero på att privata riskkapitalister har en tendens att springa i flock, vilket betyder att vissa branscher är på modet för tillfället – andra inte. Det kan slutligen också bero på att satsningen är för långsiktig och att uthålligheten bland privata riskkapitalister inte är så stor. När marknaden är imperfekt på något av ovanstående vis måste staten träda in och ta sitt ansvar. Detta bör ges regeringen till känna. (Vänsterpartiet vill satsa på en miljöteknikfond. Detta behandlas i motion 2008/09:N374 Miljöteknik.)

6 Såddfinansiering

Såddfinansiering innebär att någon träder in med kapital och kompetens i det allra första skedet av en företagsstart när det ännu inte går att se om det finns säkra vinster att göra. En av statens viktigaste uppgifter är att träda in där det privata kapitalet inte har tillräcklig uthållighet. Detta gäller byggande av broar och vägar men också i vissa fall uppbyggnad av företag. Privat kapital gjorde dyrbara uppköp av små IT-bolag med avancerade och ibland rätt skakiga idéer under IT-eran. När sedan IT-bubblan sprack i början av 2000-talet försvann det privata såddkapitalet mer eller mindre över en natt. Denna erfarenhet samt tidigare erfarenheter av samma karaktär visar tydligt på att staten har en viktig uppgift att fylla för att säkra långsiktig såddfinansiering. Idag har begreppet såddfinansiering fått två betydelser: dels det lokala såddfinansieringskapitalet som kan komma från både Nutek (Verket för näringslivsutveckling) och lokala investerare och som stöder uppbyggandet av mindre företag med lokal karaktär, dels det nationella såddfinansieringskapitalet som med, förhoppningsvis, betydligt större resurser stöder en utveckling av viktiga nationella nya storföretag av avancerad teknisk natur inom framtidsområden där det privata kapitalet tvekar. Till sin karaktär är såddfinansieringen sådan att den i många fall kommer att stödja projekt som misslyckas, men där det lyckas är det som i början var ett litet frö – ett småföretag – en av de viktiga beståndsdelarna i en fortsatt utveckling av välståndet i Sverige. Vänsterpartiet vill utveckla båda dessa stödjeben för de nya företagen. Det är här som Sverige, mitt i globaliseringsprocessen, kommer att hämta en hel del av sin kraft. I en konjunkturnedgång måste man också planera för framtiden och för framtidens företag, och därför avsätter Vänsterpartiet 50 miljoner kronor till såddfinansiering per år i tre år. Det som sägs om såddfinansiering bör riksdagen ge regeringen till känna.

7 Forskning och utveckling

Forskning och utveckling (FoU) är två av de viktigaste faktorerna för att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Det behövs ökade resurser i FoU-kedjan: från tillämpad och behovsmotiverad forskning till utvecklingen av produkter, system och tjänster.

Innovationer är i de allra flesta fall en följd av många års utveckling, allt oftare med betydande forskningsarbete bakom. I Sverige satsar staten stora resurser på grundforskning, och den svenska forskningen håller en hög internationell kvalitet inom många områden. Den behovsmotiverade forskningen och utvecklingen har däremot fått stå tillbaka, vilket har inneburit att avkastningen på satsade forskningsmedel har varit låg.

Få forskningsresultat har kommersialiserats. Det blir alltmer uppenbart att kommersiella framgångar sällan föds genom forskningsinsatser på högskolor utan oftare av människor med nära relationer till marknadernas problem och behov. Småföretag med utvecklade marknadsrelationer har en stor potential att identifiera goda utvecklingsidéer. Idéer som för kommersialiseringen allt oftare kräver kvalificerade FoU-insatser, exempelvis för att tillämpa nya tekniska rön. Detta bör regeringen ges till känna.

8 Forska och väx-programmet

Forska och väx-programmet är just ett sådant program som kan ge resultat utifrån det som beskrivs här ovan. Det initierades av den socialdemokratiska regeringen med stöd av Vänsterpartiet. Programmet, som drivs av Vinnova, erbjuder små och medelstora företag bidrag till tre olika typer av FoU-verksamhet:

1. Genomförande av FoU-projekt. Bidraget kan uppgå till max 5 miljoner kronor och 50 procent medfinansiering krävs.

2. Förstudie inför ett FoU-projekt. Bidraget kan uppgå till max 500 000 kronor och täcker upp till 100 procent av kostnaden.

