Snabbtåg efter Norrlandskusten

Motion 1989/90:T536 av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Görel Thurdin och Börje Hörnlund (båda c)
Snabbtåg efter Norrlandskusten

Mot.

1989/90

T536-543

I Norrland har tågpersontrafiken i efterhand sjunkit i betydelse och även i
kvalitet. Däremot har godstrafiken på stambanan ökat starkt.

Med en fortsatt godstrafikökning kommer troligen trafiken att ungefär år
2000 nå kapacitetstaket. Då kommer persontrafiken att vara i huvudsak
strypt och godstrafiken börjar strypa sig själv. Det innebär att Sundsvall-Östersund
blir den nordligaste utposten för övergripande persontrafik med
järnväg.

Spontant kan det uppfattas vara lämpligt att bygga ut ett dubbelspår längs
nuvarande stambana. Detta är dock en ekonomisk omöjlighet eftersom banan
är mycket slingrig. Sträckningen gör att man också missar det stora trafikutbud
som finns efter kusten. Ett dubbelspår efter stambanan ger inte heller
möjlighet till Norrland att få en bana som ingår i ett framtida nordiskt
snabbtågsnät.

Under 1989 presenterade SJ sin framtidsplanering. Där har SJ döpt om en
del av ostkustbanan till Botniabanan med en sträckning från Kramfors till
Umeå. SJ har prioriterat den banan högt på sin lista. Vi anser emellertid att
kustbanan skall beslutas och utbyggas i ett sammanhang fram till Luleå.
Detta för att nå avgörande systemeffekter efter hela Norrlandskusten från
Stockholm till Luleå.

Med ett sådant system skulle man kunna få restider mellan Örnsköldsvik
och Umeå på ca 50 min., mellan Umeå och Sundsvall på ca 2 1/2 timmar
och mellan Umeå och Luleå på ca 2 timmar. Snabbtågstekniken utvecklas
snabbt varför än kortare färdtider kan förväntas. Detta skulle ge betydligt
bättre samverkansmöjligheter mellan städerna längs Norrlandskusten både
vad gäller arbetsmarknad och utbildning. Självklart är det också av intresse
att även Stockholm och kontinenten kommer närmare.

Med en kustbana skulle också tvärbanorna få ökat intresse. T.ex. skulle
tvärbanan Umeå-Vännäs-Vindeln-Lycksele-Storuman få bättre underlag
och bättre resstandard.

För att få ett heltäckande kommunikationssystem måste järnvägsnätet
kompletteras med upprustning av vägnätet. Detta gäller inte minst länsvägnätet.

Det är viktigt att samhället kraftfullt satsar på att stärka de grundläggande
förutsättningar för fortsatt industriell utveckling i Norrland. Bra kommuni

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T536-543

kationer är en av förutsättningarna. Detta är en förutsättning för att de norr- Mot. 1989/90
ländska regionerna i samverkan skall kunna konkurrera med de redan eta- T536
blerade storstadsområdena.

Basinvesteringar för framtidstro

Det behövs nu basinvesteringar för framtidstro. Dit hör vägupprustning, förbättring
av dagens järnvägsnät och tågtrafik samt en utbyggd ostkustbana.

Frågan om den framtida järnvägstrafiken har en så stor regionalpolitisk
och miljömässig betydelse att den inte kan överlämnas till statens järnvägar.

Riksdagen bör därför tillsätta en parlamentarisk utredning som får i uppdrag
att utreda bl.a. en ostkustbana efter Norrlandskusten fram till Luleå. Utredningens
huvuduppgift bör vara att utreda ett förslag till ett nordiskt snabbtågbanenät.

Ett antal större företag med verksamhet i Norrland har också på egen
hand översiktligt utrett Ostkustbanan. En lösning som bör övervägas är att
staten och företagsamheten tillsammans gör ostkustbanesatsningen verklig.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att tillsätta en parlamentarisk utredning som
bl.a. får i uppdrag att i samråd med norrländskt näringsliv samt kommun-
och länsföreträdare utreda en ostkustbana med sträckning efter
Norrlandskusten fram till Luleå.

Stockholm den 23 januari 1990

Görel Thurdin (c) Börje Hörnlund (c)

2