Språkutbildning

Motion 1992/93:Ub412 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1993-01-26
Bordläggning
1993-02-09
Hänvisning
1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Den nya gymnasieskolan bygger på att eleverna ska ges
stor frihet att kombinera sina examina, samtidigt som alla
svenska gymnasister får en gemensam kärna av
högskoleförberedande ämnen.
Kommunerna förbereder nu med stort engagemang och
fantasi införandet av den nya gymnasieskolan. Viljan att ge
eleverna stor valfrihet är stor och risken liten att
byråkratiska hinder ska begränsa elevernas valfrihet.
Det finns dock ingen anledning för statsmakterna att
blunda för att en absolut rätt för eleverna att få varje
önskemål om särskilda ämnen tillgodosett kan äventyra
kvalitén inom gymnasieskolan som helhet. Detta gäller
speciellt i ett läge när kommunerna brottas med svåra
ekonomiska problem och tvingas till hårdhänta
prioriteringar.
I gymnasieförordningen har inskrivits en absolut rätt till
undervisning i ett språk på gymnasieskolan, om minst fem
elever så önskar. Enligt förordningens 5 kapitel § 6
föreligger skyldighet för kommmunen att anordna
undervisning i andra C-språk än franska och tyska om
antalet elever, som önskar sådant språk, uppgår till minst
fem. Detta absoluta krav är en kraftig skärpning i
förhållande till tidigare förordning.
Tidigare krav på kommunerna har varit ett varaktigt
önskemål från minst åtta elever om undervisning i språket.
I praktiken har detta inneburit att först när tio till tolv elever
önskat undervisning i det aktuella språket, har undervisning
anordnats.
Särskilt på orter med bara en gymnasieskola känner man
nu oro för att det mycket höga kravet på skolorna kan bli
kostsamt och innebära krav på stora besparingar i övrig
undervisning. Det absoluta kravet på en särskild
undervisningsgrupp för fem elever i t.ex. portugisiska kan
betyda att undervisningsgruppen i engelska för
industriprogrammets elever måste öka från 16 till 32.
Statsmakterna bör understryka vikten av att eleverna
ges möjlighet att få sina önskemål om olika
ämnesinriktningar tillgodosedda, men det är allvarligt om
det sker på ett sätt, som omöjliggör ett effektivt
resursutnyttjande i de olika kommunerna.
Gymnasieförordningens absoluta krav på
undervisningsgrupper bör ses över i syfte att möjliggöra en
mer effektiv organisation på skolorna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av 5 kap. 6 §
gymnasieförordningen vad avser undervisningsgruppernas
storlek i C-språk.

Stockholm den 13 januari 1993

Inger Lundberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Sture Ericson (s)

Håkan Strömberg (s)

Hans Karlsson (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av 5 kap. 6 § gymnasieförordningen vad avser undervisningsgruppernas storlek i C-språk.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av 5 kap. 6 § gymnasieförordningen vad avser undervisningsgruppernas storlek i C-språk.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.