Södertälje som utvecklingscentrum

Motion 2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för svensk medicinteknisk forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för fordonmässig produktion, forskning och utveckling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar i Södertälje på särskilda insatser inriktade på kvinnors med utländsk härkomst ekonomiska förutsättningar och kulturella frihet i Södertäljeregionen.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar i Södertälje på kompetenshöjande åtgärder inom de industriella områden som finns företrädda i kommunen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar svenskt ägande på bekostnad av utländskt.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsa på bra infrastruktur där det har störst tillväxteffekt.3

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka skatterna på arbete och företagande, förenkla regelverk och införa en mer flexibel arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av företag.

1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.

2 Yrkande 5 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 6 hänvisat till TU.

Motivering

Södertälje kommun skiljer sig från alla andra större svenska kommuner i ett mycket viktigt avseende:

De största arbetsgivarna och därmed de största arbetsplatserna utgörs inte av den offentliga sektorn - kommunen och/eller landstinget, alternativt staten - utan av varu- och tjänsteproducerande, exporterande, forskande, framtidsinriktade företag.

De femton största företagen/förvaltningarna i Södertälje

Tabell 1

	Anställda
Astra Zeneca	7 700
Scania AB	6 000
Södertälje kommun	5 300
Stockholms läns landsting (Södertälje)	1 400
Foria AB (SÅAB)	800
Dynamate AB	700
SAAB Automobile Powertrain	70
Scania Infomate	309
De Laval Sales AB	300
Telge Energi AB	300
Scania Parts Logistics	262
Cerealia Foods AB	250
Sv Volkswagen AB	224
Fläkt Woods AB	210
AB Telgebostäder	170

Låt oss inledningsvis kort erinra om Astra Zenecas betydelse för Sverige, inte minst för att understryka tillväxtens betydelse för välfärdens utbredning.

Företaget startades 1913 och började 1931 med egen forskningsverksamhet. Sedan 1955 är bolaget noterat på Stockholmsbörsen, sedan 1996 i New York, från 1999 som Astra Zeneca efter samgåendet med Zeneca.

År 1974 startades produktionen vid Gärtunafabriken i Södertälje. Av de många preparat som utvecklats är magmedicinen Losec det varumärkesmässigt mest kända. Av företagets i dag 60 000 medarbetare finns 13 000 i Sverige, varav nästan hälften i Södertälje där mycket stora investeringar i forskning och produktion nu genomförs. Företagets totalomsättning kan 2004 komma att uppgå till bortåt 150 miljarder kronor.

Går vi vidare till Scania är också det, med sitt ursprung från 1891 i Vabis (Vagnfabriksaktiebolaget i Södertelge) och Scania AB i Malmö - fusionerat och en gång inom Saab/Scania-gruppen - ett av Sveriges allra viktigaste företag, med produktion av lastfordon och bussar för hela världsmarknaden.

I Sverige finns för närvarande, utöver företagets cirka 20 000 återförsäljare världen runt, cirka 12.000 av företagets 28.000 anställda.

De 6 000 anställda i Södertälje - halva den svenska arbetsstyrkan - tillverkar i huvudsak motorer och växellådor, i Falun sker produktion av axlar, i Oskarshamn hytter, i Sibbhult växellådor och retarder och i Luleå rambalkar och bakaxelbryggor. Underleverantörsnätet inom fordonsproduktionen är mycket stort, i och utom Sverige. Närheten till marknaderna spelar på fordonsområdet en viktig roll, det är mot den bakgrunden man skall se hur sammansättningsfabriker finns överallt från Polen till Brasilien.

Det är i det här perspektivet, och vetskapen om vilken oerhörd betydelse både den medicintekniska branschen samt lastbils- och busstillverkning har för hela den svenska välfärden, som denna motion skall ses. Förra året exporterades bilar och bildelar för 125 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 15 procent av Sveriges totala varuexport. Bilindustrin stod också för 27 procent av industrins totala forsknings- och utvecklingsutgifter under 2003. På samma sätt är medicinteknikindustrin en viktig grund för det svenska välståndet. Det skapas jobb och forskning för miljarder och åter miljarder - och dessutom attraktiva arbetsplatser.

Utan fortsatt tillväxt, grundad på goda forsknings- och produktionsförutsättningar i bland annat Södertäljeregionen, kommer - i den mån inte främst produktionsresurser av skilda skäl flyttas till andra länder och andra regioner - Sveriges välfärd, redan utsatt för stora påfrestningar av både demografiska och andra strukturella skäl, att påverkas ytterst negativt.