3. Behovsidentifiering och analys riktat till företag som saknar FoU-erfarenhet. Bidraget kan uppgå till max 75 000 kronor och täcka upp till 100 procent av kostnaderna.

Söktrycket vid första utlysningen var mycket stort. Så har det också fortsatt. I samband med den senaste utlysningen våren 2008 sökte 407 företag över 600 miljoner kronor. Det Vinnova kunde finansiera var endast 60 småföretag med sammanlagt 50 miljoner kronor. Det skulle betyda att endast knappt 15 procent av ansökningarna beviljas. Projekt som ingår i programmet är sådant som klimatsmart värmesystem, personsöksystem för flytvästar, distribution från väg till järnväg och nasalt influensavaccin. Under tiden står mängder av småföretag med mycket goda projekt och stampar i portgången. Det stora söktrycket är en tydlig indikation på ett stort behov av ekonomiskt stöd men också på att hundratals, kanske tusentals små företag bär på kommersiellt lovande innovationsidéer.

Vänsterpartiet menar att en ökning av medelstilldelningen bör ske för att öka Forska och väx-programmets möjligheter att finansiera fler projekt. Vi anslår därför 100 miljoner kronor för 2009, 100 miljoner för 2010 och 100 miljoner för 2011 utöver regeringens förslag. Detta tas upp i särskild budgetmotion. Det som här har anförts om Forska och väx-programmet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9 Kreditgarantiföreningar

En aktör som kan komma att spela en allt viktigare roll är de olika kreditgarantiföreningarna. I dag finns kreditgarantiföreningar i flera län. Nya föreningar är under uppbyggnad. Alla är samlade under en paraplyorganisation, Sveriges kreditgarantiföreningar. Dessa föreningar har en unik möjlighet att arbeta i de regioner i landet som inte är traditionella storstads- eller tillväxtcentrum och där tillgången till riskvilligt kapital många gånger är bristfällig. Ett av syftena med verksamheten är att skapa ett lokalt och regionalt engagemang och ta till vara lokal kunskap om människors entreprenörsvilja för att på så sätt få ett starkt och aktivt näringsliv på orten eller i regionen. I regioner där t.ex. ett stort bruk länge varit den dominerande arbetsgivaren skulle föreningarna kunna få stor betydelse för att skapa nya företag och nya arbetstillfällen. Föreningarna kan också tillföra annat viktigt, såsom rådgivning, mentorer och nya nätverk. Kreditgarantiföreningar är en ganska ny företeelse i Sverige jämfört med många länder i övriga Europa. Det gör att i det här avseendet ligger Sverige långt efter när det gäller att hitta alternativa finansieringslösningar. Kreditgarantiföreningarna i Europa är också mycket bra
exempel på hur privat engagemang har kunnat förenas med offentligt. Det är nödvändigt att vi kan ge stöd till kreditgarantiföreningarnas uppbyggnad och organisation. För att bygga ut verksamheten är det också nödvändigt att se över möjligheten till återförsäkring av kreditgarantiföreningarnas kapitalbas, liksom att komma åt de strukturfondsmedel som finns i syfte att understödja och bygga upp verksamhet. För att underlätta uppbyggnad av kreditföreningar i Sverige bör det finnas en nationell basfinansiering av verksamheten. Vänsterpartiet föreslår därför 5 miljoner kronor till basfinansiering per år i tre år. Detta ska ges regeringen till känna.

