Spelberoende

Motion 2001/02:So373 av Ingrid Burman m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission med uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om pengar.

2. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in kravet på att bolaget skall verka för att allmänheten informeras om spelandets skadeverkningar.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över hur reklamen för spelandet kan begränsas.1

1 Yrkande 3 hänvisat till KrU.

2 Inledning

Vänsterpartiet kan konstatera att spelberoende på många sätt liknar annat beroende, inte minst gäller detta när tillgängligheten ökar, dvs. när spelmarknaden expanderar så ökar även antalet spelberoende. I Sverige har denna expansion varit extrem och i dess fotspår har många människor kommit till skada både psykiskt, socialt och ekonomiskt. Detta drabbar både de spelberoende och deras anhöriga. Forskare räknar med att omkring 2 % av befolkningen direkt är drabbat. Inledningsvis vill vi också framhålla att för Vänsterpartiet framstår spel om pengar som en social och kulturell fråga.

Det går att påvisa att det finns skillnader i spelvanor. Vid en jämförelse mellan kvinnliga och manliga spelare ser man först att kvinnor och män spelar nästan i samma utsträckning. Nästan 95 % av kvinnorna hade någon gång spelat om pengar eller pengars värde (Rönnberg m.fl., 1999). Men det är i huvudsak män som spelar regelbundet och för stora belopp. Nästan hälften av männen har uppgivit att de spelat den föregående månaden men bara en tredjedel av kvinnorna uppgav att de gjort detta.

Det visar sig också att kvinnor spelar för mindre belopp än män. I genomsnitt spelar de för 112 kronor i månaden medan män spelar för 274 kronor (Rönnberg m.fl., 1999). Av de ca 2 % som kan kallas för spelare har det beräknats att ca 1 % är spelberoende, patologiskt beroende, och av dessa är omkring 20 % kvinnor. Det är frapperande likt propotionaliteten när det gäller andelen kvinnor med svåra alkoholproblem.

Den manliga dominansen kan förklaras med att det är män som utvecklat flertalet spelformer och att dessa har skapats ur deras erfarenheter och livsvillkor. Tror vi på detta så skulle män ha fler könsspecifika spelformer att välja mellan. Tips och spel på hästar är sådana spelformer. Bingo, Bingolotto och skraplotter kan mer motsvara kvinnors erfarenheter och livsvillkor. Dessa spelformer passar bättre deras ekonomiska och sociala situation. I sin tur betyder detta att kvinnors spel begränsas av färre spelalternativ som de attraheras av.

För spelbolagen gäller det att få så många som möjligt att spela. Det finns en stor potential att vinna om de kan öka kvinnors spel. Spelbolagen satsar därför medvetet på att öka kvinnors spelbenägenhet. I reklamen appellerar de till att kvinnor genom att spela kan frigöra sig från den marginalisering och exploatering som många kvinnor är utsatta för. Det mest sannolika är att de kommer att lyckas och därmed öka inte enbart mäns utan i högre grad kvinnors spelberoende. Det är knappast en slump att vackra broschyrer om villavinster, sommarhusvinster och familjeresor jorden runt dyker upp i reklamen om vissa spel. Eller att attrahera lågavlönade med att vinna 25 000 kronor i månaden i 25 år.

Att det därtill ligger stora ekonomiska intressen i spel är helt klart. Rikslotterier ökade sin omsättning med 18 % första halvåret 2001. Det som kallas folkspel som Bingolotto, Sommarnöjet etc ökade med 11 %; ATG med 3 % och AB Svenska Spel med 12 %. Totalt tar staten in 18 miljarder på dessa spel. I kontrast till detta satsas det i budgeten för 2002 fyra miljoner för att motverka spelberoendet. Den insatsen kan inte räknas i hela promilletal utan är 0,22 . Av detta går ytterligare något promille till vård och behandling av spelmissbrukare.