De signaler som kommit under hösten 2004 om att produktionen av bilar kan komma att flyttas från Trollhättan till tyska Rüsselheim är viktig signal till hela den svenska industrin att vårt land måste ligga i framkanten både vad gäller forskning, utveckling, produktion och marknadsföring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten av skilda skäl flyttas till andra länder där förhållandena, ekonomiskt eller av andra orsaker, anses ge bättre företagsekonomiska förutsättningar.

Därför måste, i Södertälje och annorstädes, företagens framtida behov av kvalificerade medarbetare, och därmed all den service i form av bostäder, skolor, sjukvård och annan infrastruktur i området, tillgodoses.

Men det är viktigt att minnas att forskningsintensiva företag behöver en kringliggande miljö som stimulerar utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan skilda men ändå till sin akademiska inriktning likartade verksamheter.

I Södertälje tar sig detta uttryck främst på fordonssidan, där produktion gått hand i hand med marknadsföring och försäljning via hamnen.

Befolkningsprognosen - om utvecklingen fortsätter

Ser vi till befolkningsutvecklingen kan vi konstatera att Södertälje är en av Sveriges största städer, oaktat att Nykvarn vid årsskiftet 1998/99 blev en egen kommun. Södertälje hade vid årsskiftet 2003/04 80 735 invånare.

Befolkningsprognosen, som förutsätter fortsatt hög industrialisering inom kommunen, under den kommande 10-årsperioden ser ut enligt nedan.

Tabell 2

2005 81 455

2006 82 235

2007 83 075

2008 83 785

2009 84 395

201085 035

2011 85 465

2012 85 865

2013 86 255

Tillväxten förutsätter i sin tur att såväl bostadsbyggandet som utbyggnaden av service, kommunal och kommersiell, sker i ordnade och planerade former.

Södertälje ligger redan väl till kommunikationsmässigt, vilket inte betyder att inte ytterligare förbättringar kan göras både vad kommunikationer till Stockholm och andra orter. På bostadsområdet är situationen långt mindre gynnsam, detsamma gäller tillgången till högskoleutbildning.

Södertälje utmärks i dag av stor etnisk mångfald. Det resulterar förvisso stundom i händelser där motsättningar mellan befolkningsgrupper kommer i förgrunden för den mediala rapporteringen men som helhet är denna smältdegel av största värde för Södertälje: Här samsas inom regionen en lång rad språk, skilda religioner, kulturer och andra skilda bakgrunder och värderingar som bidrar till att minoriteter uppfattas som tillgångar, inte som problem.

Integrationen i Södertälje går genom accepterande välkomnande mångfald. För de stora forsknings- och exportinriktade företagen finns det kunskaper av många slag att ösa ur till fromma för företagens utveckling och integration i lokalsamhället men också med avseende på deras globala verksamheter.

Det borde finnas goda förutsättningar att just mot denna bakgrund utveckla Södertälje, kanske i form av en försökskommun, till ett föredöme vad gäller samarbetet mellan företagen och de människor med olika ursprung som finns just i Södertälje. Det kan också gälla möjligheterna att utan större besvär skapa nya företag - många företag i startskedet uppfattar den administration som förutsätts föregå företagandet i Sverige som kontraproduktivt krångel.

Södertälje med sin medborgarmångfald skulle förmodligen kunna stimulera småföretagandet i hög grad om hinder för enskilt företagande kunde minimeras.

Grundläggande förutsättningar för framtidens Södertälje

Vi går nu över till att diskutera Södertäljes situation utifrån en del viktiga förutsättningar som i sin tur utgör grunden för kommunens möjligheter att tjäna befolkningen och företagsamheten.

Den regionala kärnan och förnyelsen av stadskärnan

Södertälje har numera status som en av de regionala kärnorna i Stockholms län. Det är viktigt att ha i minnet när infrastrukturinvesteringar, det landstingsägda sjukhusets och den statliga högskolans framtid diskuteras, liksom när staden nu ligger i startgroparna för en omfattande förnyelse och utveckling av stadskärnan.

Framtidstron är stor i Södertälje - men tål inte omotiverade motgångar eller att staten sviker sitt ansvar.

Infrastrukturen på väg- och järnvägssidan

Södertälje är en veritabel knutpunkt för kommunikationer, motorvägarna E 4 och E 20, länsvägarna 225 och 57, stambanan Malmö-Stockholm och Göteborg-Stockholm, Grödingebanan och Svealandsbanan samt inte minst Södertälje kanal, med sin både transport- och miljömotiverade sluss, och Södertälje stora hamn, med sin specialitet motorfordonstransporter.