10 Regelförenkling

Den största drivkraften för företagaren är att utveckla och driva sin verksamhet framåt. En företagare vill inte lägga mer tid än nödvändigt på administration bestämd av de lagar och regler samhället sätter upp. De lagar och regler som finns ska hjälpa företagen att utvecklas och expandera – inte kännas som ett hinder. Nutek genomför så kallade basmätningar på ett antal områden som är extra regeltyngda för företagen, till exempel skatt, arbetsmarknad, miljö- och livsmedelsområdet. Regeringen har satt upp ett mål att regelbördan ska minskas med 20 procent fram till år 2010. Den målsättningen övervakas genom att Nutek kommer att mäta förändringen år från år. Den uppföljning som hittills genomförts visar inte att den administrativa bördan har minskats, snarare tvärtom. Vänsterpartiet anser att man inte enbart kan sätta upp kvantitativa mål, utan de måste också kompletteras med kvalitativa. Regeringen har till exempel på skatteområdet gjort en lång rad avsteg från en likformighet i beskattningen, vilket inneburit en rad gränsdragningsproblem och därmed ökad administration för både myndigheter och den enskilde företagaren. Vi vill se en inriktning där man både skapar nya, relevanta och enkla regler och att en revidering dessutom görs i tidigare beslutade regelverk. Vänsterpartiet anser dessutom att regelförenklingsarbetet måste påskyndas. Regeringen har tappat tempo. Småföretagens speciella situation måste uppmärksammas extra noga. De har samma lagar och regler att följa som de större företagen men mindre resurser att lägga ned på administration. Detta bör ges regeringen till känna.

11 ”En dörr in”

Det är viktigt att så långt möjligt försöka skapa en modell med ”en dörr in”. Ett system där företagaren på ett och samma ställe kan få information och nödvändiga myndighetskontakter som behövs för att driva verksamheten. Det vore en viktig del i arbetet för att förenkla för företagen. Myndigheterna måste också ta ansvar för att företagen kan få relevant information liksom företagen ansvarar för att skaffa information och att lagar och regler efterlevs. Besked och information som lämnas från bland annat myndigheter till företag måste också vara samordnade och likalydande. Detta bör ges regeringen till känna.

12 Finansieringssituationen för kvinnor

I slutet av 2007 presenterade Nutek statistik över hur statligt beviljade företagsstöd fördelade sig mellan kvinnor och män, ”Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv”. En av flera slutsatser som redovisas är att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män är mottagare av statligt finansiellt stöd till företag. Det är bara i ett sammanhang som kvinnor blivit föremål för större insatser än män och det gäller Almis mikrolån. Där stod kvinnor för 52 procent av de beviljade stödinsatserna. Av andra statliga aktörers stödinsatser, till exempel Vinnova, regionalt investeringsstöd och regional såddfinansiering, gick enbart 7, 8 respektive 11 procent av det totala stödbeloppet till kvinnor. Vi kan konstatera att vi inte är nöjda med detta utfall. De statliga stödinsatserna bör fördela sig jämnt mellan könen. En annan viktig slutsats är att andelen kvinnor varierar kraftigt som mottagare av olika typer av finansiellt stöd, kanske främst när det gäller forskning och utveckling samt insatser i tidiga skeden. När utvärderingar görs ska man naturligtvis beakta att kvinnor är i minoritet bland företagare. Variationen kan också vara stor mellan olika branscher. Ändå är det uppenbart att det behövs en översyn av hur styrningen av insatserna för kapitalförsörjningen fungerar, dessutom av hur man kan tillgodose just kvinnors behov.

För få till stånd en mer jämn fördelning av det statliga finansiella företagsstödet anser vi att verksamheter som är kvinnodominerade bör uppmärksammas och speciell information riktas mot dessa branscher; det kan till exempel gälla mode och design. Vidare tycker vi att alla som jobbar med företagsrådgivning eller annat gentemot företag, bör genomgå en jämställdhetsutbildning. Denna utbildning ska vara obligatorisk i verksamheter som stöder småföretag med statliga pengar och erbjudas i övrig verksamhet där man jobbar direkt mot småföretag. Det kan även gälla den privata sektorn. Detta bör ges regeringen till känna.

13 Innovationer

Det finns idag viktig verksamhet inom innovationsområdet som vänder sig till kvinnor, t.ex. Quis – Qvinnliga uppfinnare i Sverige. Det är viktigt att staten tar ansvar så att verksamheten kan leva vidare och utvecklas. Det finns många kvinnliga innovatörer i landet. De arbetar ofta med produkter och tjänster som skiljer sig från männens. Många kvinnors innovationer utgår från deras yrke eller hobby, och uppfinningarna återfinns därför ofta inom handel, service och vård. Dessa områden är inga statusområden och kunskapen från samhället är ofta bristfällig, vilket leder till att det är svårt att finna kapital eller adekvat rådgivning från näringslivet och samhället. Här finns en stor framtidspotential vad gäller utvecklingen av nya innovationer och tillväxt. Det bör ges regeringen till känna.