3 Om spelproblematiken

Att 95 % av befolkningen någon gång har satsat pengar på spel är jämförbart med de höga tal man funnit i undersökningar som gjorts i Australien och Nya Zeeland, länder där befolkningen anses vara spelgalen. Spel om pengar har en baksida, en sida som inte är fullt så glamourös som vinnarcirkeln på Solvalla eller kasinomiljön i Sundsvall och Palladium i Stockholm. Det är en baksida som består av ökande insatser, växande skulder och anhöriga som glöms bort. Detta är bara några av de beteenden som är typiska för spelare som passerat gränsen och inte kan sluta spela, trots att det är precis vad de borde göra. Det är detta som kallas för spelberoende. Att spelberoende är ett växande problem i Sverige finns det inga entydiga belägg för. Att det alltid funnits människor som blivit spelberoende finns det många belägg för, men omfattningen av problemet är inte helt känt.

Problemet uppmärksammas ständigt i olika media, varje statlig utredning om spel nämner spelberoende som en allvarlig negativ konsekvens som en följd av spel om pengar. Behandlingshem som vänder sig till spelberoende har etablerats, självhjälpsgrupper finns på ett antal orter runt om i landet och Folkhälsoinstitutet har fått särskilda medel för att bedriva preventionsarbete för att minska förekomsten av spelberoende.

I Sverige är den ålder i vilken spelare med problem har börjat spela låg jämfört med en del andra länder. Man kan alltså misstänka att avsaknaden av åldersgränser samt bristande respekt för de åldersgränser som finns särskilt drabbar ungdomar som utvecklar spelberoende.

En spelare har således en lång tid på sig för att utveckla sitt beroende och den som någon gång haft spelproblem är med största sannolikhet man, under 45 år, född utomlands, boende i storstad, ogift eller boende med minderåriga i sitt hushåll. Detta finns redovisat i flera undersökningar. Problemspelare är med större sannolikhet också mer lågutbildade än spelare utan problem.

Problemspelare har med större sannolikhet under den senaste veckan spelat på olika former av legala spel, inklusive tips, spel på hästar, restaurangkasinon och automatspel. Problemspelare spenderar också mer pengar, på många olika former av spel, än spelare utan spelproblem. Skillnaderna mellan problemspelare och spelare utan problem är dock störst beträffande hästspel, spel kopplade till sport som tips, oddset, etc. samt restaurangkasinon och kortspel som inte sker på kasinon.

Problemspelare har med större sannolikhet varit oroliga för sitt spelande. De tenderar att anse att någon av eller båda deras föräldrar haft spelproblem. De kännetecknas av att de tillbringar mer än tre timmar med spel när de spelar. De har med större sannolikhet förlorat 300 kronor eller mer på spel under en dag. Problemspelare i Sverige är också med större sannolikhet oroliga för sin hälsa och sina hemförhållanden.

Vänsterpartiet har drivit frågan om att i socialtjänstlagen även ta in bistånd till människor med spelberoende. Detta har varit framgångsrikt och vi har nu i motivtexten till den nya socialtjänstlagen fått med att spelberoende ska jämställas med andra beroendeframkallande medel. Detta innebär en skyldighet för socialnämnden eller motsvarande nämnd att ge stöd och bistånd till kvinnor och män som har utvecklat ett beroende till spel.

4 Om åtgärder

Stöd och hjälp i olika former bör utvecklas för att förebygga och behandla problem med spel. En rad åtgärder behövs. Det är åtgärder för att både minska och förebygga nu förekommande problem med spel. Den legala formen av spel i Sverige tillåts nu växa och innefatta storstadskasinon och då är stora insatser än mer angelägna. Det handlar om förebyggande insatser i form av t.ex. utbildning av vårdpersonal, utvecklande av självhjälpsmaterial för spelare med problem, hjälp och upplysning till spelares anhöriga och närstående, stöd till föreningar för spelberoende, allmän folkupplysning om riskerna för att bli spelberoende, arbete inom den svenska spelindustrin för att utveckla mindre skadliga spel och ett ansvarsfullt spelande överhuvudtaget. Men det handlar också om insatser avsedda att hjälpa dem som drabbats av spelproblem och deras anhöriga och att sätta in insatser så tidigt som möjligt. Här är en telefonhjälplinje och utbyggnad av kompetens och resurser för korttidshjälp åt spelberoende i tidigt skede i kommunerna viktiga inslag. Att då inte avsätta mer än 0,2  i budgeten är oacceptabelt. Mer av vinsten måste gå till stöd och hjälp för de människor som drabbas av spelandet.

