Specialdomstolar m. m.

Motion 1988/89:Ju419

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ju419

av
Specialdomstolar m. m.

Inom flera betydelsefulla rättsområden finns s.k. partssammansatta domstolar.
I dessa finns, utöver lagfarna ledamöter, även ledamöter utsedda av vissa
intresseorganisationer.

Många känner oro över att de särskilt utsedda partsrepresentanterna i de
partssammansatta domstolarna och nämnderna inte i alla sammanhang
skulle kunna frigöra sig från bindningen till den part som utsett vederbörande
som dess representant i domstolen.

Partssammansatta domstolar är fristående från de allmänna underrätterna
och utgör s.k. specialdomstolar. Ofta finns ingen eller endast en begränsad
rätt att överklaga dessa domstolars avgöranden. Mot exempelvis arbetsdomstolen
eller marknadsdomstolens domar kan talan inte föras.

En risk med fristående domstolar, som har att tillämpa särskilda regler
inom ett visst rättsligt område, är att snarlika rättsliga frågor kan bedömas
helt olika i skiftande specialdomstolar och allmänna domstolar. Detta är
självfallet olyckligt.

Det kan vidare inträffa att en tvist som parterna uppfattar som nödvändig
att lösa i ett sammanhang och önskar avgjord i en och samma domstol måste
handläggas i skilda domstolar. Detta medför minskade möjligheter för
allmänheten att förutsäga följderna av vissa rättshandlingar. Förekomsten av
sidordnade rättssystem minskar således rättssäkerheten.

Det kan nämnas att vissa former av specialisering av domstolsväsendet har
behandlats av rättegångsutredningen (SOU 1987:13).

Enligt utredningen har utvecklingen beträffande specialisering av domstolsväsendet
nu gått så långt att det gäller att välja väg, antingen en fortsatt
utarmning av de allmänna domstolarna eller en återgång till ett mera
enhetligt domstolsväsende. Utredningen förordade den senare lösningen.
Enligt utredningen skulle prövningen av fastighetsmål ankomma på samtliga
tingsrätter. Vidare skulle även hyres- och arrendenämndernas uppgifter
kunna överföras till tingsrätterna. Slutligen skulle också anläggningen av
eko-mål kunna ske vid samtliga tingsrätter. Utredningen menade vidare att
det borde vara möjligt att överväga att överföra även sjörättsmål, tryckfrihetsmål,
vissa mål rörande upphovsrätt samt va-mål till tingsrätterna.
Utredningens förslag är föremål för övervägande i justitiedepartementet.

En metod att komma till rätta med problemet är således att avskaffa
specialdomstolarna och låta deras uppgifter övertas av de allmänna domstolarna.

En annan lösning är att behålla specialdomstolarna men låta dem utgöra
första instans. Därmed skulle talan mot deras avgörande kunna föras hos
hovrätterna och ytterst hos högsta domstolen.

Vad särskilt gäller arbetsdomstolen skulle dess uppgifter kunna begränsas
till att döma tvister mellan kollektivavtalsslutande parter.

Genom de nämnda modellerna skulle allmänhetens tilltro till domstolarna
öka och risken för oenhetlig bedömning av likartade rättsliga frågor
begränsas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en fullständig översyn av
systemet med partssammansatta domstolar och specialdomstolar.

Stockholm den 25 januari 1989
Rolf Dahlberg (m)

Allan Ekström (m)

Ewy Möller (m)

Charlotte Cederschiöld (m)
Filip Fridolfsson (m)

Eva Björne (m)

Carl G Nilsson (m)

Jerry Martinger (m)
Göthe Knutson (m)
Anders Andersson (m)
Göran Ericsson (m)
Inger Koch (m)

Mot. 1988/89
Ju419

8