Landets mest trafikerade motorväg E 4/E 20 mellan Södertälje och Hallunda i Botkyrka kommun söder om Stockholm är bland landets sämsta motorvägar i förhållande till antalet fordon - och därmed också bland de mest olycksbelastade. Den idag slingrande vägen med lömska backar och svackor är i omedelbart behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder och utbyggnad till sex körfält.

Trafikanterna görs, strax norr om staden, plågsamt medvetna om detta oavsett i vilken riktning man kör: "Varning för köbildning, olycksdrabbat område", står det att läsa på skyltarna. Farten på motorvägen för inte sällan tanken till en snigels framfart.

Järnvägen mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn torde vara Sveriges mest trafikerade enkelspår. Utbyggnaden till dubbelspår är inte bara angelägen: den är ett måste och får inte försenas.

Det är också viktigt att utbyggnaden av spårkapaciteten längs Svealandsbanan håller tidsplanerna, liksom byggandet av den nya järnvägsbron över Södertälje kanal, avsedd att ersätta den nuvarande från tidiga 1920-talet.

För att möjliggöra större fartyg till hamnarna i Västerås och Köping övervägs en utbyggnad av Södertälje kanal där slussen breddas och förlängs. En sådan utbyggnad vore en viktig industripolitisk strukturinvestering som gynnar hela Mälardalen.

Om beslut om en sådan breddning skulle få klartecken är det dock nödvändigt att minimera ingreppen i centrala Södertälje. Här har staten ett ekonomiskt ansvar eftersom trafiken genom Södertälje kanal i grunden inte kan vara ett kommunalt åtagande då det främst är andra än kommunens skattebetalare som drar nytta av denna kommunikationskanal. Därför bör övervägas om inte Sjöfartsverket skall ha det ekonomiska ansvaret för Mälarbron.

I dag står Södertäljes skattebetalare för underhållskostnaderna, för 2005 beräknade till ingalunda obetydliga 15 miljoner kronor. Utöver detta måste miljökonsekvenserna beaktas. Bland annat tas Södertäljebornas dricksvatten ur Mälaren.

Integration med arbetsmarknad och företagande

Södertälje är den kommun i landet, vid sidan av Stockholm, Göteborg och Malmö, som har tagit emot flest flyktingar och invandrare. Det har berikat kommunen på många olika sätt, men också skapat problem.

Ingen tjänar på att blunda för verklighetens problem, dessa måste i stället lösas på sätt som ger enskilda möjligheter att se framtiden an med förhoppningar och höga målsättningar både för den egna familjen och orten.

Det grundläggande för en framgångsrik integration är att skapa en mångsidig arbetsmarknad. Framgångslinjen är och förblir att stimulera till företagande, något som ju många medborgare av utländsk härkomst också framgångsrikt funnit. Att verka för och i bästa fall åstadkomma detta är en av de viktigaste uppgifterna för alla integrationssträvanden. Det innebär att kunskaper, utöver i språk och de vanliga skolfärdigheterna, måste inriktas på drivkrafterna att själv ta ansvar för sin egen och sin familjs försörjning.

Detta har i sin tur både sociala och ekonomiska följder - men allra mest personliga. Att komma ur bidragsberoende och i stället lyckas med att få ett jobb eller skapa ett företag, resulterar inte bara i ekonomisk frihet utan också en social respekt som är till stor individuell nytta och stolthet men också inspiration och föredöme för närstående och närboende.

Att lyckas måste, precis som inom sportens eller musikens värld, betraktas som fint. De många skilda kulturer som finns i Södertälje gör det nödvändigt att fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnors situation, så att de ges möjlighet att förverkliga sina egna drömmar och inte bli underordnade den patriarkala miljö som ofta är förhärskande i deras hemländer.

Kvinnor har samma rättigheter som män, inte bara skyldigheter. Därför måste insatser göras för att stärka underkuvade kvinnors självförtroende och beslutsamhet att själva forma sina liv.

Södertälje vore ett bra, inte oöverskådligt stort, område att bedriva intensiv verksamhet inriktad på att öka kvinnors frihet, ekonomiskt och kulturellt. Här finns många möjligheter att samarbeta med kyrkor, fritids- och kulturföreningar som har just sådana syften, att skapa rättvisa åt kvinnor med andra kulturella förutsättningar än de svenska.

Redan i skolan är det viktigt att jämställdhetens principer inte bara inpräntas utan också tillämpas mellan unga flickor och pojkar. Ansvaret kan dock aldrig uteslutande tas av kommunen, utan staten måste medverka genom att t.ex. ställa särskilda medel till förfogande för satsningar till förmån för kvinnor som hotas av så kallade hedersrelaterade brott. På så vis kan staten göra det möjligt för angelägna lokala projekt att bli verklighet. Viktigare ändå från resurssynpunkt är dock att utjämningssystemet för kommunerna beaktar t.ex. andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund och andra relevanta faktorer som hänger samman med integrationsfrågor.