Det planerade utökade spelandet i Sverige kommer att medföra att ständigt nya grupper utvecklar svårt spelberoende. Dessa kan inte förväntas bli hjälpta med förebyggande insatser utan det kommer att krävas mer omfattande behandling av det slag som brukar kallas tertiärpreventiva, alltså vård. Sådana insatser kan komma att kräva långtidsbehandling inom institutioner eller mycket kompetenskrävande korttidsbehandling i form av öppenvård samt därefter fortsatt stöd i åratal. Därför är det viktigt med det förebyggande arbetet och hur detta utformas. Annars är risken stor att många personer hamnar i behov av omfattande och dyra hjälpinsatser. Centralt för detta arbete är att det finns personer i vårt land med kompetens och kunskaper på området. En av de viktigaste grunderna är därför en oberoende och universitetsförankrad forskning och forskningsförankring av upplysnings‑ och utbildningsarbete.

Att spel har en intäktssida är uppenbart. Statskassan tjänar pengar som kan användas till olika ändamål. Vidare får folkrörelser med olika inriktning inkomster från spel, som ett välbehövligt tillskott till sina aktiviteter. Media av olika slag drar ekonomisk nytta av spel om pengar då det ger ökade upplagor. Ombuden i kiosker och butiker är beroende av spel och reklamindustrin tjänat pengar detta. Spelandets positiva effekter är enkla att finna. Men det är svårare att se omfattningen av de negativa konsekvenserna. I Sverige finns ingen bra utredning som belyser dessa negativa konsekvenser i ett brett ekonomiskt och socialt samhällsperspektiv. I Sverige finns det inte hellre någon studie om skillnaden mellan kvinnors och mäns spelande om pengar. Och det gäller då inte bara enskilda människors lidande utan också samhällets ekonomiska kostnader.

Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5 miljoner kronor per dag, på att marknadsföra sina produkter och sitt företag. Reklamen för spel syns överallt, i alla media, TV, tidningar, reklampelare etc. En begränsning av reklamen kring spelandet är nödvändig och det behöver utredas hur detta kan göras inte minst med tanke på de unga som genom den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras till spelare. Vänsterpartiet har i tidigare motioner påpekat behovet av en parlamentarisk kommission för att få grepp om problemområdet och förslag till åtgärder. Den skulle utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna av spel där även skillnaderna i kvinnligt och manligt beteende belyses. Under kommitténs arbete bör inga kasinon med internationella regler för spel få etableras i landet.

Idag finns möjligheter att köpa olika spelprodukter i vilken kiosk, tobakshandel och matvarubutik som helst i Sverige. Dygnet runt. Spel om pengar finns numera tillgängligt via Internet, ett globalt medium som många har tillgång till. Datorn kommer förmodligen att utkonkurreras av en annan teknik, mobiltelefonen och digital television. Dessa två media har större spridning än datorer, de har större kapacitet och är billigare för konsumenten. Framtidens vadslagning kommer att lämna kiosker och butiker och göra sitt intåg på allvar i varje svenskt hem. Utbudet av olika spelprodukter har aldrig varit större än vad det är idag. Som konsument har du idag ett 30‑tal olika produkter att välja bland, spelformer som passar varje plånbok, varje intresse och tillfälle. Vinstnivåerna, pengarna som går tillbaka till spelarna, ökar stadigt. Införandet av jackpot är ett sätt att höja vinstnivåerna och intresset för att spela. En reglering av detta är en av vägarna att minska spelandet. Nu skymtar även ett annat problem. Antalet spelbolag som konkurrerar på en allt mer global spelmarknad växer.

AB Svenska Spel saknar direktiv om hur bolaget ska informera om de negativa skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde och samhället. Regeringen bör därför ge Svenska Spel liknande direktiv för sin verksamhet som Systembolaget har när det gäller informationen om alkoholdrycker och deras skadeverkningar.

Stockholm den 3 oktober 2001
Ingrid Burman (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)	Ulla Hoffmann (v)
Lena Olsson (v)	Rolf Olsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)	Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)	Alice Åström (v)