Språkkunskaper och språklig förmåga i skolan

Motion 2012/13:Ub258 av Hans Rothenberg och Lars-Arne Staxäng (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om språkkunskaper och språklig förmåga.

Motivering

Aldrig tidigare har samhällsutvecklingen gått lika snabbt som den gör idag. Vi är mitt uppe i en explosion av tekniska landvinningar och nya upptäckter inom naturvetenskapen. Vikten av att de som växer upp idag förstår och kan ta till sig den tekniska utvecklingen är tydlig. I ett sådant läge finns däremot en risk att andra kunskapsområden prioriteras lägre. När det gäller kunskaper i och om de moderna språken och hur den språkliga förmågan kan användas har kraven inte minskat – snarare tvärtom.

Sverige är ett av världens allra mest exportberoende länder. Vi handlar med en global marknad och reser flitigt, även som privatpersoner. Svenska språket är däremot litet och lokalt varför kunskaper i andra språk än svenska är av största vikt för att vi ska kunna kommunicera med våra handelspartner ute i världen och ta till oss av kunskapsutvecklingen.

Engelskan är vårt främsta andraspråk och oumbärligt för kontakter med andra länder. Det är också det språk som används flitigast inom områden som internationell handel och vetenskap. Även om svenskar generellt sett har goda kunskaper i engelska är vi kanske inte alltid så duktiga som vi tror. Det finns därför god anledning att sikta på att eleverna i skolan lär sig engelska tidigare, helst redan i förskolan. Tidig exponering för språket ökar elevernas möjlighet till en god tvåspråkighet.

Goda kunskaper i mer än ett språk gör det också lättare att ta till sig ytterligare språk genom en ökad metalingvistisk färdighet. Man kommer långt med att kunna engelska men det är lätt att förledas att tro att det språket räcker. Ett språk som tappat mark i Sverige men som alltjämt är viktigt är tyskan. Tyskland är Sveriges största exportmarknad och även om allt fler i de tysktalande länderna behärskar engelska lär det dröja innan de når upp i de nivåer man ser i exempelvis de nordiska länderna. Att så många som möjligt behärskar tyska underlättar våra kontakter med den tysktalande världen. En ökad satsning på tyska i grundskolan och gymnasieskolan skulle utgöra ett gott komplement till goda kunskaper i svenska och engelska.

Ytterligare en komponent i skolans språkundervisning som inte bör glömmas bort är den som rör vårt sätt att uttrycka och formulera oss, oavsett språk. Den som vet att använda språket rätt för att övertyga och informera får tillgång till en fantastisk språklig verktygslåda som inspirerar till bättre självkänsla och ett bättre förtroende för sin förmåga att hantera alla de situationer som kan dyka upp i såväl yrkeslivet som den privata sfären. Att kunna väva in retoriken i såväl undervisningen i svenska som i undervisningen av andra språk skulle vara en stor fördel för eleverna i den svenska skolan. I lägre åldrar kan fokus ligga på att helt enkelt våga tala inför andra; längre fram i skolan bör även den klassiska retoriken ges utrymme.

Således bör regeringen verka för att undervisningen i främmande språk stärks – och i fallet engelska, tidigareläggs – och att språket och språkens roll för individen och Sveriges konkurrenskraft lyfts fram tydligare i den svenska skolan.

Stockholm den 26 september 2012
Hans Rothenberg (M)	Lars-Arne Staxäng (M)