Statsbidragen till andra trossamfund än svenska kyrkan

Motion 1989/90:Kr417 av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Kr417

av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Statsbidragen till andra trossamfund än svenska
kyrkan

Statsbidragen till de fria trossamfunden har under hela 1980-talet minskat
i realt värde. Kurvdiagrammet visar detta (se bilaga).

1

Verksamhetsbidraget består av ett bidrag till lokal verksamhet, ett till central
och ett som etableringsstöd. Stödet till andlig vård vid sjukhus ingår i
bidraget till lokal resp central verksamhet.

Medlemsutvecklingen har medfört en successiv förskjutning till förmån
för invandrarnas trossamfund, vilket ytterligare kan komma att förstärkas
genom en förändrad organisation för bidragsfördelningen. Realt har bidraget
till invandrarnas trossamfund kunnat upprätthållas, dock utan hänsyn tagen
till det starkt ökande medlemstalet. Bidraget till övriga trossamfund har
som följd härav realt kraftigt försämrats, ca 35 %. Stödet till sjukhuskyrkan
har fått skäras ned. Kostnadsbidraget har minskat med drygt 20 % realt under
1980-talet.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har i sina anslagsäskanden
de senaste åren föreslagit att ovanstående brister skulle rättas till genom
några års realt ökande anslag. Så har inte skett. För 1990/91 äskar
nämnden ett verksamhetsbidrag på 49 milj.kr., en ökning med 7,45 milj. kr.
I statsbudgeten föreslår regeringen 43,25 milj. kr., en ökning med 1,65
milj.kr. Verksamhetsbidragen har under 80-talet ökat med ungefär 4 % per
år.

Vid en jämförelse med utvecklingen för övriga folkrörelseanslag visar det
sig, att de fria trossamfunden kraftigt missgynnats. Under perioden
1982-07-01 till 1989-07-01 har verksamhetsbidraget totalt minskat med realt

ca 15 %.

Redan i motion 1985/86:Kr341 av Evert Svensson och Berndt Ekholm belystes
frågeställningen och begärdes en samlad översyn och redovisning av
folkrörelsestödet. Motionen hänvisades av kulturutskottet KrU1986/87:3 till
folkrörelseutredningen, vilken dock ej vidtagit någon åtgärd.

En rättvisare fördelning av statsbidragen till de olika folkrörelserna måste
komma till stånd. Därvid torde det vara uppenbart, att verksamhetsbidraget
till trossamfunden måste få en real värdestegring under de närmaste åren.

Lokalbidraget består dels av ett lokalbidrag, dels av ett handikappanpassningsbidrag.

Lokalbidraget har under perioden 1982/83 - 1989/90 minskat med knappt

40 % i realt värde. Om hänsyn tas till att byggnadskostnaderna ökat mer än
konsumentpriserna är situationen ännu värre. Den genomsnittliga bidragstilldelningen
till nybyggnation har endast varit 3,55 %. Bidraget är relativt,
statens stöd till allmänna samlingslokaler marginellt. Nuvarande beloppstak
på 700 000 kr. har inte kunnat utnyttjas, för övrigt ett tak som inte
står i någon rimlig proportion till dagens byggkostnader.

Handikappanpassningsbidraget har inte på långt när räckt till. Det har
medfört att SST sedan några år tillbaka inte längre tar emot några nya ansökningar.
Vid ingången till 1990/91 beräknas ändå en kö finnas med ett bidragsbehov
på 2,5-3 milj.kr., vilket är betydligt mer än ett års anslag.

Nämnden har under de senaste åren föreslagit åtgärder för att få stopp på
det realt fallande lokalbidraget. Dessa har dock inte vunnit gehör hos regeringen.
För 1990/91 äskar nämnden ett lokalbidrag på 30 milj.kr., varav 5
milj. kr. för bidrag till handikappanpassning. Det innebär en ökning med
drygt 18 milj. kr. I statsbudgeten föreslår regeringen 12,15 milj. kr. varav 2
milj. kr.till han dikappanpassning. Det är en ökning på knappt 0,5 milj. kr.

Det är nödvändigt, att lokalbidraget de kommande åren ökar realt. Under
några år har det t.o.m. minskat i löpande priser. Särskilt angeläget är det att
handikappanpassningsstödet snabbt kan öka.

Utöver vad som ovan beskrivits drabbas trossamfunden av betydande
kostnadsökningar som följd av skatteuppgörelsen. Samfunden är för sin
verksamhet beroende av god tillgång på lokaler, vilket medför att moms på
byggande och drift blir mycket kännbart. Den ideella verksamheten får
ingen skattelättnad som kompensation och har inga andra möjligheter att
kompensera sig. Uteblir ett ökat statligt stöd får man räkna med en nedskuren
verksamhet inom den ideella rörelsen.

För att komma tillrätta med problemen ovan bör en skyndsam översyn
göras av det statliga stödet till de fria trossamfunden. Detta förutsätter vi
sker i samverkan med Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av det statliga
stödet till andra trossamfund än svenska kyrkan.

Stockholm den 25 januari 1990

Berndt Ekholm (s)

Sven-Erik Alkemark (s) Karl-Erik Svartberg (s)

Mot. 1989/90

Kr417

Berit Löfstedt (s)

Evert Svensson (s)

Mot. 1989/90

Kr417

Stotsbidrag till trossamfund Bilaga

Utveckling i 1972 öns penningvärde

2C

u

O

c

O

u

u

o

c

C

r

87/88

90/91

79/80

83/84

71/72

75/76

Förslag

O Verksamhetsbidrag + LokaJbidrog

O Utbildningsbidrag Ä Summa

'933/84 2xkl. extraanslag av sysselsättningsskäl för Xokalbidrag 13 »kr, omräknat 4,3 mkr

i934/85 2xkl. extraanslag av sysselsättningsskäl för lokalbidrag 16 rakr, omräknat 5,0 mkr

9