Snabbare tåg Oslo–Karlstad–Örebro–Stockholm

Motion 2013/14:T213 av Jonas Eriksson och Stina Bergström (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en åtgärdsstudie för kollektiva persontransporter på sträckan Oslo–Karlstad–Örebro–Stockholm i den nationella planen för transportsystemet 2014–2025.

Motivering

Norge är tillsammans med Tyskland Sveriges största exportland. Vi exporterar mer till Norge än till Kina, Ryssland, Brasilien och Indien tillsammans.

Mer än 1,3 miljoner flygresor mellan Stockholm och Oslo visar på ett stort behov av kommunikationer mellan Sveriges och Norges huvudstäder. Det är kommunikationer som vi alla vill ska vara så miljövänliga och attraktiva som möjligt. Regering och riksdag är överens om att Sverige ska minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. På flera områden sker framsteg men när det gäller flygets klimatpåverkan går utvecklingen åt helt fel håll. Flyget är inte det mest klimatsmarta transportmedlet. För längre resor finns det inget som kan slå tåget när det gäller klimatpåverkan, och snabba tågförbindelser har visat sig ha en stark förmåga att ersätta flyget.

Tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo är dock under all kritik. Punktligheten för persontransporter med tåg mellan Stockholm och Oslo har mellan 2008 och 2011 minskat från 78,9 procent till 69,4 procent. Det som var dåligt innan har blivit ännu sämre.

Utöver tillförlitlighet krävs också rimliga restider. Idag tar den snabbaste resan mellan Stockholm och Oslo med tåg ca sex timmar. Flertalet avgångar har längre restid. Går man tillbaka i tiden har det gått att resa med tåg snabbare än idag. Utvecklingen de senaste åren går alltså åt fel håll.

Med en modern järnvägsförbindelse skulle dagens restider kunna mer än halveras. Med restider under tre timmar, vilket är fullt möjligt, utgör en tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo ett konkurrenskraftigt och klimatsmart alternativ till flyg mellan huvudstäderna.

Om man enbart beaktar det förväntade antalet resande på ett snabbtåg mellan Stockholm och Oslo kan det med nuvarande kalkyler vara svårt att räkna hem de investeringar som krävs. Så var det antagligen också när man under järnvägens framväxt räknade på och byggde det svenska stamnätet.

Det är dock viktigt att också väga in andra aspekter såsom framtida utvecklingsmöjligheter och kostnader för att inte investera i klimatsmart infrastruktur. En väl fungerande, snabb och attraktiv järnväg mellan Stockholm, Västerås/Eskilstuna, Örebro, Karlstad och Oslo skulle inte bara användas av pendlare som reser mellan våra respektive huvudstäder. Längs vägen skulle många andra resenärer längs sträckan använda sig av tåget istället för andra färdmedel då det bor mer än 4,5 miljoner människor i stråket Stockholm–Oslo. Längs stråket på den norska sidan finns även 45 procent av Norges företag med fler än 100 anställda. Större arbetsmarknadsregioner och marknader för näringslivet skulle skapa en positiv utveckling. Det är inte minst viktigt för Värmlands och Örebro län.

Det finns även flera exempel på hur initiala beräkningar av reseutvecklingen längs nya tågförbindelser vida överträffats. Ett sådant är Tåg i Bergslagen som tiofaldigat antalet resenärer längs delar av de sträckor de trafikerar. Även resandeutvecklingen på sträckan Göteborg–Stockholm när man införde X2000 är ett lysande exempel.

I Trafikverkets remissversion på Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025 lyfts behovet av en åtgärdsstudie kring bristande tillgänglighet och punktlighet för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva persontransporter Oslo–Karlstad–Örebro–Stockholm fram. Det är angeläget att denna åtgärdsstudie också kommer att återfinnas i den av regeringen fastslagna nationella planen för transportsystemet 2014–2025 och kommer till stånd under plantiden. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.

Stockholm den 23 september 2013
Jonas Eriksson (MP)	Stina Bergström (MP)