14 Kluster och nätverk

Att tillhöra ett nätverk har visat sig vara ett framgångsrikt koncept när det gäller möjlighet att byta information och erfarenheter. Det har även visat sig att män i större utsträckning än kvinnor använder sig av nätverksbyggande. För att synliggöra kvinnors roll i en hållbar samhällsutveckling finns stort behov av kvinnliga nätverk. Det finns många framgångsrika kluster i landet, t.ex. biltestklustret i Norrbotten och Paper Province i Värmland. Kluster växer fram naturligt genom att företagen i en speciell bransch eller marknad ser ett affärsvärde i att samarbeta. De kluster som är verksamma idag ligger företrädesvis inom manligt dominerade branscher. Staten kan inte skapa kluster men däremot uppmuntra och skapa goda arenor för möten i speciellt kvinnliga branscher. Detta bör ges regeringen till känna.

15 Snilleblixtarna

För att öka antalet företag, både små och stora, måste samhället tidigt intressera barn och ungdom för dessa frågor.

Snilleblixtarna vänder sig till barn i åldrarna sju till tolv år och deras lärare. Syftet med Snilleblixtarna är att stimulera barns kreativitet och företagsamhet och därigenom öka deras självförtroende och självtillit. Idén bygger på ”learning by doing” (att lära sig genom att göra). Barnen får självständigt lösa problem som de stött på i vardagen genom att pillra, mickla och skruva. Det kan handla om allt ifrån att uppfinna en radiostyrd hockeypuck till att tillverka en kaffeluktande ansiktsmask som får sömniga föräldrar att vakna tidigare på morgnarna. Snilleblixtarna är öppet för alla som vill.

16 Komtek

Komtek (Kommunala teknikskolor), den kommunala entreprenörs- och teknikskolan, började som en idé på Nutek inom programmet Kvinnor och innovationer. Nutek har på regeringsuppdrag etablerat Komtek på några platser i landet. Komtek är ett komplement till undervisningen i skolan och ger en allsidig teknisk kunskap med tonvikt på mekanik, elektronik och IT. Genom Komtek ska fler flickor och pojkar kunna se sig själva som framtidens ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer. Komtek läggs just nu ut på anbud från Nutek med en mycket liten budget. Vänsterpartiet anser att Nutek även i fortsättningen ska sköta och också utveckla Komtek. Detta bör ges regeringen till känna.

17 Flickor och teknik

Varför visar dagens barn och ungdomar så lite intresse för teknik? Varför har de senaste decenniernas satsning på att få in flickor och kvinnor på teknikområden inte gett mer? Andelen flickor som går det tekniska programmet är ca 15 procent. De som läser och fullföljer sina ingenjörsstudier ökar sakta men ligger fortfarande på låga 26 procent av alla ingenjörsstuderande. Inom Komtek ska flickor kunna uppleva och jobba med teknik på sina egna villkor. Tekniken ska vara genusneutral och fri från könsschabloner. Både flickor och pojkar ska bli varse att tekniken finns runt omkring oss och utgör en naturlig del av allas vardag. På Komtek deltar lika många flickor och pojkar i verksamheten. Vänsterpartiet vill stödja exempel som Komtek därför att det är viktigt för framtiden, både för utveckling och hållbar tillväxt och för att det ska finnas välutbildad arbetskraft inom teknik och naturvetenskap. I dag har Sverige en god placering internationellt sett vad avser flera tillväxtområden. För att vi ska behålla vår position måste denna inriktning ges stort stöd. Vänsterpartiet tycker att det är vitalt att arbetslivet blir mer jämställt. Detta bör ges regeringen till känna.

