Statligt stöd för byggande av allmänna samlingslokaler

Motion 2004/05:Kr263 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det statliga stödet för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.

Motivering

Allmänna samlingslokaler är en mycket viktig tillgång för samhällslivet och för att ge reellt innehåll åt de demokratiska fri- och rättigheterna. Genom att det finns allmänna samlingslokaler kan föreningslivet ges möjlighet att verka på lika villkor i ändamålsenliga lokaler. Tillgången till allmänna samlingslokaler är också en viktig förutsättning för att ett brett och mångsidigt kulturliv skall finnas i hela landet. För att underlätta för politiska föreningar, byalag, olika invandrargrupper och olika ungdomsverksamhet att verka är det oerhört viktigt att det finns bra mötesplatser. Samlingslokalstödet är väsentligt ur ett lokalt men även ett regionalt utvecklingsperspektiv. Detta såväl för den service samlingslokaler erbjuder regionalpolitiskt som från sysselsättningssynpunkt.

Det är inte ovanligt att lokalerna samnyttjas av flera intressenter, t.ex. kommunen, Folkets Hus, IOGT-NTO och politiska föreningar, detta gör att driftskostnaderna delas av flera.

Det finns cirka 2300 geografiskt väl spridda anläggningar med allmänna samlingslokaler, som tillhör någon av de samlingslokalägande riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets Hus och Parker.

Behovet av samlingslokalanläggningar är långt ifrån tillgodosett, inte minst vad gäller ungdomarnas behov. Detta visar bl.a. antalet ansökningshandlingar hos Boverkets samlingslokaldelegation.

Behovet av upprustning av samlingslokaler är stort. Dessutom bör lokalerna handikappanpassas så att de är tillgängliga för alla. Under stora delar av 90-talet har kommunerna inte kunnat ställa upp med motfinansering då man tvingats att spara i kommunernas budgetar. Det har medfört att en hel del lokaler som egentligen borde blivit byggda eller ombyggda inte har åtgärdats. Det är viktigt att bidrag lämnas till detta i större utsträckning i framtiden. När nu den ekonomiska situationen har förändrats till det bättre så kommer också fler föreningar att börja våga se över sitt fastighetsbestånd och ha en förhoppning om att kommunerna ska kunna ställa upp med en motfinansering. Därför är det angeläget att resurserna till samlingslokalerna ökar.

Nybyggande som upprustning av allmänna samlingslokaler är sysselsättningsintensiva verksamheter. En satsning inom detta område skulle ge många årsarbeten.

Varje byggnadsarbetare genererar erfarenhetsmässigt dessutom ytterligare fyra årsarbeten för t.ex. byggmaterialindustrin, konsulter, arkitekter, transportföretag m.fl.

Projektansökningarna till Boverket är påtagliga och reella. De är framtagna av lokala samlingslokalföreningar i samarbete med respektive kommun. Både genom föreningslivets eget engagemang och genom kommunala beslut om bygganslag och driftsstöd är projekten väl förankrade lokalt. De är även prövade av Boverkets samlingslokaldelegation, och uppfyller därmed kraven för att erhålla statligt stöd därest ramen inte lägger hinder för detta.

Enligt uppgift är många mindre föreningsägda samlingslokaler i behov av medel för underhållsåtgärder för att bevara och vidmakthålla anläggningens funktion och standard och för att kunna vidga verksamheten i samverkan med andra. Det kan gälla om- eller tillbyggnad, behov av energibesparande åtgärder, såsom utbyte av direktverkande el, ny beläggning på yttertak, omläggning och/eller utbyte av el- och vvs-ledningar, fasadrenovering, fönsterbyte m.m.

Ett obyråkratiskt hanterat statligt engångsstöd till mindre föreningsägda samlingslokalanläggningar skulle sannolikt ge snabb effekt vad gäller långsiktigt minskade driftskostnader för t.ex. uppvärmning. En annan viktig effekt är att öka sysselsättningen inom byggsektorn; det är viktigt att komma ihåg att det är i storstadsregionerna som det är överhettning, inte i många andra delar av landet är villkoren desamma.

Det statliga stödet används som katalysator. I och med statligt stöd så beviljar även andra finansiärer sina medel. Ett slopat statligt bidrag gör det svårare för en kommun att själva stödja projektet då kostnaden blir för stor.

Det är därför angeläget att det även i fortsättningen finns statliga medel för byggande av allmänna samlingslokaler.

Stockholm den 29 september 2004
Agneta Lundberg (s)	Göran Norlander (s)