Specialpedagogexamen vid Högskolan Gävle/Sandviken

Motion 1992/93:Ub692 av Widar Andersson m.fl. (s)

I det svenska samhället strävar man sedan länge efter att
ge alla barn och ungdomar lika möjligheter till god
utveckling och utbildning. Ett uttryck för denna strävan är
att de nya utbildningarna för barn- och ungdomspedagoger
och grundskollärare fått ett starkare specialpedagogiskt
inslag. Detta är en bra och riktig utveckling.

För att klara en hög målsättning och även
fortsättningsvis förbättra barnomsorg och skola också för
barn och ungdomar, som behöver särskilt stöd för att få sina
alldeles vanliga behov av stimulans och utveckling
tillgodosedda, ställs i många situationer krav på en djupare
och vidare specialpedagogisk personalkompetens.

I samband med att en ny och väsentligt utökad
specialpedagogutbildning kom till år 1990 och förlades till
endast fyra platser i landet: Göteborg, Malmö, Stockholm
och Umeå, ställdes Uppsala universitets region helt utan
kvalificerade utbildningar på det specialpedagogiska
området. Detta drabbar vår del av landet hårt. I
lokaliseringsdiskussionen anfördes mot Uppsala att
utbildningen i Stockholm låg inom s.k. pendlingsavstånd.
Detta gäller inte på samma sätt Gävleborgs och
Kopparbergs län, varifrån merparten av de studerande på
den tidigare speciallärarlinjen vid Högskolan i Gävle kom.

Ett problem som finns på de nuvarande
utbildningsorterna är att få lärare i grundskolan söker sig till
specialpedagogutbildning. Skälen till detta kan vara flera.
Ett är att det blir dyrt att under två eller tre terminer bo på
en studieort långt hemifrån. I Gävle har vi i olika
utbildningar konstaterat att utbildningens lokalisering i
närområdet är viktigt, i synnerhet för vuxna studerande,
som redan är etablerade med familj på en ort.

Högskolan Gävle/Sandviken hade under åren 1981--
1988 den gamla speciallärarutbildningen på 20 poäng och
var mycket uppskattad av alla studerande. Vid högskolan
finns fortfarande utmärk specialpedagogisk kompetens.
Sedan utbildningen lades ner har den, förutom i våra
grundutbildningar, vidmakthållits och utvecklats genom att
högskolan kontinuerligt och i stor utsträckning anlitats för
olika typer av fortbildningar inom det specialpedagogiska
området för skilda slag av barnomsorgs- och skolpersonal.
Det är inte heller svårt att vid behov anlita kompletterande
expertis från Uppsala.

Högskolan bör ges möjlighet att med examensrätt
genomföra en specialpedagogutbildning omfattande 40--60
poäng med inriktning mot ''Komplicerade
inlärningssituationer''. Utbildningen skulle rikta sig till
såväl förskollärare som låg-, mellan- och grundskollärare.
Utbildningen skulle, på grundval av de erfarenheter som
redan gjorts på högskolan, kunna utformas som
distansutbildning. Den skulle även kunna byggas upp så att
den tillgodoser det behov av ytterligare fortbildning som
finns hos speciallärare med äldre och kortare utbildningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Gävle/Sandviken
bör ges examensrätt för specialpedagogexamen med
inriktning mot komplicerad inlärningssituation.

Stockholm den 26 januari 1993

Widar Andersson (s)

Inger Hestvik (s)

Sinikka Bohlin (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)