Stimulanspaket för Karlskoga

Motion 1989/90:A457 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A457

av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)
Stimulanspaket för Karlskoga

2 000 färre jobb i Bofors på drygt två år.

- Stora delar av industrilokalerna står tomma.

- Anställda försöker hitta andra jobb och lämnar Bofors.

- Företaget och hela försvarsindustrin tappar kompetens.

- Småföretag runt om i Bergslagen drabbas.

Ja så ser läget ut. Situationen är ytterst bekymmersam för Karlskoga kommun,
för de enskilda människorna där, för ekonomi och sysselsättning, för
alla småföretag i Bergslagen som har sin tillverkning knuten till Bofors eller
Nobel Industrier och för svensk försvarstillverkning.

Sedan 1970 har cirka 3 000 jobb inom stålsektorn försvunnit i Karlskoga.
Utöver detta har 1 000 arbetsplatser försvunnit i Degerfors och lika många i
Storfors, orten på andra sidan länsgränsen. Av de 3 000 färre arbetstillfällena
i Karlskoga är det 2 000 som har försvunnit under de senaste 2-3 åren (drygt
500 är varslade). En mycket stor del berör Bofors AB och dessvärre ser problemen
inte ut att vara slut ännu.

I dagens läge ser det mörkt ut för Bofors att få den uppföljningsorder från
Indien som har kalkylerats. Risken är uppenbar att Frankrike eller annat
exportland tar hem denna andra exportorder, som kanske är värd nästan lika
mycket pengar som den första Indienordern. Om Bofors tappar beställningarna
till Indien blir det på ett tidigt stadium småföretagen i Bergslagen som
drabbas - de som gör legoarbeten och svarar för vissa delorder.

Följdorderna är alltså äventyrade och det är troligen små utsikter att Bofors
får dessa efter debatterna och regeringsskiftet i Indien. Den svenska regeringen
tycks inte ha intresse av att klara upp kontroverserna med Indien.
Regeringens tal om att tvätta byken var ingenting annat än munväder som
passade i valrörelsen. I stället hemligstämplar regeringen dokument som
kunde lämna värdefulla och intressanta upplysningar till såväl indierna som
svenska folket, och som skulle vara till förmån för Bofors i de fortsatta affärsförhandlingarna.

De nedskärningar och strukturförändringar som sker i Karlskoga nu, är
fullt jämförbara med nedläggningarna av Uddevallavarvet och Kockums industrier
i Malmö. Liksom i dessa fall måste nu staten ta sitt ansvar och göra
en kraftig satsning i ett Karlskogapaket.

Två målsättningar är viktiga!

De insatser som Karlskoga behöver måste inriktas på två olika målsättningar.
Dels krävs ett långsiktigt mål med en stabil struktur där näringslivet
är mera diversifierat - alltså omfattar inte enbart tillverkningsindustri, utan
blandas med tjänste- och serviceföretag där det finns plats för också kvinnlig
arbetskraft.

I dag består näringsstrukturen i Karlskoga i mycket hög grad av tung tillverkningsindustri.
Det har länge varit nästan enbart manlig arbetskraft som
efterfrågats och kvinnorna har haft svårt att få jobb. Den strukturen behöver
ändras. Nuvarande industri måste kompletteras med en tjänstesektor, som
kan bestå av konsult- och serviceföretag inom olika branscher. För att karlskogaborna
skall kunna bo kvar, och för att andra skall vilja flytta dit, är det
nödvändigt att båda i familjen får arbeten.

För att Karlskoga skall bli mer attraktivt för såväl boende som företagsetableringar
krävs goda kommunikationer. I dag är Karlskoga den största staden
i Sverige som saknar persontrafik på järnväg. För Karlskogaregionens
del är det nödvändigt att järnvägen, Svealandsbanan, byggs ut i sin helhet.
Två felande länkar saknas, nämligen sträckorna Strängnäs-Eskilstuna och
ÖrebroKarlskoga. En snabbförbindelse med Stockholm placerar, så att
säga. Karlskoga centralt och kommunikationerna är viktiga eftersom de bidrar
till att göra den lokala arbetsmarknaden större.

Behovet gäller också vägnätet. E 18 har stora brister på vissa delsträckor
och länsväg 709 mot Hällefors är en viktig länk för arbetsmarknadssamverkan.
Vägrestaureringarna skulle ge omedelbara positiva effekter. Karlskoga
skulle ha stor fördel av förbättringar och statushöjningar på öst-västliga
kommunikationsleder, Stockholm-Oslo, men effekten skulle samtidigt bli
mycket vidare geografiskt sett. Hela sydvästra Bergslagen - minst - skulle få
en aktivitetsinjektion av kortare och snabbare restider.

Den andra målsättningen måste vara det korta perspektivet.

Om inte Karlskogaföretagen har marknad och får producera kontinuerligt
kan företagen inte bestå. Småföretagen i sydvästra Bergslagen är livsgnistan
i flera av småorterna. Om Bofors AB avvecklas så avvecklas även många
små och medelstora företag som är knutna till samma tillverkningsbransch.

Ett av de största problemen är nu att behålla kompetensen inom försvarsindustrin.
Om inte nya försvarsbeställningar kommer snart, kan man inte
hålla kompetensen kvar ens till service och underhåll av försvarsmateriel.
Och den höga kompetensnivå som finns i Bofors kan inte behållas enbart
genom att renovera och reparera äldre materiel, utan det krävs också ett utvecklingsarbete
om industrin i fortsättningen skall kunna ta emot beställningar
från svenska försvaret. Vissa arbetsområden är av så kompetenskrävande
slag att kunnandet sannolikt inte kan återskapas om det en gång gått
förlorat. Och tidsmarginalen är inte stor. Redan under innevarande år, 1990,
inträffar sådan kompetensgräns.

I det åtgärdsprogram för Karlskoga, som vi anser att regeringen måste
presentera snart, skulle kunna ingå försvarsbeställningar i sådan omfattning
att nu beslutad formatanpassning kan ske i samspel med samhällets åtgärder.

En mer varierande företagsstruktur, som berörts ovan, bör stimuleras Mot. 1989/90
fram genom ett ökat stöd till investeringar. Om Karlskoga temporärt kunde A457

få samma stödregler som ges i stödområde A, skulle man snabbare få effekt
och kunna erbjuda en betydligt mer mångskiftande arbetsmarknad.

Stimulansåtgärder för etableringar av nya företag liksom nya försvarsbeställningar
är alltså påkallade för att upprätthålla sysselsättningen under tiden
som en mer mångskiftande och stabil struktur skapas i Karlskoga.

Riksdagen bör nu uppdra till regeringen att utforma ett stimulanspaket för
Karlskoga. Ett Karlskogapaket som inriktar sig på dessa två målsättningar
- beställningar och stödinsatser på kort sikt samt bättre kommunikationer
och diversifierad, stabil näringslivsstruktur på lång sikt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stimulansåtgärder för Karlskoga.

Stockholm den 25 januari 1990

Gudrun Norberg (fp) Lars Ernestam (fp)

14

gotab 96106, Stockholm 1990