Den högre utbildningen i invandrartäta områden

Högskoleutbildningen, som varit en viktig del i skapandet av ökad framtidstro, har ofta varit hotad och är åter så i Södertälje.

En avveckling av Campus Telge vore förödande inte bara för kommunen utan framför allt för alla de studenter som genom denna Campus finner närhet till det livliga och expanderande näringslivet och till företagsamheten i Södertäljeregionen.

Sedan en tid planeras flyttning av kvarvarande verksamheter och utbildningar vid Södertörns högskola från Södertälje till Flemingsberg. Det kan också få andra negativa konsekvenser.

En är att möjligheterna för Tekniska högskolans filial i Södertälje, som under senare år utvecklats positivt efter en mindre god start, att leva vidare försvåras. Det kommer i sin tur att motverka målet att stimulera ungdomar, inte minst med utländsk bakgrund, att gå vidare till högre utbildningar av teknisk art där senare utkomstmöjligheter i Södertälje måste bedömas som goda.

Mycket konkret innebär det också att forskningssamarbetet med de ledande världsföretagen i kommunen, Astra Zeneca och Scania, försämras. Det ligger också i farans riktning att samverkansmöjligheterna med kommunen, till exempel kring lärarkandidater, omintetgörs, liksom att de långt gångna planerna på en "teknikpark" i Södertälje förmodligen kan avskrivas för överskådlig tid, till men för företagsamhetens behov av kvalificerade medarbetare med stark förankring i Södertäljeregionen.

Grundläggande förutsättningar för framtidens industriella miljö

Vi går nu slutligen över till att diskutera industripolitiska förutsättningar och ändringsbehov, detta sett både från ett nationellt och ett mer lokalt perspektiv, i Södertäljes fall oerhört betydelsefullt för att klara den internationella konkurrenskraften för stora och små företag.

Konkreta förslag, mot bakgrund av att under de senaste tvååren 3 000 industrijobb lämnat Sverige varje månad trots att industrikonjunkturen varit på uppåtgående, är bland andra:

• Sluta motverka svenskt ägande - avveckling av dubbelbeskattning är en viktig åtgärd.

• Bryt med den skolpolitik som nedvärderar gedigna yrkeskunskaper - mindre teoritunga yrkesprogram på gymnasiet är en väg.

• Satsa på en bra infrastruktur där det ger störst tillväxteffekter - en rad vägprojekt är exempelvis viktigare från tillväxtsynpunkt en byggandet av den så kallade Norrbotniabanan.

• Storsatsa på forskning - när staten, som nu, drar ner på grundforskningen uppfattar de forskningsintensiva företagen signalen och placerar forskningsresurser i andra länder.

• Sluta avveckla kärnkraften - även om elmarknaden delvis är internationell inser nu fler och fler länder att det är viktigt att ha en pålitlig nationell energiproduktion.

• Sluta höja skatterna på bilism - det är provocerande när bilföretag kämpar för sin överlevnad att försämra hemmamarknaden på det sätt som nu sker genom flera olika skattehöjningar.

• Främja återväxten genom ett bra småföretagsklimat.

Den industriella verkligheten

År 2004 präglas situationen för svensk industri av nya faktorer

• EU:s utvidgning. Länder i Öst- och Centraleuropa har genom EU- medlemskapet blivit attraktiva för lokaliseringar för varuproduktion.

• Utvecklingen i södra och östra Asien. Det gäller främst Indien och Kina där kvalitetsnivån i fabriksproduktion och på vissa datatjänster höjts på ett sätt som kraftigt ökat möjligheterna att förlägga produktion av varor och vissa tjänster till länder i den delen av världen.

I farans riktning ligger därför utflyttning av företag eller delar av produktionen. Det finns inget annat motmedel än att bli skickligare i Sverige på att tillverka och att höja kunskapsinnehållet i erbjudna varor och tjänster.

År 2004 har omkring 25 procent av alla svenska industrianställda en utländsk arbetsgivare. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med början av 1990-talet. År 1990 hade 7 procent av Sveriges största företag huvudkontoret utomlands. I dag är samma siffra 37 procent. Det ökar riskerna för svenska jobb. Hur mycket företagsledarna än talar om rationalitet och strikta ekonomiska bedömningar, säger erfarenheten att det är lättare att dra en verksamhet långt borta än nära.