18 Ung företagsamhet

UF, Ung företagsamhet, är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Genom Ung företagsamhets utbildningar ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Sedan starten 1980 har verksamheten utvecklats, och efterfrågan från utbildningssystemet har ökat varje år. För att ha ett brett näringsliv med både stora och små företag krävs det kunskap och förståelse för företagens vardag och arbetssätt. Genom att driva ett UF-företag får ungdomarna en god inblick i livet som företagare. De siffror som UF tar fram visar att 23 procent av dem som gått kursen driver företag efter tio år. Vi tror även att steget att starta företag är mindre för en person som har drivit ett UF-företag som ung. Det är viktigt att personer som startar ett företag är medvetna om arbetets omfattning, risker och möjligheter, och där har en person som drivit ett UF-företag ett stort försprång. Möjligheten för UF att besöka skolor och intressera eleverna för företagsamhet bör öka. Detta bör ges regeringen till känna.

19 Företag i hela landet

Den regionalpolitiska dimensionen behandlas i motion 2008/09:N224 Regionalpolitik. Här vill vi endast ta upp några företagsspecifika krav. IT i småföretag och god infrastruktur i hela landet är en avgörande fråga för landets välstånd och utveckling. En viktig del är bra tillgång till IT-infrastruktur i hela landet med modern teknik. I dag finns det vissa delar av landet som inte har tillgång till bredband. Ansvaret att säkerställa tillgången på bredband ligger på staten. I detta arbete är det självklart viktigt att jobba med nya tekniska lösningar, till exempel trådlöst bredband. Både stora och små företag behöver god tillgång till modern IT-teknik i sin dagliga verksamhet. I och med att näten i större utsträckning fylls med tjänster både för enskilda personer och företag är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som IT-tekniken erbjuder. I dag finns alla myndigheter och organisationer som ett företag behöver komma i kontakt med på Internet. Även många tjänster som kan underlätta företagens vardag finns på Internet. Denna utveckling är en viktig del av det förenklingsarbete som bedrivs av staten. Det gäller då att företagen använder sig av IT-verktyg för att kunna tillgodoräkna sig den förenkling och tidsvinst som ny teknik skapar. Vidare kommer ett nytt lagförslag som innebär att man för anbud som lämnas i offentlig upphandling ska kunna kräva att det lämnas in elektroniskt. Studier visar att småföretag inte utnyttjar IT i den utsträckning de skulle kunna. Det beror säkert på många orsaker där några kan vara att det inte finns tillräckligt hög hastighet i näten för att det ska vara värt att investera i, men även att kompetens saknas i företagen och att investeringskostnaden för ny teknik och kunskap är hög. Staten behöver satsa pengar för att öka kunskap och IT-mognad i de små företagen. Det är även en förutsättning för att de, på samma villkor som övriga näringslivet, ska kunna delta i till exempel offentliga upphandlingar och andra affärsmöjligheter liksom kunna tillgodogöra sig den information och e-tjänster som myndigheter erbjuder. När programmet utformas ska den lokala förankringstanken och företagens verksamhet stå i fokus för att målet om ökad kunskap och IT-mognad i småföretag ska uppnås. Detta bör ges regeringen till känna.

20 Samverkan mellan småföretag och universitet och högskolor, den tredje uppgiften

I dag finns det universitet och högskolor i alla län i landet. Ett av universitetens och högskolornas uppgift är att främja utbytet av idéer med övriga samhället. Att öka kontaktytor och utbytet mellan företagen och universiteten och högskolorna är viktigt för landets framgång. I Sverige är det inte så vanligt att småföretag och universitet och högskolor jobbar tillsammans. Vi anser att denna samverkan borde öka. Att öka kunskapen och att hitta möjligheter till samarbete skulle vara till stor nytta för företagen och universiteten och högskolorna. Idag finns det verksamhet som bygger på att företag kan hyra en student för ett visst uppdrag eller en tidsperiod. Detta ser vi positivt på, och en spridning av sådan verksamhet skulle vara bra för småföretagens möjlighet att hitta ett meningsfullt utbyte med universiteten och högskolorna. Vänsterpartiet vill se ett stärkande av denna verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.

