Statlig förvaltning för hela Sverige

Motion 2008/09:N249 av Raimo Pärssinen (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regionalpolitiska hänsyn måste vägas in vid förändringarna av den statliga förvaltningen.

Motivering

Svensk offentlig förvaltning håller hög klass. Den är effektiv, rättssäker och demokratiskt förankrad och den står sig väl i en internationell jämförelse. Men förvaltningen ställs hela tiden inför nya och förändrade krav. Den socialdemokratiska regeringens förvaltningspolitik har utgjort en bra grund för utvecklingen av enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Det finns dock behov av ett fortlöpande förändringsarbete för en nödvändig hushållning med våra ekonomiska och personella resurser. Samtidigt har medborgare, företag och organisationer allt högre förväntningar på att offentliga tjänster har hög kvalitet, är lätta att få tillgång till och utförs på ett förtroendeingivande sätt.

En modern förvaltningspolitik ska bygga på tre kännetecken:

Ett ärende – en kontakt. Det ska vara enkelt för medborgare och företag att ha att göra med förvaltningen. Även om ett ärende hanteras av flera myndigheter ska det normalt räcka att ha kontakter med en. Detta kräver att vi bryter stuprörstänkandet och skapar en förvaltning som samverkar.

Rätt sak på rätt sätt. Förvaltningen ska arbeta effektivt, rättssäkert och med respekt för människors lika värde.

Nytänkande och förändring. Förvaltningen ska ha en hög förmåga att ta till sig ny teknik och nya lösningar. Genom utvärdering, uppföljning och ett ständigt lärande ska förvaltningen anpassas till en omvärld i förändring.

Förvaltningspolitikens dubbla dilemma är att både kunna möta upp mot de krav som användningen av ny teknik ställer och erbjuda fortsatt, mer konventionell service. Yngre människor kräver att den statliga förvaltningen hänger med i ny informations- och kommunikationsteknik. Äldre människor, i synnerhet våra allra äldsta, vill i många fall ha kvar fysiska kontor och personliga möten över disk eller på kontor.

I Gävleborg och övriga Norrlandslän har ofta mindre orter brist på arbetstillfällen och en föga diversifierad arbetsmarknad. Pendlingsavstånden till liknande jobb på andra orter är ofta långa. För enskilda Norrlandskommuner, i synnerhet i inlandet, betyder också de statliga myndigheternas lokalkontor mycket. De ger jobb och skatteinkomster men betyder också mycket för att kommunerna och orterna ska leva.

Skatteverket är en myndighet som omorganiserat sin kontorsstruktur. Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen avser också, enligt sina generaldirektörer, att öka sin samverkan och skapa gemensamma lokalkontor för myndighetsservice. Det är bra samtidigt som den regionalpolitiska aspekten måste bevakas. Om flera olika statliga servicekontor ersätts av ett gemensamt så blir det givetvis mindre kvar av aktivitet och mångfald.

Vi har också en utveckling av kommersiell service mot utglesning och färre enheter. Lanthandlare och bensinmackar försvinner i rask takt. Vi måste bevaka helheten så att inte gles- och landsbygden töms på fysisk service. Regionalpolitiska hänsyn måste tas i förändringarna av den statliga förvaltningen. Den statliga förvaltningens samverkansmöjligheter med kommuner, landsting, privata intressenter och ideell verksamhet bör beaktas i detta.

Stockholm den 29 september 2008

Raimo Pärssinen (s)