Sparkonto i öppenvården

Motion 1998/99:So250 av Leif Carlson (m)

Svensk sjukvård har stora problem. Landstingen har en dålig
ekonomi och måste fortsätta spara. Samtidigt ökar behovet
av vård och omsorg med en allt äldre befolkning och den
snabba medicinska utvecklingen ställer dessutom helt nya
krav på vården.

Moderata samlingspartiet har länge förespråkat en allmän obligatorisk
hälsoförsäkring, senast i den moderata kommittémotionen 1998/99:So257 En
obligatorisk hälsoförsäkring av Ulf Kristersson m.fl. En försäkringslösning
har många fördelar. Pengarna följer patienten och patientens behov styr
vårdens utformning, vilket tvingar fram en flexibilitet i vårdorganisationen
och fungerande vårdkedjor. En flexibel organisation är en förutsättning för
en anpassning till ständigt nya behandlingsmetoder. Försäkringen omfattar
alla och landstingsskatten omvandlas till en särskild sjukvårdsavgift. Alla får
vård oavsett ekonomisk styrka.

Nackdelen med en försäkringslösning, liksom med de flesta sjukvårds-
system som är förknippade med valfrihet, är kontroll av kostnaderna. Det
mest påtagliga exemplet är det amerikanska sjukvårdssystemet som har
betydligt högre sjukvårdsutgifter än andra länder. När skattemedel följer
patienten, och patienten inte betalar med egna pengar, minskar pris-
känsligheten, vilket vårdproducenten kan utnyttja.

Den öppna vården är
kostnadsdrivande

Överkonsumtion av vård i den slutna vården är ovanlig.
Däremot är överkonsumtion vanlig i den öppna vården vilket
inte minst högkostnadsskyddet visar. Enligt studier som
gjorts i Stockholms läns landsting 1993 ökar andelen besök i
den öppna vården med nästan 30 procent när patienterna
erhåller frikort. Andelen besök som görs med frikort ökar
också. Erfarenheterna av den fria barnsjukvården visar också
på en 20-30 procentig konsumtionsökning när vården blir
gratis.

Ett sätt att minska onödig konsumtion av öppen vård är att öka självrisken
genom högre patientavgifter. Samtidigt har vi i Sverige sedan länge haft låga
patientavgifter och frikort.

Problemet är som nämnts ett konstant tryck mot en kostnadsdrivande
överkonsumtion i den öppna vården. Det är inte bara läkarbesöket som kostar
utan den stora kostnaden kan vara diagnostiska undersökningar såsom
datortomografi eller avancerad röntgenteknik. Även en del laboratorietester
är mycket dyra.

Sparkonto - ett modifierat
högkostnadsskydd

Jag vill därför föreslå ett modifierat högkostnadsskydd - ett
medicinskt sparkonto eller medborgarkonto - i den öppna
vården. Detta går mycket väl att kombinera med en
obligatorisk hälsoförsäkring. Idén kommer från Singapore.

Alla medborgare avsätter ca tre procent av lönesumman skattefritt till att
bygga upp ett individuellt konto till ett givet tak. När patienten blir sjuk
används pengar från kontot till att betala den öppna vården, såväl
sjukvårdande behandling som diagnostik. Kontots tak kan lämpligen sättas
till ett basbelopp och kombineras med ett golv. Om sparkontots behållning
vid årets slut överstiger taket återbetalas överskottet till individen efter
skatteavdrag.

Patienten förfogar själv över
sina pengar till sjukvård

Miniminivån för den årliga insättningen kan exempelvis vara
en sjättedel av ett basbelopp och om individens lön är så låg
att insättningen blir lägre än miniminivån så lägger staten till
pengar upp till golvet. Om patienten har överskridit kontot
vid årets slut så återförs det till noll genom en insättning från
staten. Det blir lönsamt att inte konsumera för mycket vård
samtidigt som staten kompenserar kostnader vid hög
vårdkonsumtion.

Systemet innehåller ett moment av obligatoriskt tvångssparande på ett
personligt konto, men ersätter den skatt som idag betalas för att täcka
samhällets utgifter för den öppna vården. Medan samhället fördelar
skattepengar efter politiska prioriteringar förfogar den enskilde helt själv
över de tvångssparade medlen på sparkontot.

I verkligheten fungerar kontot som ett högkostnadsskydd motsvarande en
sjättedel av basbeloppet per år. Detta kan jämföras med dagens hög-
kostnadsskydd som ligger på 900 kronor för medicinsk behandling och
1.300 kronor för läkemedel samt landstingsskatt motsvarande en till två
skattekronor. Sparkontots omfattning kan mycket väl utvidgas att inkludera
exempelvis all form av dagkirurgi och läkemedel. Genom att pengarna följer
patienten stimuleras alternativa vårdgivare och vi ser framför oss en betydligt
större andel privat sjukvård jämfört med idag. Detta är inte minst viktigt för
sjukvårdspersonalen som då bl.a. får en riktig arbetsmarknad.

Den stora fördelen med ett sparkonto är att patientens ställning i vården
stärks och patienten själv kan styra kostnaderna. Den patient som ofta
uppsöker sjukvården, även om det inte alltid är medicinskt befogat, får göra
det - men får betala själv. Den kroniskt sjuka patienten har ett väl
fungerande högkostnadsskydd. Den politiska uppgiften skall inte vara att
ransonera sjukvård - patienten måste själv få välja vad hon eller han vill
betala för. Jag anser därför att det är angeläget att se över möjligheten att
införa ett sparkonto i den öppna vården.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sparkonton inom den öppna vården,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lämplig utformning
av sparkonton inom den öppna vården i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 23 oktober 1998

Leif Carlson (m)