21 Offentlig upphandling och småföretagen

Lagen om offentlig upphandling (LOU) påverkar de små och medelstora företagen. Lagen om offentlig upphandling omfattar alla inköp som görs av kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra offentliga organ. Under 2007 köpte den offentliga sektorn tjänster och varor och gjorde investeringar för cirka 500 miljarder kronor. Förutom den svenska marknaden finns även en europeisk marknad för LOU och detta innebär stora affärsmöjligheter för landets företag. Många företag har offentliga aktörer som stora och viktiga kunder. Detta gäller även små och medelstora företag, även om det finns studier som visar att antalet anställda påverkar omfattningen av lämnade anbud: ju fler anställda ett företag har, desto vanligare är det att de lämnar anbud i offentliga upphandlingar. I en rapport från Nutek om småföretag och offentlig upphandling visar det sig att 12 procent av landets småföretag lämnat anbud i någon offentlig upphandling under 2004. Många småföretag anser att krångel och administration är ett stort hinder för att delta i anbudsförfarandet vid offentlig upphandling. Det största problemet upplevs vara förfrågningsunderlaget och dess utformning. Nuteks studie visar alltså att små och medelstora företag i hög omfattning uppfattar LOU-reglerna som problematiska och svåra. Vänsterpartiet anser att detta måste tas på allvar och menar att småföretagens särskilda behov och stöd vid LOU-upphandlingar måste uppmärksammas. För att motverka svartarbete och osund konkurrens ska det finnas krav på kollektivavtal vid all offentlig upphandling. Det finns mycket att göra avseende dagens regelverk för LOU så att fler småföretag kan ta del av denna marknad. Det är viktigt att de villkor och krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska stå i proportion till kontraktets storlek. Ett annat villkor är att en viss procent av ett stort företags underleverantörer ska vara småföretag när de tar hem ett anbud. Innovativ upphandling innebär att det i en upphandling finns krav på teknikinnehåll och teknikutveckling som kräver en viss FoU-insats. Vänsterpartiet anser att sådan upphandling bör användas i större omfattning. Offentliga aktörer kan på så sätt använda den offentliga upphandlingen för att driva utvecklingen framåt vad avser FoU, innovationer och teknikutveckling. Detta bör ges regeringen till känna.

22 Exportfrämjande verksamhet

För småföretag och medelstora företag är exportmarknaden i stor utsträckning en stängd marknad idag. Man saknar de verktyg som behövs för att ta sig ut på mässor i utlandet, till enskilda företag och länder. Här kan staten fylla en viktig uppgift och gör så till en del. Exportrådet har dock slagit larm om att Sverige är på väg att hamna på efterkälken i förhållande till de nya marknader som öppnat sig under de senaste decennierna, exempelvis Kina, Indien och Brasilien.

I ett sådant läge har den borgerliga regeringen dragit ned på stödet och hjälpen för att stimulera till export. De stora företagen är fortfarande dominerande i exporten, men de små och mellanstora företagen står för en tredjedel av all export, dock i stor utsträckning till de nära och traditionella marknaderna. Vi menar, särskilt med tanke på den vikande konjunkturen, att stora ansträngningar måste göras för att öka exporten. För att detta ska kunna åstadkommas måste Exportrådets verksamhet förstärkas. Möjligheten till ökad aktivitet för regionala exportrådgivare måste stärkas. Exportrådgivningen över hela landet måste förtätas och förstärkas. Utbildningen av exportsäljare på universitet och högskolor måste förstärkas. En upprustning av statens och näringslivets samarbete på exportområdet måste kort sagt påskyndas. Därför föreslår Vänsterpartiet 200 miljoner kronor till exportfrämjande för perioden 2009–2011.

23 Social ekonomi

Kan social ekonomi bli en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin skrev i september 1999 att ”med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.” Sannolikt finns idag minst 184 000 svenska kooperativ, ömsesidiga företag, föreningar, stiftelser och liknande sammanslutningar, inom en mängd olika verksamhetsområden. De flesta verksamhetsformerna förekommer i ökande utsträckning inom vård, skola, omsorg, fritid och kultur. Verksamhetsformerna ser ut att kunna ge särskilda möjligheter för människor som inte får anställning på annat sätt eller som annars inte skulle starta företag. Dessutom visar forskning om de snabbt framväxande lokala utvecklingsgrupperna att den sociala ekonomin verkar kunna ha stor betydelse för att upprätthålla, stärka eller pånyttföda fungerande lokalsamhällen, vilket förbättrar förutsättningarna för lokalt företagande och lokal sysselsättning. Intresset för att använda och efterlikna verksamhetsformer som inbegrips i social ekonomi är stort, både vid olika arbetsmarknads- och näringspolitiska åtgärder och för att skapa nya verksamheter. Detta är bra, men utvecklandet av sociala kooperativ inom välfärdssektorn får aldrig handla om att den gemensamma sektorn avhänder sig ansvaret för varje medborgares sociala situation och välfärd. Sociala kooperativ får inte vara ett steg i en privatisering av verksamheter som bedrivs av den offentliga sektorn utan ska ses som ett komplement.

