Statsbidrag till vissa fristående skolor 1989/90

Motion 1989/90:Ub269 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub269

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Mot.

Statsbidrag till vissa fristående skolor 1989/90

Ub269-275

De fristående skolorna i Sverige befinner sig i en paradoxal situation. De
märker ett ökande intresse både från familjer och det allmänna skolväsendet
men samtidigt blir de ekonomiska betingelserna allt besvärligare. Flera friskolor
befinner sig just nu på randen till konkurs och nedläggning.

För stat och kommun innebär nedläggningar av friskolor att eleverna som
gått där måste beredas plats i det allmänna skolväsendet, vilket är dyrare än
att se till att friskolorna kan leva vidare.

Vi utgår från att friskolornas situation kommer att förbättras i och med
införandet av ett nytt statsbidragssystem 1991. Men frågan är hur många friskolor
som klarar sig fram till den tidpunkten. Syftet med denna motion är
att aktualisera frågan om ett extra bidrag - ett överlevnadsbidrag - till de
mest utsatta friskolorna, så de får en chans att klara sig över till det nya statsbidragssystemet.

Friskolornas ökande betydelse för det allmänna skolväsendet kan belysas
med exempel från waldorfskolorna.

Genom kurser, föredrag, studiebesök och pedagogdagar är waldorflärare
inbegripna i en fortlöpande dialog med sina kolleger i grundskolan. Intresset
från grundskolans sida är mycket stort, och som en del i förnyelsearbetet
inom grundskolan försöker många lärare att applicera "waldorf-metoder i
sin dagliga undervisning. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm har beslutat
inrätta en 20-poängskurs i waldorfpedagogik förlagd till Rudolf Steiner-seminariet
i Järna för att möta det växande intresset. Flera liknande aktiviteter
förbereds på andra håll i landet. På fyra orter finns klasser som försöker
applicera waldorfpedagogik inom grundskolans ram.

Vid de 8 waldorfskolor som haft statsbidrag från 1983 fanns läsåret 1987/88
152 pedagogiska heltidsjänster med en genomsnittlig undervisning om 23,6
veckotimmar. Den icke schemalagda arbetstiden i en waldorfskola är mycket
stor dels på grund av pedagogikens särskilda krav och dels på grund av skolornas
särskilda organisation. Några större möjligheter till biinkomster för
lärarna finns inte. Genomsnittslönen för dessa lärare var 6 929 kr/månad
brutto. En mellanstadielärare hade enligt SCB 11 570, dvs. 67% mer. För
att waldorflärarna skall kunna motsvara förväntningarna som ställs på dem,
bl.a. från grundskolan, måste de få en rimlig chans att kunna leva på sina
löner.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub269-275

En undersökning som gjordes läsåret 1985/86 vid alla då existerande waldorfskolor
gav vid handen att föräldrarna då stod för genomsnittligt 40 % av
den totala kostnaden per elev, som var 12 470 kr. Det kan tilläggas att den
totala kostnaden per elev vid de kommunala skolorna i Stockholm kalenderåret
1985 var ca 35 000 kr. om man lägger samman statliga och kommunala
medel. Proportionerna mellan de redovisade kostnadsbilderna torde inte ha
ändrats nämnvärt sedan dess.

Många tror att waldorfskolorna i huvudsak är till för ekonomiskt välsituerade
föräldrar. De undersökningar som har gjorts pekar emellertid i en annan
riktning. Den hittills grundligaste analysen har gjorts vid Martinskolan
i Stockholm och gav vid handen att Martinskolans föräldrar har lägre inkomst
än riksgenomsnittet inom samtliga undersökta grupper (gifta/sambor
med barn, par med en, respektive två förvärvsarbetande föräldrar, ensamstående
med barn). Intressant att studera i sammanhanget är även Sixten
Marklunds utvärdering, SÖ-rapport R 86:23 s. 123. Till bilden hör att andelen
ensamstående föräldrar har visat sig vara genomsnittligt mycket högre
vid undersökta waldorfskolor än i landets grundskolor.

Inga elever brukar avvisas från waldorfskolor av ekonomiska skäl. De föräldrar
som behöver nedsatt avgift eller fullständig avgiftsbefrielse brukar få
det. Betalningssystemet är solidariskt, dvs. de föräldrar som har möjlighet
härtill erlägger i någon form avgifterna indirekt för dem som inte har råd.

Det ekonomiska läget för vissa waldorfskolor är för närvarande mycket
prekärt. De allvarligaste problemen finns vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg,
Rudolf Steinerskolan i Norrköping och Waldorfskolan i Örebro. Skolornas
situation blir snart ohållbar, om ingen grundläggande förändring i bidragshänseende
kommer till stånd senast under läsåret 1990/91.

För närvarande utgår statsbidrag till fristående skolor motsvarande drygt
en tredjedel av det genomsnittliga statsbidraget per elev i det kommunala
skolväsendet. Om vissa fristående skolor måste upphöra med sin verksamhet.
kommer detta att leda till ökade kostnader för statsverket när det gäller
bidrag till det kommunala skolväsendet, eftersom eleverna befinner sig i
skolpliktig ålder och kommer att gå till detta skolväsende vid en avveckling
av skolorna.

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna bör staten - i avvaktan på
ett nytt statsbidragssystem för hela skolväsendet - lämna ett temporärt bidrag
till vissa fristående skolor för budgetåret 1990/91. Syftet med bidraget
skall vara att rädda de skolor från nedläggning som nu hotas av konkurs (jfr.
prop. 1981/82:25 s. 50). Förslag om ett särskilt kompletterande bidrag bör
läggas fram i tilläggsbudget för 1990/91.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om överlevnadsbidrag

Mot. 1989/90

Ub269

2

till vissa nedläggningshotade skolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget.

Stockholm den 25 januari 1990
Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp) Margitta Edgren (fp)

Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1989/90

Ub269

3