Statsbidraget till kristna förskolor, skolor och

Motion 1988/89:So604 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m fl (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :So604

av förste vice talman Ingegerd Troedsson m fl (m)
Statsbidraget till kristna förskolor, skolor och
sjukhem

I de flesta västländer är det självklart att föräldrar skall kunna välja en
förskola med kristen inriktning eller en kristen skola för sina barn. Det finns
också många sjukhem eller vårdhem med en kristen inriktning.

I Sverige är motsvarande möjligheter utomordentligt begränsade. Vi har
under en följd av år föreslagit betydande förbättringar i detta avseende utan
att någon förbättring har skett.Vi återkommer därför med förslag som är
ägnade att avsevärt förbättra möjligheterna att driva kristna förskolor,
skolor eller sjukhem utan att det blir dyrare för den enskilde.

Kristna förskolor får inte missgynnas

Samfund, ideella organisationer och föräldrakooperativ kan numera få
statsbidrag för sin förskoleverksamhet under förutsättning att den finns med i
den kommunala barnomsorgsplanen, att förskolan är öppen minst åtta
timmar om dagen och att den inte drivs av Svenska kyrkans församlingar.

Det innebär att katolska församlingar, mosaiska trosbekännare, frikyrkor
och ideella organisationer i övrigt kan få statsbidrag för heltidsförskolor,
däremot ej för förskolor som är öppna mindre än åtta timmar. Svenska
kyrkans förskolor är dessutom helt undantagna möjligheten till statsbidrag
till såväl hel- som deltidsförskolor.

Det är enligt vår mening orimligt att deltidsförskolor endast skall kunna få
statsbidrag om de drivs av kommunen, däremot inte av t ex kristna
organisationer. Många föräldrar har en stark önskan att deras barn skall få
del av kristen förskoleverksamhet med lek, ansvarstagande, gemenskap, bön
och andakt. Vi har svårt att se varför inte en församling skall få anordna
sådan utan diskriminerande statsbidragsregler. Nuvarande regler innebär ju
att hela kostnaden för deltidsförskolan (för Svenska kyrkan också för
heltidsförskolan) faller på församlingen, samtidigt som dess medlemmar får
vara med att betala kommunala deltidsförskolor.

Kyrkomötet har redan hösten 1986 hemställt hos regeringen om sådana
förändringar av gällande lagstiftning att statsbidrag skall kunna utbetalas för
barnomsorg bedriven av Svenska kyrkan. Inget har dock vidtagits i frågan
från regeringens sida.

Vi föreslår därför att även deltidsförskolor som drivs av Svenska kyrkan
eller annan huvudman skall få rätt till statsbidrag. Deltidsförskolor bör
dessutom få samma andel av de verkliga kostnaderna täckta genom
statsbidrag som heltidsförskoloma.

Vidare bör även heltidsförskolor som drivs av Svenska kyrkan få samma
rätt till statsbidrag som andra heltidsförskolor.

Underlätta bildandet av kristna friskolor

Sverige ligger nära länderna bakom järnridån när det gäller att göra
utbildningen till ett offentligt monopol. Vi har i dag ett mycket litet antal
fristående skolor. Ändå är fristående skolor en del av de förpliktelser Sverige
åtagit sig inom ramen för internationella konventioner. Ju mer komplext
samhället blir, desto viktigare framstår det att dessa konventioner efterlevs.
Vi är för vår del övertygade om att fristående skolor skulle verka vitaliserande
på hela skolväsendet. Inte minst gäller detta i fråga om den pedagogiska
utvecklingen.

För att över huvud taget kunna få statsbidrag skall en fristående skola ha
fungerat i tre år. Detta innebär mycket stora ekonomiska uppoffringar för
föräldrar eftersom de samtidigt på sina skattsedlar måste betala kostnaderna
för den offentliga skolan. För att statsbidrag skall utgå krävs också att den
fristående skolans utbildning skall utgöra ett önskvärt komplement till
utbildningen inom det allmänna skolväsendet. Det är alltså uttryckligen de
fristående skolornas nytta för det allmänna som är avgörande för om
statsbidag skall utgå eller inte.

