Statens institut för psykosocial miljömedicin

Motion 1988/89:So484 av Stig Gustafsson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So484

av Stig Gustafsson m. fl. (s)

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Av statsmakterna prioriterad verksamhet

I prop. 1983/84:107 efterlystes särskilda satsningar för att öka kunskapen
om den fysiska, psykiska och sociala miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande.
Särskilt nämndes behovet av att kunna förklara socioekonomiska
skillnader vad gäller ohälsa och tidig död.

1 ett därpå följande forskningspolitiskt beslut (prop. 1986/87:80) angavs
att dessa områdesprioriteringar ligger fast. Samtidigt framhölls att utvecklingen
(avseende sådan forskning) varit svag under den senaste treårsperioden,
att det därför är angeläget att detta förhållande uppmärksammas
och att kompetens för sådan forskning byggs upp successivt, bl. a.
genom stöd till framgångsrika forskargrupper. En arbetsgrupp till hälsooch
sjukvårdsberedningen framhåller detta ånyo och betonar att dessa
eftersätta och outvecklade forskningsfält måste stärkas om de folkhälsopolitiska
ambitionerna skall kunna fullföljas.

Regeringen återkommer härtill i sin skrivelse till riksdagen 1987/88:172
om folkhälsans utveckling m. m. (regeringsprotokoll 14 april 1988).

I skrivelsen konstateras att skillnaden i dödlighet (i s. k. ofärdssjukdomar)
mellan olika grupper i samhället ökat väsentligt mellan 1970 och
1980, till nackdel för underprivilegierade social- och yrkesgrupper. Detta
gäller såväl olika mått på hälsa och välbefinnande som vissa hälsorisker
(alkohol- och tobakskonsumtion) som är av betydelse för dessa sjukdomars
uppkomst.

Det framhålls vidare, med citat ur Folkhälsorapporten 1987, att det
finns avsevärda vinster att uppnå i form av minskad sjuklighet och minskat
lidande och att folkhälsovetenskaplig och samhällsmedicinsk forskning
är mycket väsentlig för att öka kunskaperna om hur ohälsa kan
förebyggas. Regeringsskrivelsen betonar vikten av att stimulera till ytterligare
forskning på området som ett underlag för såväl strukturinriktade
(miljöförbättrande) som individinriktade (livsstilsförbättrande) åtgärder.

För bara några månder sedan beslöt regeringen att tillsätta en arbetsmiljökommission
bl. a. med uppgift att kartlägga arbetsmiljöer som ger
upphov till skador och ohälsa. Kommissionen skall inte bara se på faktorer
som vållar fysiska skador utan också på psykiskt påfrestande inslag i
arbetet, arbetets organisation, otillräckligt inflytande över den egna arbetssituationen
och andra förhållanden som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

I regeringens kommittédirektiv framhålls att arbetsskadorna, de långa
sjukskrivningarna och förtidspensionerna belastar de offentliga utgifterna
för försäkringsskyddet med 45 miljarder kronor för 1988, till vilket kommer
effekterna för stat och kommun av minskade skatteinkomster och
kostnader för stillestånd, driftsstörningar, överdimensionering av personalstyrkan,
vikarieanskaffning m. m. för företag och förvaltningar.

IPM:s uppgifter, resurser och verksamhet

Statens institut för psykosocial miljömedicin (1PM) är en av vårt lands
mycket få myndigheter som direkt har till uppgift att bedriva och sprida
resultaten av väsentliga delar av sådan forskning till en lång rad avnämare
och att göra det utifrån en av statsmakterna efterlyst (prop. 1984/85:181)
men sällan tillämpad helhetssyn.

1PM inrättades 1980-07-01. En huvuduppgift förlPM (prop. 1979/80:6)
är att genom forsknings- och kartläggningsarbete biträda myndigheter
och andra organ, som arbetar med hälso-, social- och arbetsmiljöfrågor,
med kunskapsunderlag av psykosocial natur.

Institutet skall inom det psykosociala området ha rollen av ett expertoch
serviceorgan med såväl kunskapsgenererande som informtions- och
kunskapsförmedlande funktioner. För dessa mycket omfattande uppgifter
har IPM sedan sin tillkomst förfogat över bara 81/2 tjänster på sitt
riksstatanslag.

Redovisning och extern sakkunniggranskning av IPM:s
verksamhet

I sin anslagsframställning till regeringen för budgetåret 1989/90 redovisar
IPM sin verksamhet under budgetåret 1987/88. Forskningens vetenskapliga
resultat publiceras detta år liksom tidigare i ca 60 vetenskapliga artiklar
och rapporter. Egen och andras kunskap sprids dessutom genom att institutets
forskare medverkar i en rad in- och utländska utredningar, handleder
ett 10-tal doktorander och håller ca 200 föreläsningar och kurser för
blivande och redan verksamma läkare och beteendevetare, men även i ett
betydande antal fackliga och landstingskommunala sammanhang. IPM
bygger successivt upp en egen psykosocial litteraturreferensdatabas, för
närvarande 27000 dokument, svarar på ca 400 förfrågningar och sänder
årligen ut ca 2 000 särtryck och rapporter.