I dag finns det i Sverige i stora drag fyra olika typer av kooperativ: producentkooperativ (företrädesvis inom jordbruket), konsumentkooperativ (t.ex. Konsum och HSB), brukarkooperativ (t.ex. daghem, solarier som drivs av Psoriasisförbundet) samt sociala kooperativ i rehabiliteringssyfte (ofta i anslutning till den psykiatriska vården eller till omsorgsverksamhet). Framför allt innebär de sistnämnda ett nytänkande inom den psykiatriska rehabiliteringen, och de har såvitt det hittills har kunnat bedömas uppvisat fina resultat och ökad livskvalitet för dem som ingått. Dessutom är kostnaderna lägre än vid traditionella behandlingsmetoder. Det är möjligt att detta är en framkomlig väg som bör uppmuntras. Vi tycker också att lagar (lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen med flera) måste ses över så att de inte förhindrar eller försvårar bildandet av sociala kooperativ. Detta bör ges regeringen till känna.

24 Kooperativt företagande

Ordet kooperation betyder samarbete och är en idé och en metod för hur människor kan samverka och driva företag. I alla tider har människor gått ihop för att tillgodose gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov. Alltfler ser i dag det kooperativa företagskonceptet som både socialt ansvarstagande och modernt, effektivt och framgångsrikt. Antalet kooperativ har stadigt ökat de senaste åren. Ett kooperativ är en form av samverkan där medlemmarna både äger och bedriver en ekonomisk verksamhet som de har behov och nytta av. Medlemmarna är delaktiga i verksamheten och får på så sätt inflytande och ökat ansvar. Det unika med kooperativt företagande är att det samlar människor som arbetar för gemensamma mål och att de styr tillsammans. I en kooperativ lösning är man flera personer som delar på arbete, ansvar och glädje. Kooperationen är en generell lösning som passar i många olika sammanhang. Det kan handla om privatpersoner som vill driva företag tillsammans eller att få struktur på olika former av samarbete mellan företag och/eller enskilda konsulter som arbetar utifrån gemensamma plattformar. Årligen startar ca 500 ekonomiska föreningar i landet. De finns inom många olika områden, till exempel handel, marknadsföring, information, IT, konstnärliga verksamheter, tillverkning, försäljning, turism, musikfestivaler, sport- och fritidsverksamheter, jord- och skogsbruk, utbildning, vård och omsorg. Organisationen Coompanion hjälper genom sitt engagemang och sin kunskap om kooperativt företagande andra att komma igång, bli framgångsrika och socialt ansvarstagande. Coompanion är en rikstäckande organisation med 25 kontor och runt 100 rådgivare. Alla kontor arbetar bland annat med kostnadsfri information och professionell företagsrådgivning. Idag har det kooperativa företagandet inte lika hög status som flera andra företagsformer. Det är inte tillfredsställande att samhället ser med viss misstänksamhet på kooperativt företagande vad avser till exempel upplåning. Vänsterpartiet vill stödja kooperativt företagande genom att fortsätta att stödja Coompanion, som gör ett stort arbete i hela landet. Även forskning, utveckling och informationsspridning, som till exempel Nutek jobbar med, är viktigt för att kooperativt företagande ska få samma status som andra jämförbara företagsformer i landet. Att ändra attityder mot kooperativt företagande är en mycket viktig del i det framtida arbetet för att kooperativt företagande ska få samma möjligheter som andra företagsformer. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2008
Kent Persson (v)
Ulla Andersson (v)	Marie Engström (v)
Wiwi-Anne Johansson (v)	Jacob Johnson (v)
Peter Pedersen (v)