med anledning av prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull

Motion 2007/08:Fö15 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av och utvecklingen inom den nya myndigheten mot olyckor och kriser.

Motivering

Sverige behöver öka förmågan att hantera kriser gemensamt och forma ett samhälle som är tillräckligt robust för att klara påfrestningar när de uppstår. Ett stort antal utredningar och plågsamma erfarenheter har visat att det inte räcker med att varje aktör gör sitt bästa utifrån sina mandat och resurser, för att samhället effektivt ska kunna hantera stora kriser. Det krävs ett sektorsövergripande perspektiv på samordning, inriktning och prioritering. Ett mervärde blir att vi på så sätt även får bättre förutsättningar att hantera vardagens störningar och händelser. Därför välkomnar vi den föreslagna nya myndigheten men ser samtidigt ett behov av en samordnande krisfunktion på myndighetsnivå.

Det är mycket uppseendeväckande att regeringen inte överlämnar beslutsfattandet om den nya myndighetens bildande till riksdagen. På samma sätt som 2002, när den socialdemokratiska regeringen inrättade vad som skulle komma att bli Krisberedskapsmyndigheten, bör ärendet lämnas över till riksdagen.

Ansvar och tydlighet

Ansvarsfördelningen som beskrivs i regeringens proposition är diffus. Därför är det nödvändigt att oklarheter i ansvarsfördelningen mellan den nya myndigheten, andra myndigheter och Regeringskansliet utreds. En oklar ansvarsfördelning kan få katastrofala följder. Den nya myndigheten måste få ett tydligare uppdrag att arbeta mer förebyggande genom att bl.a. initiera testverksamhet, föreslå regeringen åtgärder samt utveckla arbetsmetoder för krishantering.

Den nya myndighetens lokalisering

I propositionen föreslås att huvudkontor, analys- och Rakelverksamhet förläggs till Stockholm. Den nya myndigheten kommer alltså att ledas från Stockholm trots att huvuddelen av verksamheten finns i Karlstad. Verksamhet bedrivs också i Karlskoga, Kristinehamn, Revinge, Sandö och Sollefteå.

Vi vänder oss mot att flytta ledningen till Stockholm. Utredningens förslag, som innebär att myndighetens ledning och väsentlig verksamhet splittras på två orter, torde inte tillgodose kraven på effektiv ledning och samordning. Det är svårt att leda en stor myndighet på distans, vilket är ett av de viktigaste argumenten för den föreslagna förändrade organisationen. Vi anser att ledningens möjlighet att leda verksamheten undermineras kraftigt om den placeras 30 mil från den huvudsakliga kärnverksamheten. Kedjan erfarenhet–statistik–analys–utveckling–forskning–kommunikation–utbildning måste hänga ihop och förutsättningarna för detta måste ges. Sverige behöver en effektiv myndighet för att kunna klara sitt uppdrag på detta allt viktigare område. Vi anser att Karlstad är den bästa lokaliseringsorten bl.a. eftersom huvuddelen av den föreslagna verksamheten redan finns etablerad där.

Dessutom är det viktigt att verksamheterna runtom i landet också fortsatt får finnas kvar. Där finns en hög inarbetad kompetens som riskerar att förloras vid en eventuell flyttning eller nedläggning.

Säkerhetsbältet

Länsstyrelserna i Örebro och Värmlands län har tillsammans med Örebro, Karlskoga, Kristinehamns och Karlstads kommuner arbetat för att utveckla verksamheter med anknytning till frågor om risk och säkerhet. Projektet drivs under arbetsnamnet Risk- och säkerhetsbältet, som också är godkänt av Näringsdepartementet, och har goda förutsättningar att utvecklas som en viktig regional profil. Idén grundar sig bl.a. på de myndighetsresurser som har funnits och som genom riksdagens beslut om utlokalisering av statliga myndigheter finns i nämnda kommuner. Samverkan sker också med universiteten i Karlstad och Örebro. Via samarbete inom projektet Risk- och säkerhetsbältet med universiteten lämnas uppdrag inom olika forskningsområden, flertalet med inriktning mot industrin i regionen.

Bevarandet av kompetens

Vi känner en viss oro för hur kunskapen ska bibehållas om de verksamheter som slås ihop ställs inför alltför stora sparbeting. En sammanslagning av flera myndigheter kommer att skapa samordningsvinster. Men det finns också en uppenbar risk att kompetens går förlorad när den nya myndigheten inte har lika stora personella resurser som de tidigare myndigheterna.

Utbildning

En effektiv krisberedskap och krishanteringsförmåga förutsätter kunskap och utbildning på alla nivåer. I regeringens proposition föreslås att Räddningsverkets skolor i Skövde och Rosersberg ska avvecklas. En del av utbildningarna ska enligt förslaget övertas av andra aktörer fr.o.m. den 1 juli 2008. Det finns ingen plan för hur det ska gå till. Att överföra nyckeluppgifter inom den nationella krishanteringen till privata aktörer utan ett genomtänkt förslag på hur detta ska gå till tycker vi är mycket olyckligt.

Vissa utbildningar betjänar bl.a. den kommunala räddningstjänsten. För att säkerställa rekryteringen är det angeläget att platserna för utbildningarna inte kommer att medföra alltför långa resor. Det är särskilt viktigt vid rekrytering av deltidsbrandmän. Huvuddelen av eleverna vid Räddningsverkets skolor kommer i dag från Mellansverige, som enligt förslaget kommer att sakna skolor. För att samverkan mellan olika räddningstjänster ska kunna fungera måste kvaliteten på utbildningarna vara på samma nivå över hela riket.

Samverkan

Kriser ser inga nationsgränser. De kriser som drabbar ett samhälle har sällan enbart nationell karaktär. Därför måste samverkan mellan olika nationer på krishanteringsområdet öka. Det är viktigt att de nordiska länderna stärker sitt samarbete för att nyttja varje lands resurser optimalt i krissituationer. Räddningsverket bedriver i dag ett internationellt arbete av hög kvalitet. Det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Stockholm den 1 april 2008
Ann-Kristine Johansson (s)
Tommy Ternemar (s)	Berit Högman (s)
Lars Mejern Larsson (s)	Marina Pettersson (s)