Det förtjänar särskilt att framhållas att denna omfattande verksamhet
belastar riksstaten med blygsamma 3,4 milj. kr.

Utvärdering av verksamheten; rekommendationer

IPM:s hittillsvarande verksamhet har utvärderats av en extern sakkunniggrupp
(f. LO-ordföranden Gunnar Nilsson, psykiatriprofessorn Kalle
Achté, Helsingfors, och fysiologiprofessorn Björn Folkow, Göteborg).
Denna verksamhet befanns vara imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt,
ha hög samhällsrelevans och sammanfalla med de intentioner som

Mot. 1988/89

So484

18

avsetts i regeringsproposition och riksdagsbeslut. Verksamheten ansågs Mot. 1
åtnjuta ett högt internationellt anseende och vara en av världens ledande So484
inom sitt område. Den av IPM äskade personalutbyggnaden med några
tjänster årligen bedömdes som högst blygsam och utomordentligt väl
motiverad samt sorn en mycket god investering.

Samtliga tre centrala arbetstagarorganisationer LO, TCO och SACO/SR
har tagit del av expertgruppens slutsatser och rekommendationer
och anslutit sig till dessa i upprepade skrivelser till regering och
riksdag, senast i en gemensam skrivelse 1988-06-08.

I linje härmed framhöll även ett enigt socialutskott i sitt betänkande
SoU 1987/88:22 att kunskaperna om den psykosociala miljöns inverkan
på hälsa och välbefinnande behöver utvecklas, att IPM med sin verksamhet
har en viktig uppgift att fylla på detta område samt att utskottet
utgår ifrån att regeringen ytterligare överväger de sakkunnigas förslag om
i AF äskade förstärkning av resurserna för IPM.

Av intresse i sammanhanget är även de bedömningsgrunder som anges i
regeringens direktiv inför 1990 års forskningsproposition. Direktiven anger
som främsta bedömningsgrund det anseende verksamheten tillvinner
sig internationellt. Det är synnerligen väl dokumentertat att IPM enligt
de externa sakkunniga åtnjutande ett högt internationellt anseende och
en av världens ledande inom sitt område får höga vitsord enligt detta
prioriteringskriterium.

Utebliven uppföljning av statsmakternas prioritering

Sorn redan nämnts fick IPM vid sin tillkomst endast mycket blygsamma
personella och ekonomiska resurser. Personalstaten innefattar bara 8 1/2
fasta tjänster (av vilka tre är professurer).

En så knapp dimensionering rimmar illa med de många, stora, viktiga
och komplexa samhälls- och hälsoproblem som institutet skall ägna sina
FoU-insatser.

Bedömning

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser vi
att ett stort behov föreligger av den tvärvetenskapliga och tvärsektoriella
forskning, utbildning, dokumentation och information som IPM bedriver
helt i linje med statsmakternas beslut vid institutets tillkomst och sin
instruktion,

att IPM alltsedan sin tillkomst fullgjort dessa sina åligganden på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt,
att de resurser i form av en blygsam personalförstärkning som IPM
hemställt om för budgetåret 1989/90 måste ses som en mycket god investering,
en bedömning till vilken samtliga centrala arbetstagarorganisationer i
vårt land anslutit sig,
att en sådan blygsam resursförstärkning ligger helt i linje med riksdagens
beslut om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården och för den folkhälsoinriktade
forskningspolitiken och till ett enigt socialutskotts ställningstagande
1987/88:22, samt

att IPM i linje med sakkunnigas av arbetstagarorganisationerna, landstingsförbundet,
UHÄ m.fl. stödda förslag bör få behålla sin nuvarande
fristående organisation för bästa vetenskapliga vitalitet, flexibilitet och
slagkraft.

Som redan anförts uttalade ett enigt socialutskott i sitt betänkande SoU
1987/88:22 att kunskaperna om den psykosociala miljöns inverkan på
hälsa och välbefinnande behöver utvecklas och att IPM med sin verksamhet
har en viktig uppgift att fylla på detta område.

För att även fortsättningsvis kunna fullgöra sina uppgifter på ett effektivt
sätt och för att möta en allt större efterfrågan behöver IPM tillföras
ytterligare resurser. Förstärkningsbehovet har utförligt redovisats i anslagsframställan
För 1989/90. Medlen bör snarast ställas till institutets
förfogande. Vi menar att en nysatsning i den anspråkslösa storleken är
synnerligen väl motiverad i ett flertal aktuella och i sammanhanget relevanta
ställningstaganden från statsmakterna tvärs över partigränserna. Vi
menar också att en sådan satsning precis som Gunnr Nilssons sakkunniggrupp
och de tre centrala arbetstagarorganisationerna framhållit är
en mycket god investering i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
folkhälsoarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IPM:s angelägna behov av resursförstärkningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om psykosocial miljömedicin.

Stockholm den 24 januari 1989

Stig Gustafsson (s)

Gustav Persson (s) Maja Bäckström (s)

Inga-Britt Johansson (s) Hans Rosengren (s)

Mot. 1988/89

So484

20