Stöd åt Baltikum

Motion 1991/92:U522 av Lars Sundin m.fl. (fp)

De tre baltiska staterna återvann i augusti 1991 sin
självständighet. Sverige erkände deras suveränitet den 27
augusti samma år.

De baltiska staterna har under större delen av sin
historia varit dominerade av andra stater. Efter första
världskriget blev Estland, Lettland och Litauen
självständiga. Denna självständighet var kortlivad men
mycket betydelsefull såväl ekonomiskt och kulturellt som
nationellt.

Folkpartiet liberalerna har med ett stort engagemang
följt processen fram till självständighet i Baltikum. Under
hela frihetsprocessen har vi påtalat behovet av ett aktivt
stöd, såväl ekonomiskt som politiskt. Detta engagemang
från vår sida har i konkreta termer bl.a. uttryckts i ett stort
antal motioner i riksdagen.

Vi har i dessa motioner fört fram förslag med anknytning
till så gott som alla samhällsområden. Vi har pekat på
behovet av en fungerande marknadsekonomi och egen
valuta för att främja den ekonomiska och demokratiska
utveckligen. Vi har fört fram förslag som underlättar
kommunikationerna mellan Sverige och Baltikum för att
bl.a. fånga upp det stora intresset hos svenska folket att lära
känna och bistå sina baltiska grannländer.

Under de gångna åren har en hel rad nya kontakter
skapats mellan Sverige och Baltikum. Organisationer och
enskilda har knutit nya band. Erfarenhetsutbyte mellan
olika sammanslutningar har inletts och olika yrkesgrupper
knyter kontakter med kolleger på andra sidan Östersjön.
Svenska företag har tecknat avtal i dessa länder, men
verksamheten har dock begränsats av bristen på utländsk
valuta. Omdaningen i Baltikum har således engagerat en
stor del av det svenska samhället.

Mycket har alltså hänt sedan vi presenterade våra första
riksdagsmotioner om ett aktivt stöd till Baltikum. Men nu
måste arbetet gå vidare. Därför måste Sverige med kraft
stödja de baltiska staterna så att de också reellt kan frigöra
sig från det numera upplösta Sovjetunionen och bygga ett
människovärdigt samhälle på ruinerna av kommunismens
misslyckande.

Försörjningsläget i Baltikum har under senare år
ständigt försämrats. Bristen på livsmedel och bensin är
katastrofal. Fler och fler varor blir tillgängliga endast för
dem som har tillgång till västvaluta. Detta medför att många
människor inte kan sköta sitt arbete, distributionen av varor
och tjänster slås ut. Mjölken surnar och köttet ruttnar hos
producenterna. Samtidigt står människor i timslånga köer
för lite socker.

Inflationen är galopperande. Lönerna hänger långtifrån
med i denna utveckling. De som drabbas hårdast är
pensionärer och familjer med många barn. Behovet av
socialhjälp har därför ökat lavinartat.

Industrin var mycket specialiserad i den havererade
Sovjetunionen. Ett fåtal fabriker producerade en viss vara
till hela unionen. Läkemedel är en livsviktig vara som inte
tillverkas i Estland. Bristen på t.ex. antibiotika och insulin
är akut. Detta medför att det dagligen utspelas många
tragedier. Vanliga infektioner kan bli livshotande för den
som har ett bristande immunförsvar.

Åtgärder

I årets budgetproposition föreslås att 3 miljarder kr.
anslås för att stödja utvecklingen i Central- och Östeuropa
fördelat på tre år. Detta utgör en tredubbling av stödet i
jämförelse med den tidigare socialdemokratiska
regeringens insatser. Vi är mycket positiva till regeringens
förslag.

Regeringen anför i budgetpropositionen att vi i första
hand skall ge prioritet åt våra baltiska grannländer, andra
Östersjöländer samt det ryska närområdet. Vi delar denna
uppfattning. Vår geografiska närhet till Baltikum ger oss
unika möjligheter att stödja och medverka i
förnyelsearbetet samt öka effektiviteten i insatserna.

Av det föreslagna stödet på en miljard kronor som skall
utgå till Central- och Östeuropa under kommande budgetår
skall 430 milj.kr. användas till kunskapsöverföring.
Regeringen avser senare återkomma med förslag till
fördelning av dessa medel.

I denna motion från folkpartiet liberalerna för vi fram ett
antal förslag, av vilka merparten bör kunna finansieras
inom ramen för det föreslagna anslaget för
kunskapsöverföring till Baltikum.

Våra förslag

Katastrofbistånd: Det är viktigt att vi från svensk
sida noga följer den ekonomiska och politiska utvecklingen.
Demokratierna i Baltikum är nya. Den demokratiska
utvecklingen avbröts år 1940, balternas erfarenheter är
därför begränsade av demokratiska traditioner. Det är
viktigt att utvecklingen i Baltikum går mot en levande
demokrati. Denna utveckling kan dock förhindras av att
försörjningssituationen är mycket instabil. Det råder f.n.
brist på i stort sett allt i Baltikum. I Estland har parlamentet
beslutat att under tre månader införa ekonomiskt
undantagstillstånd. Vi hoppas att detta blir en parentes i
utvecklingen. Från svensk sida måste vi därför vara beredda
att med kort varsel besluta om olika typer av
katastrofinsatser av humanitärt slag. Det är viktigt att dessa
insatser snabbt och effektivt når de behövande.

