Stärk böndernas status och lantbruket i det svenska biståndet

Motion 2014/15:2772 av Kristina Yngwe (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera lantbruket högre i biståndsarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta för att stärka kvinnors ekonomiska självständighet som en del av att utveckla lantbruket i fattiga områden.

Motivering

Drygt 75 procent av världens fattiga bor på landsbygden, av dessa är 80 procent beroende av lantbruket för sin överlevnad. Ett starkt och fungerande lantbruk innebär dels tryggad livsmedelsförsörjning i områden som i dag saknar tillräckligt näringsriktig kost och där behoven är som störst, men är också den viktigaste motorn för lokal och nationell ekonomisk tillväxt i många länder. Det har nämligen visat sig att för de fattigaste länderna i världen så är tillväxt som kommer från lantbruket betydligt mer effektiv än tillväxt från andra sektorer. Lantbruket är således nyckeln till fattigdomsbekämpning i världen.

Lantbruket spelar också en central roll i klimatsammanhang. Fattiga bönder i utvecklingsländerna är de som först och hårdast drabbas av klimatförändringarna. I förlängningen kommer detta leda till svält, fattigdom och ökade konflikter i redan utsatta områden, och till klimatflyktingar. Därför måste pengar satsas på att klimatanpassa produktionen för att kunna klara exempelvis värme och torka. Det kan handla om utveckling av nya torktåliga växtsorter eller nya odlingsmetoder som gör att produktionen bättre kan klara ett försämrat klimat. Trots att lantbruket är så viktigt för att bygga välstånd i världen så utgör biståndet till att utveckla lantbruket inte ens 5 procent av Sidas samlade bistånd. Detta räcker inte.

En viktig del i att utveckla lantbruket i fattiga regioner handlar även om att stärka kvinnornas delaktighet i exempelvis bondeorganisationer, men också att stärka rätten att äga och nyttja jordbruksmark. I dag står kvinnor för ungefär 80 procent av matproduktionen i länder söder om Sahara men de äger endast 2 procent av marken. Kvinnor nås inte heller i samma utsträckning som män av insatser och är inte heller med i beslutande organ i samma utsträckning som män. Att stärka kvinnornas möjlighet att bestämma över sin produktion och själva kontrollera sin ekonomi är alltså en mycket viktig uppgift i fattigdomsbekämpningen. Ett modernare och effektivare lantbruk är därtill troligen en av de mest effektiva jämställdhetsåtgärderna, eftersom kvinnornas hårda manuella slit utgör merparten av arbetsinsatsen i utvecklingsländernas lantbruksproduktion.

.

Kristina Yngwe (C)