Ett sådant synsätt kan vi givetvis inte ställa upp på. Det är i stället
föräldrarnas och elevernas önskemål och krav som måste utgöra utgångspunkten.

Statsbidrag utgår numera till ett antal kristna friskolor som är äldre än tre
år. Ingen kristen gymnasieskola har däremot statsbidrag. Begreppet friskola
begränsas till fristående skolor för skolpliktiga elever.

Staten skall enligt vår mening stödja fristående skolor - kristna och andra på
i princip samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.(I dag är det
endast mellan 35 och 55 procent när det överhuvudtaget utgår). Kommunerna
skall vidare stödja fristående skolor med ett belopp som motsvarar högst
den rörliga kommunala elevkostnaden. Stöd uppbyggt efter dessa principer
skulle göra det möjligt för de fristående skolorna att erbjuda sin undervisning
till alla, inte bara till de elever vilkas föräldrar har en särskilt stark ekonomi
eller som är beredda till stora uppoffringar.

Betydligt fler föräldrar skulle med ett sådant system få möjlighet att sätta
sina barn i en kristen skola. Riksdagen bör därför hos regeringen begära
förslag till nya statsbidragsbestämmelser till fristående grundskolor och
gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som
stöd utgår till skolor i offentlig regi.

Mångfald inom sjukhemsvården

För den som långvarigt är bunden vid sjuksängen och inte längre kan stanna
kvar i sitt eget hem är det särskilt viktigt att kunna påverka vårdens
utformning och inriktning. Detta är dock i dag få förunnat. Patienten anvisas
i allmänhet en plats av landstinget eller hänvisas hit eller dit. Mycket få har
ekonomiska möjligheter att själva välja sjuk- eller vårdhem.

Sjuk- och vårdhemmen betalas med landstingsskatt. De enskilda sjukhem

Mot. 1988/89

So604

8

soms finns lever ofta farligt även om patienterna trivs och de normalt kostar
väsentligt mindre än de landstingsdrivna. De är nämligen helt beroende av
landstingens större eller mindre välvilja. Många enskilda sjukhem har fått
uppleva att kontrakten med landstingen sägs upp eller endast förnyas för ett
år i taget. Under sådana förhållanden ter det sig knappast möjligt att öppna
enskilda eller rörelsedrivna sjukhem med viss inriktning, även om det finns
ett stort intresse för detta.

Vi vet att det skulle betyda mycket för människors trygghet och livskvalitet
om möjligheter i stället öppnades för de långtidssjuka att på lika villkor välja
mellan många olika sjukhem med olika utformning eller inriktning. Också
sjukhem med t ex en kristen inriktning skulle säkerligen tillkomma ävensom
för invandrare med annan trosuppfattning där deras eget språk talas och
deras egen religion utövas.

Detta bör ske genom en utbyggnad av den allmänna och obligatoriska
sjukförsäkringen till en sjukvårdsförsäkring. Väljer patienten landstingets
sjukhem tillfaller sjukvårdsförsäkringen landstingets kassa. Väljer patienten
i stället ett enskilt eller rörelsedrivet sjukhem, kanske i någon församlings
regi, följer sjukvårdsförsäkringen med patienten dit. Patientens egen avgift
skulle i båda fallen bli densamma.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att Svenska kyrkans och andra deltidsförskolor
som drivs av annan huvudman än kommunen skall få samma
statsbidrag som de kommunala deltidsförskolorna,

2. att riksdagen beslutar att även Svenska kyrkans heltidsförskolor
skall få samma statsbidrag som de kommunala heltidsförskolorna,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till kristna och andra fristående grundskolor och
gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt
som stöd utgår till skolor i offentlig regi,']

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän och
obligatorisk sjukvårdsförsäkring, där försäkringen följer patienten
också vid val av alternativa sjukhem med t ex kristen inriktning.2]

Stockholm den 10 januari 1989

Ingegerd Troedsson (m) Anders Björck (m)

Filip Fridolfsson (m) Göran Åstrand (m)

Mot. 1988/89

So604

11988/89:Ub204

21988/89:Sf216

9

i

i