Språkvård i läroplanen

Motion 1992/93:Ub451 av Åke Carnerö (kds)

Ämnet svenska ingår i grundskolans undervisning bl.a.
därför att eleverna skall få goda kunskaper om sitt språk och
dess betydelse för människan och samhället. I kursplanen
för svenska i Lgr80 står: ''de (eleverna) skall också få lära
sig vad som utmärker ett bra språk, så att de själva medvetet
kan arbeta med att förbättra sitt eget språk''.

Språket är vårt viktigaste medel för att få kontakt med
andra människor i vår närhet eller långt borta. En
människas språk hänger samman med hennes personlighet
och livssituation. Genom olika händelser kan
språkutvecklingen blockeras. Därför är det viktigt att
svenskundervisningen stärker elevernas självkänsla så att
de vågar tala och stå för sina åsikter. Genom ökade
kunskaper och erfarenheter blir ordförrådet rikare.

I förslaget till kursplan i svenska som presenteras i
läroplanskommitténs betänkande ''Skola för bildning''
(SOU 1992:94) sägs under rubriken Mål att strävan ska vara
att eleven bl.a. ''utvecklar en sådan språklig säkerhet i tal
och skrift att eleven med respekt för andra kan, vill och
vågar uttrycka sig tydligt i många olika språkliga
sammanhang''.

Detta är ett viktigt mål men det bör kompletteras med
vikten av ett vårdat språk. I många sammanhang används
svordomar, nedvärderande och vulgära uttryck och ord och
detta bruk blir enligt min mening allt mer utbrett. Denna
utveckling är naturligtvis inte lätt att vända men skolans
betydelse har varit och är viktig i arbetet för ett vårdat
språk. För att ytterligare stärka vikten av denna uppgift bör
det klart framgå i den kommande kursplanen i svenska att
undervisningen syftar till att eleverna lär sig använda ett
vårdat tal- och skriftspråk. Med tanke på den
internationalisering som pågår och den mängd information
som formligen sköljer över oss överallt måste en viktig del
av svenskundervisningen betona betydelsen av att vårda
vårt modersmål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskundervisningens betydelse
för ett vårdat tal- och skriftspråk.

Stockholm den 21 januari 1993

Åke Carnerö (kds)