Stöd till kommunal medverkan i visst fredsarbete

Motion 1988/89:K614 av Berndt Ekholm och Lennart Brunander (s, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:K614

av Berndt Ekholm och Lennart Brunander (s, c)
Stöd till kommunal medverkan i visst fredsarbete

Fredsarbetet inom folkrörelserna och andra ideella organisationer är aktivt
på många håll, både centralt och lokalt. Det är ett oerhört viktigt arbete,
eftersom det bidrar till att förankra freds- och solidaritetsarbetet i den breda
folkliga opinionen. Det är ytterst den lokala opinionen, som skapar det
nödvändiga stödet för ett aktivt men också offensivt freds- och nedrustningsarbete
från statsmaktens sida. Fredsarbete av folkrörelsekaraktär bidrar till
ökade kunskaper om och ökad förståelse för fredskunskap, nedrustningssträvanden,
internationell politik och samförstånd, bistånd, rättvis handel och
solidaritet i vid mening. Alla viktiga element i arbetet för en rättvisare värld.

Både det centrala och lokala arbetet klarar sig dock inte enbart genom
ideella insatser. Stöd i olika former är viktigt. Riksdagen har under senare år
avsevärt förstärkt statens stöd till folkrörelserna och andra ideella organisationers
fredsarbete. 1986/87 anvisades 4,5 miljoner under anslagsposten
Information om freds- och nedrustningssträvanden m.m. 1987/88 tillfördes
anslagsposten studier och forskning samtidigt som riksdagen beslutade om
en mycket kraftig höjning av anslaget till 15 miljoner. Därefter har anslaget
höjts med 5 miljoner varje budgetår och föreslås för 1989/90 uppgå till 25
miljoner. Betydligt fler centrala organisationer åtnjuter nu stöd samtidigt
som projektstödet har höjts kraftigt. Det här är en glädjande utveckling.

Men penningstödet är inte den enda stödform, som är angelägen. I många
fall är det lokala fredsarbetet av folkrörelsekaraktär beroende av enskilda
entusiaster. När de inte längre orkar faller verksamheten till dess nya djupt
engagerade människor dyker upp. De blir lätt lite av berg- och dalbana över
verksamheten. För att säkra kontinuiteten behövs särskilt stöd. Detta är
också motiverat av angelägenheten av att samordna olika lokala folkrörelsers
och andra ideella organisationers insatser för att ge möjlighet till informationsutbyte,
samplanering och gemensamma projekt m.m.

Detta särskilda stöd kan i många fall organiseras av organisationerna själva
lokalt eller med central medverkan. Men i andra fall är detta inte möjligt. Då
är det mycket värdefullt med ett kommunalt engagemang. Kommunen är
stark nog att medverka till att kontinuitet i fredsarbetet uppnås och att
samverkan mellan lokala organisationer kommer till stånd. Ett kommunalt
engagemang i fredsarbetet har naturligtvis också ett värde i sig med tanke på
kommunens många kanaler till medborgarna.

Låt oss ta exemplet Marks kommun som utgångspunkt. Marks fredsgrupp
var mycket aktiv under 1980-talets början. 1983 lyckades man med endast ett

halvårs förberedelsetid arrangera ett ungdomsläger för tonåringar från US A, Mot. 1988/89
Sovjet och Mark. Detta skedde under en tid av kyliga förbindelser mellan de K614
båda stormakterna, vilket ökade värdet av lägret. Kommunen gav redan då
ett viktigt stöd. Ett uppföljningsläger följde året efter i Stockholm, då
ungdomar från de tre länderna fick tillfälle att överlämna ett gemensamt
fredsuttalande till FN:s generalsekreterare. Därutöver drev naturligtvis
fredsgruppen en traditionell mötesverksamhet.

Men de ideella krafterna i fredsgruppen orkade inte i längden. Förväntningarna
i omgivningen blev för stora. Svackan ledde till diskussioner med
kommunen om stöd i olika former. 1987 inlämnades en motion till
kommunfullmäktige om att göra Marks kommun till ett centrum för freds-,
framtids- och överlevnadsfrågor. Motionen ledde till att kommunfullmäktige
i enighet över partigränserna beslutade tillsätta en projektgrupp med uppgift
att ta fram idéer och förslag till ett fortsatt arbete med freds- och
överlevnadsfrågor i kommunen. Kontakten med skolan betonades särskilt.

Projektgruppens arbete har blivit en blandning av stöd till organisationer,
samordning och egna initiativ till projekt: freds- och miljöseminarier,
förstärkt internationell undervisning på gymnasiet, kurs i u-lands- och
biståndskunskap, försöksverksamhet i samverkan med Myrdalsstiftelsen
avseende läromedel, utbyte i olika former med UNESCO-skola, vänortskontakter
(kultur, miljö, bistånd m.m.), internationellt kontaktutbyte, stöd till
organisationer och skolor som engagerar sig i biståndsprojekt och insatser
bland flyktingar. Möjligheterna till praktiskt arbete med frågorna är goda i
kommunen beroende bl.a. på att många Markbor gör tjänst ute i världen,
inte minst i u-länderna. Detta ger möjlighet till att ta del av deras konkreta
erfarenheter.

Syftet med den kommunala medverkan är också att verka för en global
helhetssyn, att skapa en insikt om hur det globala perspektivet hänger
samman med våra lokala förhållanden. Att med inriktning särskilt på
ungdomen lyfta fram positiva motbilder till alla eländesbeskrivningar som
massmedia försörjer oss med. Vidare att konkret visa på, att det går att göra
något åt situationen. Projektet skall medverka till att inspirera enskilda
personer, grupper och organisationer att ta aktiv del i det folkliga arbetet
med freds- och överlevnadsfrågor. Härigenom kommer projektet att stärka
det lokala folkrörelse- och idéburna arbetet i dessa frågor.

Exemplet Mark visar, att kommunerna på ett verksamt sätt kan bidra till
att förstärka det samlade fredsarbetet, inte minst till båtnad för de olika
folkrörelsernas och ideella organisationernas insatser. Samtidigt tvekar
många kommuner inför kostnaderna i en pressad ekonomisk situation samt
inför frågan vad som är ett kommunalt respektive ett statligt ansvar. Den
senare frågeställningen har för övrigt belysts i ett delbetänkande från
stat-kommunberedningen 1986 Kommunal medverkan i internationella
frågor. Med den utformning som arbetet fått i Marks kommun menar vi, att
det är förenligt med det kommunala ansvaret.

För att stödja och stimulera kommunerna till att medverka i fredsarbete av
folkrörelsekaraktär anser vi, att staten bör ställa medel till förfogande för
stöd till kommunal medverkan i projektarbete och till kommunala samordningsinsatser.
Eftersom det ovan omnämnda anslaget till folkrörelsernas och 5

andra ideella organisationers fredsarbete har ökat så kraftigt, menar vi att det Mot. 1988/89

inom ramen för projektstödet borde vara möjligt att efter ansökan också ge K614

stöd till kommunal medverkan i fredsarbete av folkrörelsekaraktär.

Vi förutsätter också, att projektstödet även fortsättningsvis tilldelas
väsentligt ökade resurser, vilket då torde ge utrymme även för stöd till
kommunala insatser. Ett alternativ är att inrätta en särskild post för stöd till
kommunalt fredsarbete inom ramen för anslaget Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statligt stöd till kommunal medverkan i fredsarbete
av folkrörelsekaraktär.

Stockholm den 24 januari 1989

Berndt Ekholm (s) Lennart Brunander (c)

6