Produktion i Baltikum: Svenska företag bör
stimuleras till ökat samarbete med baltiska företag. För
närvarande hindras detta av balternas brist på utländsk
valuta. Ett bra exempel på sådant samarbete är att svenska
företag förlägger delar av sin produktion till Baltikum.
Inledningsvis bistår svenska företag med kompetens och
maskiner och balterna bidrar med arbetskraft. De svenska
företag som är intresserade av detta bör kunna få ökad
möjlighet till investeringsbidrag.

Miljön har fått lida mycket under den
kommunistiska diktaturen. Sverige måste medverka till att
Baltikum får del av rejäla miljövårdsinsatser. Baltikum
måste bygga upp effektivare och bättre reningsverk.
Östersjöländerna måste ta gemensamma initiativ till att
vattnet blir renare i Östersjön. Kärnkraftverk med
otillfredsställande säkerhet utgör en konstant fara.
Kärnkraftssäkerhet är ett område som bör utvecklas i
Baltikum. Säkerheten vid kärnkraftverket i Litauen måste
garanteras.

Bostäder till officerare med familj: En av
svårigheterna att dra tillbaka den f.d. sovjetiska armén från
Baltikum är bristande möjlighet att ordna boendet i
Ryssland för officerarna med familjer. Ett sätt att lösa detta
problem kan vara att vi bistår med bostadsbyggande åt
dessa officersfamiljer i Ryssland. Sverige bör därför
aktualisera frågan med de baltiska regeringarna för att finna
lämpliga former för detta.

Socialpolitik: Betydande insatser krävs inom
socialoch hälsopolitikens område. Insatser för att minska
det omfattande alkoholmissbruket och utslagningen bör tas.
Barnoch äldreomsorg bör utvecklas. Sjukvården som är
kraftigt eftersatt bör med svensk hjälp moderniseras.
Barnens rätt i samhället måste öka. I Baltikum finns det
många barn som far mycket illa p.g.a. det omfattande
alkoholmissbruket. Svenska myndigheter och
organisationer bör ges bättre möjlighet att bistå med
rådgivning och kompetens inom social- och hälsopolitikens
område.

Utbildning: Baltikum är i behov av ny kompetens
inom så gott som alla utbildningsområden. Lärare vid
svenska universitet och högskolor bör därför få bättre
möjligheter att resa dit som föreläsare.

Baltiska studenter studerar i dag vid flera svenska
universitet, högskolor, folkhögskolor m.m. Detta
samarbete bör ytterligare utvidgas. Fler
utbildningsanstalter bör ges ekonomiska möjligheter att
reservera ett antal platser åt studerande från Baltikum.

Kulturutbytet mellan länderna måste stimuleras
och fördjupas. Vi bör i ökad utsträckning underlätta för
baltiska kulturarbetare att dela med sig av sin kultur här i
Sverige. Ett mycket lyckat exempel på detta är den estniska
Estoniateaterns gästspel på Operan i Stockholm under
januari i år. Ett annat exempel är den litauiska veckan på
Folkets museum under september förra året.

Kulturbyggnader: Ett stort antal kulturbyggnader
och historiska minnesmärken i de baltiska staterna är i akut
behov av upprustning för att inte gå förlorade för all
framtid. Flera av dessa, speciellt i Estland, har direkt
anknytning till Sverige. Sverige bör utvidga samarbetet med
den estniska fornminnesföreningen och liknande
sammanslutningar i Lettland och Litauen.

Ideella organisationer och intresseorganisationer
såsom kyrkor, bildningsförbund och
nykterhetsorganisationer liksom arbetsgivare- och
fackföreningar bör uppmuntras och ges reella möjligheter
att bistå sina baltiska motsvarigheter. Svenska
organisationer bör ges ett direkt stöd för detta.

Kunskaper i svenska och aupairarbete: I Baltikum
ses kunskaper i svenska som ett ytterst värdefullt
hjälpmedel för att återknyta kontakten med Norden.
Undervisning i svenska måste därför underlättas vid de
baltiska skolorna, t.ex. genom svenska lärartjänster.
Möjligheten till aupair- arbete i Sverige för baltiska
ungdomar bör uppmuntras och stödjas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om katastrofbistånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om produktion i Baltikum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostäder till f.d. sovjetiska
officersfamiljer,

5. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser inom socialpolitikens
område,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser inom
utbildningsområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om baltiska studenter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturutbytet mellan Sverige och
Baltikum,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturbyggnader,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ideella organisationers och
intresseorganisationers betydelse,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kunskaper i svenska,

12. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet till aupair-arbete för
baltiska ungdomar.

Stockholm den 23 januari 1992

Lars Sundin (fp)

Erling Bager (fp)

Charlotte Branting (fp)

Elver Jonsson (fp)

Ingela Mårtensson (fp)

Ulla Orring (fp)

Barbro Westerholm (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)