Snabbvinsatser

Motion 1988/89:So274 av Isa Halvarsson m. fl. (fp, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So274

av Isa Halvarsson m. fl. (fp, c)
Snabbvinsatser

Sedan drygt tio år finns snabbvinsatser att tillgå i den allmänna handeln.
Exponeringen av snabbvinsatser och tillbehör görs ibland utmanande och i
de flesta fall mycket tydligt i såväl specialaffärer som varuhus. Försäljningen
av snabbvinsatser ligger utanför den registrerade handeln med alkoholhaltiga
drycker. Inte heller på annat sätt räknas konsumtionen av färdiga
snabbviner in i den registrerade totalkonsumtionen. Mörkertalet kan förväntas
vara stort.

Försäljningen av snabbvinsatser strider mot grundprinciperna i den
svenska alkohollagstiftningen. Försäljningen motverkar syftet med portalidén
i 1977 års alkoholpolitiska beslut av riksdagen, nämligen att minska
totalkonsumtionen av alkohol.

Sambandet mellan totalkonsumtion och skador är fastslaget och har
sedermera lett till WHO:s rekommendation som bl. a. Sverige ställt sig
bakom, om att minska totalkonsumtionen med minst 25 procent från år
1984 till år 2000. För att kunna minska totalkonsumtionen erfordras en
lång rad åtgärder som också statsmakterna tar ansvar för. Ännu har inte
tillräckligt kraftfulla beslut fattats, och någon minskning av totalkonsumtionen
under senare år har inte heller kunnat skönjas. Möjligheten att nå
det uppsatta målet inom stipulerad tidsgräns utan utomordentligt kraftfulla
åtgärder minskar kontinuerligt. Ett inslag för att minska den faktiska
totalkonsumtionen är att vidta åtgärder i fråga om snabbvinsatserna.

Genom försäljning i nuvarande former av snabbvinsatserna åsidosätts
principen om att ungdomsåren skall vara alkoholfria. Tillgängligheten i
vanliga butiker leder till att många ungdomar kan välja att skaffa sig en lätt
överkomlig billig alkoholdryck genom egen produktion. Därmed har också
åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker indirekt men fullt uppenbart
kunnat åsidosättas. Den normala beskattningen på alkoholdrycker berör
inte snabbviner. Därigenom bortfaller statsinkomster men viktigast är att
prisinstrumentet som styrmedel för att nedbringa alkoholkonsumtion över
huvud taget inte tillämpas.

Försiktiga beräkningar tyder på att den årliga produktionen av
snabbviner kan uppgå till ca tio miljoner liter. Den mängden är inte
betydelselös när det gäller den faktiska totalkonsumtionen.

Förslag i fråga om snabbvinsatser har tidigare flera gånger hänvisats till
statens AN-råd. Då detta råd inte kan ta egna initiativ har frågan inte
vidare behandlats.

11 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr So272-280

Mot. 1988/89
So274

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snabbvinsatser endast skall få tillhandahållas i
systembolagets butiker och med beskattning och övriga regler som
gäller för alkoholhaltiga drycker eller motsvarande.

Stockholm den 25 januari 1989

Isa Halvarsson (fp)

Hans Lindblad (fp) Gunhild Bolander (c)

Stina Eliasson (c)

Vi anser att en tänkbar lösning kan vara att systembutikerna blir ensamma
om försäljningen av snabbvinsatser. Därmed undviker man ett direkt
förbud. Beskattning kan då också ske på ett enhetligt sätt, och åldersgräns
kan upprätthållas.

6