Sociala kooperativ

Motion 1997/98:L206 av Stig Sandström m.fl. (v)

Den kooperativa företagsformen röner allt större intresse inom det sociala området. Det är framför allt de kooperativa daghem och personalkooperativ som bildas genom avknoppningar från tidigare reguljära verksamheter inom landsting och kommuner som nått en viss omfattning. LASS har också inneburit att flera nya brukarkooperativ skapats.

Utomlands, företrädesvis i Sydeuropa, finns gott om s.k. sociala kooperativ. Dessa företag arbetar med människor som har svårt att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden.

De sociala kooperativen är arbetskooperativ som säljer varor och tjänster på marknaden. Ett stort antal av kooperatörerna i ett socialt kooperativ har någon form av fysiskt, psykiskt eller socialt handikapp. Kooperationen vänder sig därför till omsorgstagare, människor med allvarliga psykiska problem, fysiskt handikappade, f.d. fångar samt missbrukare.

I Italien finns en speciell kooperativ lagstiftning. Där är kooperativ en speciell lagreglerad företagsform. Många kommersiella företag drivs kooperativt. Flera av Italiens största företag inom bygg-, jordbruks- och metallsektorn är kooperativ. Men det finns dessutom en speciell lagstiftning som reglerar de sociala kooperativens verksamheter. Exempelvis måste ett socialt kooperativ ha minst 40 % arbetshandikappade som kooperatörer. Det finns också lagstadgat kring hur eventuella överskott får/skall fördelas mellan investeringar, löner samt hur mycket som måste finnas som fonderade medel (motsvarande aktiekapital).

Om ett företag uppfyller de krav som ställs för att det skall klassas som ett socialt kooperativ finns vissa skattelättnader att få. Detta motiveras med att kooperativet finns på marknaden och överlever genom produktion till avsalu. Men det sociala kooperativet har vissa marknadsmässiga nackdelar i jämförelse med andra företag som verkar på samma marknad, nämligen att minst 40 % av kooperatörerna oftast har något nedsatt arbetsförmåga.

Det vore intressant att pröva om denna modell kunde fungera på den svenska arbetsmarknaden. Det vore också intressant om man i högre grad kunde styra de omfattande arbetsmarknadsinsatserna i Sverige i riktning mot den kooperativa formen. En idé vore att t.ex. använda starta-eget- bidragen till kooperativa initiativ.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om en kooperativ företagsform enligt vad i motionen anförts om sociala hänsyn i en alternativ företagsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsmedel för att stimulera kooperativ verksamhet.1

Stockholm den 6 oktober 1997
Stig Sandström (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)	Britt-Marie Danestig (v)
Marie Engström (v)	Ulla Hoffmann (v)
Tanja Linderborg (v)	Per Sundgren (v)
Alice Åström (v)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU.