Statliga omorganiseringar

Motion 2007/08:N210 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga omorganiseringar bör föregås av en konsekvensanalys där även effekterna på omvärlden vägs in.

Motivering

Riksdagen lade år 1990 fast vissa riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Där uttalas bland annat att omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling inom landet. Överväganden vid omlokalisering av central statlig verksamhet bör i första hand ske till de så kallade stödjepunkterna, det vill säga, länscentrum eller vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheten även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska aspekterna beakta förutsättningarna att behålla och rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m. När det gäller lokalisering av nya myndigheter är det viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.

För att uppnå en balans i hela landet måste statliga myndigheter lokaliseras till orter i landet som har lämplig arbetskraft och behov av en hög servicenivå. Det går att utföra många arbetsuppgifter på lika bra sätt på mindre orter som i storstadsregioner. Det finns även många goda exempel på arbetstillfällen som lokaliserats utanför storstäderna. Samtidigt måste också omlokaliseringar av statliga myndigheter inom regioner alltid föregås av en konsekvensanalys som tar hänsyn till regionalpolitiska aspekter samt de effekter som kan uppstå inom andra sektorer av samhället.

Ofta blir myndigheters resultat av en omlokalisering med automatik centralisering. Därför bör de alltid krävas att den berörda myndigheten även belyser vilka fördelar som kan uppnås vid en decentralisering. Ett krav på noggrann konsekvensanalys och återrapportering bör därför med fördel kunna uttalas i statliga myndigheters föreskrifter och regleringsbrev.

Stockholm den 26 september 2007
Ulla Löfgren (m)	Jan-Evert Rådhström (m)