Utflyttningen, nedläggningen och uppköpen av svenska företag fortsätter. Mellan 2001 och 2003 köptes 372 företag upp av utländska köpare. Denna utveckling hotar att fortsätta. Att äga företag i Sverige uppskattas inte, mer än genom höga kapitalskatter, av den svenska regeringen. Men för att bevara fler jobb i svenska företag i vårt land måste ägande och företag uppskattas, inte straffbeskattas.

Ty sanningen är att Sverige har en unikt hård beskattning av ägande. Om EU:s nivå på den totala beskattningen av aktieägandet sätts till 100 är nivån för Sverige 270, således mer än dubbelt så mycket. Av särskild betydelse i detta sammanhang är dubbelbeskattningen eftersom den ofta direkt gynnar utländskt ägande på bekostnad av svenskt. Det är en obegriplig syn på vikten av ägandet.

De nya EU-länderna kommer också att bidra till en press nedåt på skattetrycket. De svenska skatterna är således en starkt bidragande orsak till att det utländska ägandet av de större företagen har ökat kraftigt. I slutet av 1980-talet var det utländska ägandet på Stockholmsbörsen 7 procent, tio år senare nästan 40 procent.

Volvo personvagnar, Saab, Astra Zeneca, Alfa Laval, Nobel, ABB och Pharmacia är exempel på företag som nu är utlandsägda. Då har huvudkontoren i allmänhet också försvunnit ur landet. Var ett företags huvudkontor ligger är viktigt eftersom det påverkar var företagen förlägger forskning, utveckling och andra spetsfunktioner som kan ge kvalificerade arbetstillfällen med goda löner. För att motverka detta krävs att dubbelbeskattningen på aktier och förmögenhetsskatten avskaffas.

Storsatsa på forskningen

Under senare år har det skett en stor utbyggnad av det svenska högskoleväsendet. Det har inneburit att många orter ute i landet numera har fått en högskola. Det är bra. Men forskningen riskerar att utarmas om forskningspengarna ska fördelas över alla högskolor. Folkpartiet vill därför att forskningspengarna ska koncentreras till ett mindre antal högskolor.

Samtidigt behöver resurserna till forskningen öka ordentligt de närmaste åren. Det gäller också att stimulera innovationer och nyföretagande i samverkan med högskolor och det omgivande samhället.

Transportindustrin, där bilindustrin ingår, satsar årligen mångmiljardbelopp på forskning och utveckling. Därtill kan läggas den forskning som sker på högskolor och universitet kring bilindustrin.

Forskningen måste också ge resultat både genom att dess resultat leder till att de stora företagen utvecklas och att små företag kan verka i forskningsintensiva miljöer. I dag kan bristande tillgång till såddkapital leda till att många idéer från forskningen inte förverkligas.

Följden kan bli att Sverige går miste om arbetstillfällen och inkomster. Det är därför viktigt att tillgången på riskkapital i startskedet för nya företag med kloka idéer säkerställs. Här spelar skatterna en stor roll. Liksom för all forskning är det också viktigt att universiteten och högskolorna ges bättre förutsättningar för att kunna kommersialisera sina forskningsresultat.

De viktiga underleverantörerna

Det finns anledning att nämna de industriföretag, ofta små men starkt specialiserade, som huvudsakligen arbetar som underleverantörer till andra företag.

Ett exempel med återbäring i Södertälje är fordonsindustrins 14 000 anställda i Sverige:

I dag arbetar i biltillverkningsindustrin ungefär 65 000 anställa - men 75 000 hos deras underleverantörer!

Dessa små eller medelstora företag behöver de bästa förutsättningar för att kunna klara konkurrensen och växa. I dag är det svårt att vara företagare. Enligt färska uppgifter har regelbyråkratin, trots löften om motsatsen, inte minskat, snarast ökat.

Regeringen och dess stödpartier håller - möjligen utan att förstå vad man själv gör - på att göra det svårare att starta företag.

Slutligen skall erinras om den svenska skattenivån och de negativa verkningarna av omfattande sjukskrivningar. Skattenivån är totalt sett alldeles för hög. Nya sjuklöneregler blir en ytterligare börda. När valet står mellan olika länder är det lätt att förstå att skatte- och avgiftsnivån vägs in i beslutet om var produktion och forskning, utveckling och marknadsföring skall äga rum. Sverige - och Södertälje - behöver en mer konkurrenskraftig industripolitik.

Stockholm den 24 september 2004
Gunnar Andrén (fp)
Martin Andreasson (fp)	Christina Berlin (fp)
Helena Bargholtz (fp)	Mia Franzén (fp)
Nina Lundström (fp)