Stärk företagens skydd mot bluffakturor

Motion 2012/13:C215 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka bluffakturor till privatpersoner och företag.

Motivering

Kriminella företag pressar ut betydande summor från såväl privatpersoner som företag genom bluffakturor och inkassokrav. Ibland kan en bluffaktura gå så långt som till ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det bör påpekas att inkassoföretag i denna kontext har ett stort ansvar att inte åta sig uppdrag från oseriösa aktörer och det finns också exempel där inkassoföretag faktiskt avbrutit samarbetet. Branschorganisationen Svensk Handel får dagligen in uppemot 100 klagomål från sina medlemmar, speciellt på sommaren. Bluffakturor är numer ett av de vanligaste brott som småföretagare utsätts för.

Men de kriminella hittar hela tiden nya offer för sina falska fakturor. Det kan röra sig om sommarstugeägare som fått falska telefonfakturor, bostadsrättsinnehavare som luras att gå med i icke-existerande intresseorganisationer eller personer som faktureras för exempelvis en påhittad pensionsrådgivning. Men problemet är särskilt omfattande för småföretagare. Inte minst på sommaren så ökar antalet bluffakturor till företag då man försöker utnyttja att vd:n eller ekonomichefen är på semester. Det finns också blufföretag som utger sig för att vara lösningen på att bli av med andra blufföretag.

Gemensamt för både företag och privatpersoner som drabbas av bluffakturor är att språket ofta är direkt hotfullt från de oseriösa företag som ligger bakom fakturorna. En del bluffmakare ringer upp en företagare och bandar samtalet som sedan klipps ihop; detsamma sker även med skriftliga avtal som det klipps och klistras i. Ofta hotar blufföretagen sedan med betalningsförelägganden, många blir skrämda till att betala då man vill undvika betalningsanmärkningar. Därmed finns sannolikt även ett stort mörkertal då man betalar för att slippa ytterligare problem. Dessvärre läggs många polisanmälningar om bluffakturor också ner. Inte nog med att de kriminella ofta kommer undan, så gör kostnaderna och den tid som går åt för att bestrida bluffakturor att en del företag går under.

Nya bestämmelser har gjort det lättare att få bort felaktiga uppgifter från Kronofogdemyndigheten register för att ge ett ökat skydd för dem som drabbas av bluffakturor. Svensk Handel har upprättat en varningslista och råd om hur man ska agera ifall man drabbas. Detta är positivt. Men när det gäller privatpersoner så måste en betalningsanmärkning fastställas av ansvarig myndighet, medan företag kan få en betalningsanmärkning redan när Kronofogdemyndigheten registrerar en ansökan om betalningsföreläggande. Småföretagare har också svårare att hänvisa till olika former av konsumenträttigheter.

Det måste bli tydligare att den som skickar ut en bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan polisanmälas samt att den drabbade kan framställa skadeståndsanspråk. Men då måste fler polisanmälningar leda till åtal och straffen för bedrägeri bör skärpas. Bedrägeribrotten bör prioriteras tydligare i polisens arbete och samarbetet mellan landets olika polismyndigheter bör förstärkas då många bedrägerier är landsomfattande. Samtidigt behöver företag ett starkare skydd för att hantera falska fakturor, ungefär som privatpersoner har i konsumentköplagen.

Möjligheten att stärka företagens skydd mot bluffakturor och att påskynda arbetet med att motverka falska fakturor bör därför ses över.

Stockholm den 26 september 2012
Lars-Arne Staxäng (M)
Annicka Engblom (M)	Eliza Roszkowska Öberg (M)
Hans Rothenberg (M)